• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Jag skämdes över att inte kunna simma

    Vera glömmer aldrig hur hon som 9-åring höll på att drunkna. Sedan dess har hon varit paniskt rädd för vatten. I våras lärde hon sig simma inför hela svenska folket.

    Jag skämdes över att inte kunna simma

    Vera Betnér är så rädd att hon skakar. Hennes simlärare vill nämligen ha ut henne på djupt vatten, men Vera vill inte längre. Tårarna rinner, hela hennes kropp gör uppror.

    Det spelar ingen roll att tv-kamerorna är på. Det som från början kändes som en bra idé och ett perfekt tillfälle att äntligen lära sig simma, känns idag som en omöjlighet.

    Vera skrattar lite vid minnet. Men det är inget ovänligt skratt. Nej, för Veras paniska skräck för vatten har inte någon fånig orsak. När hon var liten och bodde med sin familj på Kap Verde var hon nämligen ytterst nära att drunkna.

    – Vi lekte jämt, kompisarna och jag. Och eftersom vi bodde på en ö, med vatten omkring oss, var vi strängt tillsagda att vara försiktiga med vattnet. Men vid ett tillfälle glömde jag bort mig.

    Kompisarna, som var som fiskar i vattnet, simmade iväg ut mot det djupa. Nioåriga Vera hängde på, i lekens hetta hade hon helt glömt bort det faktum att hon faktiskt inte kunde simma.

    – Så jag sjönk och höll på att stryka med. En turist såg vad som höll på att hända, och plockade upp mig, berättar Vera sakligt.

    I tv-programmet Idag om ett år fick Vera konfrontera sin rädsla. Här berättar hon för programledaren Pernilla Månsson Colt om sin dröm att lära sig simma. Foto: SVT

    Händelsen satte djupa spår. Sedan dess har Vera aldrig varit ute på djupt vatten. Hennes föräldrar försökte inte heller pressa henne, de såg ju hur rädd hon blev så fort vatten kom på tal.

    Höll sig på land
    I mitten av 1980-talet träffade Vera en svensk man och flyttade till Sverige. Blev mamma till fyra döttrar. 
    Själv höll Vera sig på land.

    – Det hände med jämna mellanrum att jag bestämde mig för att göra slag i saken och lära mig simma, men rädslan tog över. Dessutom skämdes jag, minns Vera.

    Att vara vuxen i Sverige och inte kunna simma, det är något av ett stigma. Vera satt på land när barnen badade. Hennes man var med dem i vattnet. Blev hon alltför varm kunde hon alltid doppa fötterna. Det räckte.

    – Att åka och bada ensam med barnen var uteslutet, om något skulle hända kunde jag ju inte hjälpa dem, och jag om någon visste ju hur farligt vatten är, förklarar Vera.

    Flickorna fick lära sig simma i skolan, och kunskapen om att hennes döttrar var simkunniga gjorde henne lycklig, trygg och stolt. Samtidigt satt hennes egen bristande kunskap som en liten tagg inombords.

    – Jag försökte dölja det för omgivningen och hittade hela tiden på nya ursäkter för varför jag skulle slippa gå med till stranden.

    De fyra döttrarna blev vuxna, så som barn blir, och Vera blev mormor till sju barnbarn. Och plötsligt kändes Veras bristande simkunskaper mer betungande än någonsin. Hon hade aldrig någonsin kunnat vara med sina egna barn i vattnet. Skulle det nu bli samma sak med barnbarnen?

    Att komma över rädslan och nå sin dröm krävde både mod och beslutsamhet. Det blev många tårar längs vägen, men Vera vägrade ge upp. Foto: SVT

    Men att anmäla sig till en simskola för vuxna kändes som ett alltför stort steg. Vera kunde inte övervinna sin rädsla, varje gång hon tänkte tanken fullt ut övervann skräcken, och Vera blev kvar på land.

    En unik möjlighet
    Så kom dagen då Veras arbetskamrat, som upptäckt att Vera inte kunde simma och också noterat sorgen det innebar, hörde talas om SVT:s nya tv-serie Idag om ett år. I serien fick människor hjälp att uppfylla sina drömmar, drömmar som tidigare gått i kras eller som känts alltför stora för att uppfyllas.

    – Min arbetskamrat anmälde mig till programmet, och i början kändes det som en bra idé. Jag fick berätta om mig själv och min dröm i en video, därefter var det dags för en rad intervjuer, säger Vera, som blev antagen till programmet.

    Då kändes det inte längre lika självklart. Vera började fundera på vad hon egentligen gett sig in på. De gamla vanliga panikkänslorna började komma tillbaka och Vera ville dra sig ur. Men då var det för sent. 
    Dessutom insåg Vera att hon nu hade sin chans, en gång för alla. Skulle hon någon gång i livet få möjlighet att lära sig simma, en kunskap hon längtat efter i hela sitt liv, så var det nu.

    Så, Vera bet ihop.

    – Men jag var rädd! Fruktansvärt rädd. Det jag var med om som nioåring hade satt djupa spår inom mig, och hela min kropp protesterade mot att ens försöka ge mig ut på djupt vatten, säger Vera.

    Kämpade med rädslan
    I programmet berättar hon öppet och ärligt om rädslan och om sorgen som det inneburit att aldrig kunna dela den glädje som en vistelse på stranden med sina barn och barnbarn kan innebära.

    Gemensamt för alla tolv medverkande i Idag om ett år var att de hade bestämt sig för att de ville göra stora förändringar med sitt liv. En person i taget fick stiga fram och berätta, kliva ut genom en symbolisk "idag-dörr" bara för att i slutet av programmet kliva in genom "om-ett-år-dörren".

    Under ett helt år övade Vera på att simma och på att vänja sig vid att vara i vattnet utan att få panik. Foto: SVT

    I programmet får tittarna följa Veras dramatiska resa. Det är smärtsamt, och också väldigt hoppfullt. Hennes skräck lyser tydligt igenom, men det gör också hennes målmedvetenhet.

    – Jag hade fantastiska simlärare som lirkade med mig, som fick mig att våga. Att jag litade på simläraren var helt nödvändigt för att jag skulle ha en chans att lyckas, säger Vera, som berättar att hennes största hejaklack bestod av barnbarnen.

    Under ett helt år kämpade Vera med sin rädsla. Tre gånger i veckan klev hon plikttroget ner i Solna Sundbybergs simsällskaps bassäng och gjorde sina övningar. Varje gång hon närmade sig den djupa delen av bassängen kändes det som om någon försökte dra ner henne på botten.

    – I hela mitt liv har jag skämts över att jag inte kunde simma. Nu, när jag insåg att jag inte varit ensam om att vara vuxen och inte kunna simma, var det en stor lättnad. Jag var inte den enda som fick panik, säger Vera.

    Fri från skammen
    Sara och Josefin, de simlärare som Vera träffade mest, hade stor förståelse inför hennes magont och gråt. Ändå lyckades de pusha Vera och få henne att försiktigt ta steg för steg.

    – Första gången jag var ute på djupt vatten ensam vågade jag knappt tro mina ögon! De andra sa "Vera, du simmar" och jag blev så förvånad, säger Vera och skrattar.

    När Vera äntligen kunde ta med sina barnbarn på badutflykt kändes det som om en stor och tung sten lossnade från hennes inre. Känslan är svår att sätta ord på, kanske är det närmaste ordet "befrielse". Nu behöver hon inte längre vara rädd, det som hände när hon var nio är passerat sedan länge och idag är en helt annan tid.

    Nu när Vera trivs bättre i vattnet har hon beslutat sig för att ta nästa steg.

    Att Vera valde att lära sig simma inför hela svenska folket hade flera anledningar. Den ena var naturligtvis att hon insåg att hon aldrig skulle få ett bättre tillfälle. Dessutom visste hon att hon skulle behöva den press det innebar att göra det inför tv-kamerorna. Men en annan starkt bidragande faktor var att hon ville sluta skämmas, och hoppas kunna inspirera andra till att våga uppfylla sina drömmar.

    – Kan jag så kan nog alla. Idag njuter jag så pass mycket av vattnet att jag är beredd att ta nästa steg, och därför har jag anmält mig till en crawlkurs.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!