Sin första långresa gjorde familjen redan 2011 till Vietnam och resan gav genast Urban och Carin blodad tand. De insåg att de inte ville fortsätta i samma gamla hjulspår hemma, utan utmana sig själva med något annorlunda. De började prata om att flytta utomlands under en tid med döttrarna Maja och Stina, då 11 och 8 år gamla. Först var det Australien som lockade, men det visade sig bli för dyrt.
Dessutom fick Carin ett nytt spännande jobb och hennes intresse svalnade.
Istället gjorde familjen en semesterresa till Sri Lanka och fastnade för landet och började snabbt planera för en längre vistelse.
– Vi insåg att vi kunde klara oss på det vi skulle få in genom att hyra ut vårt hus i Varberg. Det skulle ge 10 000 kronor i månaden, säger Urban.
I mars 2015 bestämde familjen sig efter en omröstning, två veckor i Italien eller ett år på Sri Lanka.
– Det blev Sri Lanka, säger Urban, trots att döttrarna Maja och Stina var lite tveksamma till en början eftersom det innebar att de skulle tvingas lämna kompisar och skola, men även de valde äventyret till slut.
Mycket att tänka på
I augusti bar det av. Huset var uthyrt, tjänstledighet hade beviljats, Maja och Stina var utskrivna från skolan och alla försäkringar ordnade.
– Det var mycket att tänka på, faktiskt mer än man kan ana, säger Carin.
Då hade de också tagit kontakt med SVT och kommit med i programmet Familjer på äventyr.
– Jag fick idén när jag var på väg hem en dag och tänkte det vore kul om våra upplevelser skulle bli dokumenterade, säger Urban.
Annars var planen att bara ta det lugnt och inte göra något annat under året, än att umgås och uppleva landet.
– Så blev det inte riktigt, ler Urban och får en blick från sina döttrar.
– Inte göra något, visst, säkert, konstaterar Maja och himlar med ögonen.
Carin och Urbans döttrar känner sina föräldrar. Och den första månaden på plats förflöt i stort sett lugnt.
– Det enda jobbiga var att ha en kamera i ansiktet hela dagarna, men det vande man sig vid. Man skrattade bara åt det efter ett tag, säger Carin.
När sedan filmteamet lämnade dem efter en månad kändes det tomt, men skönt.
– Det var då allt började på riktigt.
Livet i Sri Lanka skulle verkligen visa sig vara annorlunda på många sätt. Den fuktiga värmen krävde fläktar och gick strömmen märktes det direkt och det kunde bli olidligt varmt.
Dessutom var ljuden från djur utanför det avsides belägna huset otäcka i början.
– Men det gick ganska snabbt att vänja sig vid det också. Värre var det med ovädren, även om de inte kom så ofta. För det mesta var det blå himmel, samma väder varje dag. Men när det var regnperiod kunde det bli åskväder som mer påminde om jordens undergång.
Blev enformigt
I början var det ändå mest praktiska saker som behövde ordnas. Men ganska snart blev livet lite enformigt och makarna började smida nya planer. Det startade med att Urban, med sin erfarenhet från byggbranschen, hjälpte till att bygga ett hus åt en hemlös familj.
De kom i kontakt med Janaka, en lokal man som var betydelsefull i byn. Det visade sig att han hade ett hotell – och varför kunde inte familjen satsa på samma sak?
– Sagt och gjort. Snart hade vi köpt mark och börjat planera. I februari 2016 blev marken välsignad av munkarna, vilket är nödvändigt där och vi kunde började bygga, berättar Urban som fick möta många utmaningar på vägen till sitt egna hotell.
– Ibland blev man paff över hur de tänker. Det var som en tidsresa på många sätt. De var inte självgående, de hade dålig ansvarskänsla och många ursäkter.
Samma sak upplevde Maja och Stina i den internationella skola som de gick i.
– Det var ingen ordning alls. Det fanns inga duschar så man kunde inte tvätta sig efter gympan och på toaletterna fanns ingenstans att lägga bindor vid mens. De var lite efter, säger Maja.
Maten i skolan bestod av kallt torrt ris de flesta dagar, i bästa fall böngryta.
– Och så åt man kakor och kex. Många har diabetes i landet, säger Carin.
Däremot pluggade barnen mycket. Skolgången var gratis för medborgare, men de flesta gick i privatskola på eftermiddagarna.
För Maja och Stina innebar livet på Sri Lanka också mycket solande, surfande och dykande.
Vill bo i Sverige
– Vi hade roligt, men jag skulle aldrig kunna tänka mig att bo där på riktigt. Det som var bra var att när man kom tillbaka insåg man vilka löjliga saker man klagar på här. Skolmaten vi har är ju helt otrolig och det mesta fungerar, säger Maja.
– Vi ångrar ingenting, men skulle inte kunna tänka oss att bo på Siri Lanka för gott. Det är för stora skillnader.
Det blev ett annorlunda år och inte alls som familjen tänkt från början.
– Visst sänkte vi tempot, men hotellbygget gjorde att vi hela tiden hade något att ta itu med.
Hemma igen saknar de framförallt varma vädret, men annars har de snabbt återgått till vardagen.
– Byråkratin i Sverige kunde vi däremot vara utan. Det vi gjorde på Sri Lanka med hotellbygget hade vi aldrig vågat här. Det är svårt att vara lite busig i Sverige och göra något oväntat.
De ser på varandra och skrattar. De är inte helt på det klara vad de egentligen fått ut av vistelsen, men en sak vet de.
– Vi är starkare som familj och närmare varandra än någonsin.
