Poeten och författaren Bob Hansson har i åratal pratat om snällhet. Nu har han forskningen på sin sida. I nya boken Snällast vinner (The Book Affair) slår han fast att det faktiskt går att vara både snäll och stark – och att den som vågar visa empati inte bara mår bättre utan också presterar bättre.
I oroliga tider där varje nyhetssändning toppas av inslag om krig, miljökatastrofer och ekonomisk kris är det lätt att totalt tappa hoppet. Att då vara snäll är kanske inte det första man tänker att man ska vara. Men det visar sig att snällhet kan vara ett vaccin mot mörka tankar och oro.
Läs även: Så tacklar du din oro i osäkra tider: 5 tips från en psykolog
– Det går inte att vara snäll och inte må bra samtidigt. Det är nästan fysiskt omöjligt, säger Bob Hansson.
Efter ett helt liv i poesins tjänst ville han veta hur snällhet fungerar, bortom känslor och ideal. I sex år läste han vetenskapliga studier, intervjuade forskare och samlade konkreta bevis på att snällhet inte bara är gulligt – det är också en avgörande kraft för både vår psykiska hälsa och vårt samhälles överlevnad.
– Jag har alltid jobbat med de mjuka frågorna. Nu vet jag att vi som tror på de mjuka värderingarna faktiskt har haft rätt hela tiden.
Snällhet är viktigt – även på jobbet
Ett konkret exempel hämtar han från sitt eget liv som pappa. Han berättar om hur han länge oroade sig för att han curlade sin son för mycket. Han hade ju hört att det inte var bra. Men nya studier visar att barn som får mycket hjälp och omtanke presterar bättre, mår bättre och hanterar livet bättre.
Snälla människor lyckas bättre dessutom bättre i arbetslivet – det är vetenskapligt bevisat. Enligt Bob Hansson är det inte kompetens, utan empati och relationsförmåga, som främst avgör vem som blir en ledare, kollega eller vän vi litar på.
Bob Hansson hänvisar till forskning som visar att människor generellt tycker snällhet är viktigt, men felaktigt tror att andra inte värderar det lika högt. Och många chefer tror att de måste vara hårda för att få respekt – när det i själva verket oftast är tvärtom. Snällhet vinner, också på jobbet.
Läs även: Anna ignorerade kroppens varningssignaler: ”När jag vaknade kunde jag inte röra mig”
– Vi presterar bättre när folk är snälla mot oss. Det gäller inte bara poeter utan även tekniska ingenjörer. Relation föregår prestation. Hårda ord aktiverar samma område i hjärnan som ett slag. En nedlåtande kommentar på ett möte kan sänka din kognitiva förmåga i timmar.
I sin egen vardag försöker han leva som han lär. Att vårda relationen med sin son, att ibland ställa in jobb för att kunna vara närvarande hemma – men också att lägga märke till små handlingar av vänlighet.
– Tänk på en snäll sak du gjort idag. Eller något fint någon gjort för dig. Det räcker med några minuter för att förändra din sinnesstämning. Tänker du på empati, ökar din empati. Tänker du på krig, köper du en vevradio och förbereder dig för katastrof.
Kom ihåg att tacka dig själv
Bob Hansson menar också att vi är biologiskt programmerade för samarbete. Människan är ett flockdjur. Och i en värld där tempot, prestationskraven och individualismen ofta tar över, är det viktigare än någonsin att påminna sig om vad vi egentligen behöver: tillit, närvaro och vänlighet.
Samtidigt varnar han för att snällhet inte får leda till prestationskrav eller byteshandelsspel.
– Bädda inte din partners säng för att hen ska ta ut soporna. Gör det bara för att du vill. Snällhet sprider sig, men det måste vara på riktigt. Och det måste börja med dig själv.
Här kommer självsnällheten in, något han menar att vi ofta glömmer. Ofta lägger vi mer tid på att undra varför ingen annan tackar oss, än att tacka oss själva.
Läs även: Därför mår vi bra av att kramas och klappa djur
– Några minuter innan du somnar, tänk inte bara på vad du ska hinna med imorgon, tänk också på vad du fått gjort under dagen. ”Jag skickade de där tolv mejlen, jag var närvarande med mitt barn, jag såg min kollega som var ledsen och stannade upp.” Att uppmärksamma det du faktiskt gör förändrar hjärnan. Det bygger tacksamhet och gör dig mer motståndskraftig.
Vad kan vi då göra om vi vill bidra till ett snällare samhälle, en bättre arbetsplats eller varmare relationer?
– Hjälp någon, direkt när tillfälle ges. Vänta inte. Gör det utan att kräva något tillbaka. Snällhet smittar. Men viktigast av allt – placera dig
i en snäll miljö. Och om det inte går – förändra. Eller lämna.
Läs även: Här samlas 40 seniorer varje vecka – för att promenera och prata: ”Det blir både skratt och gråt”
Bob Hansson tipsar: Så blir du mer empatisk och snäll
- Snällhet är inte svaghet. Det är styrka. Snällhet har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Det blandas ofta ihop med konflikträdsla, svaghet och självutplåning. Det är en stor missuppfattning. Studier visar att det går bäst för de snällaste på jobbet. Du har alltså allt att vinna på att våga vara snäll.
- Du behöver inte alltid säga ja. Att vara snäll betyder inte att man alltid säger ja – det betyder att man lyssnar på sig själv och står upp för sina behov. Det är jobbigt att göra folk besvikna. Men det är ännu jobbigare att leva ett liv där man inte står upp för sig själv.
- Träna empati i vardagen. Empati är som en muskel – den blir starkare ju mer du använder den. Inför varje möte, samtal eller kontakt med andra människor, ta en stund och fundera: Hur har den här personen haft det idag? Vad kan hen behöva? Det räcker att rikta tanken utåt i några sekunder så aktiveras hjärnans empatiska system och stärker vår förmåga att relatera.
- Ägna dig åt tacksamhet varje kväll. Att vara snäll mot andra börjar med att vara snäll mot sig själv. En enkel övning: Innan du somnar, tänk på tre saker du gjort under dagen som du är stolt eller tacksam över. Det kan vara stort eller smått – att du ringde din mamma, hjälpte en kollega och hann med en promenad. Stunden av självsnällhet bygger om hjärnan och gör dig mer empatisk, positiv och motståndskraftig.
- Ge utan att förvänta något tillbaka. Snällhet är ingen byteshandel. Sann generositet är att ge utan krav. Ge komplimangen, hjälpen eller tiden bara för att du vill. Och gör det direkt när tillfälle ges, utan att vänta på rätt ögonblick. När vi slutar räkna poäng i våra relationer blir vi både friare och snällare – och det sprider sig snabbare än du tror.
