Johan Nilsson var 8 år när han fick diagnosen diabetes typ 1. Efter en infektion magrade han betänkligt. När han drack och kissade mycket och var onormalt trött förstod hans föräldrar att något var fel.
De åkte direkt till akuten och Johans prover visade att hans blodsocker var onormalt högt. Han diagnostiserades med typ 1-diabetes och blev direkt inlagd på barnavdelningen på Halmstads sjukhus en period för att få intensivvård med dropp och insulin.
Johan Nilsson
Ålder: 39 år.
Familj: Frun Jessica och barnen Melvin, 9 och Ebba, 6 år.
Bor: I Halmstad.
Gör: Konstruktör.
– Det var nästan lite spännande och roligt med allt som hände. Jag fick lära mig att ge sprutor på mig själv. Men rätt snart så förstod jag ju allvaret, säger Johan.
Han upptäckte att diabetiker kämpar dygnet runt med att hålla koll på sin blodsockernivå. Det var många år av försök och misstag. Trots att man gör sitt allra bästa så kan det ändå vara svårt att få till perfekta värden. Under hela sin barndom behandlades Johan med insulinsprutor.
En dålig dag kunde det bli åtta sprutor och en bra dag räckte det med fyra. Precis allt påverkar måendet och blodsockret, insulinmängden i blodet, kolhydrater, infektioner, motion och så vidare. Jag lärde mig att leva inrutat, säger Johan.
Skötte inte blodsockret
Han växte upp till en glad tonåring med positiv livssyn. Insulininjektionerna fick inte hindra honom från att drömma, sporta och göra roliga saker med kompisarna. Det behövdes bara lite extra planering för att få diabetesbehandlingen att fungera.
– Mina föräldrar kämpade med näbbar och klor för att jag skulle leva som andra barn. De skötte sockret åt mig dygnet runt och stöttade mig när jag spelade fotboll. Men under några år i ungdomen när jag bodde själv hade jag klippkort på ambulansen. Jag skötte inte blodsockret och slarvade mycket.
Under den tiden var det in och ut på sjukhus för Johan.
– Det hände ofta förr innan man hade all den här fina tekniken. Idag varnar hjälpmedlen i tid och det gäller att lyssna, säger han.
LÄS ÄVEN: En knapp på armen hjälper diabetessjuka Stella: “Livet har förändrats helt”
Numera slipper Johan ta insulinsprutor och har istället en slanglös insulinpump som sitter fäst på ryggen och en blodsockermätare på magen. Den nya tekniken har förenklat livet betydligt.
– Jag brukar säga att mitt liv med diabetes består av två delar. Den första delen var den jobbiga med dåliga sockervärden och ett liv där jag var väldigt beroende av andra människor som kunde hjälpa till vid lågt blodsocker. Den andra delen och den stora skillnaden blev när jag fick en slanglös insulinpump, säger Johan.
Det var diabetessköterskan som tipsade honom om pumpen.
– Jag har tidigare inte velat ha pump, utan tyckt att de varit skrymmande och krångliga att administrera. Jag har alltid sportat och tränat mycket och slangen hängde upp sig i allt.
Piggare och gladare tack vare insulinpumpen
Omnipod DASH består dels av en slanglös vattentät pod som fästs på huden och en trådlös mobilliknande handenhet som styr den kontinuerliga insulintillförseln och reglerar doseringen under dygnet. För Johan har vardagen blivit betydligt lättare även om man som diabetiker alltid behöver ha kontinuerlig kontroll.
– Det är smidigt när jag exempelvis tränar eller springer. Allt är enklare och jag slipper sticka mig, säger Johan.
Pumpen påverkar inte bara hans välmående och humör utan även hans hälsa på sikt. Sedan han fick pumpen har hans långtidsvärde minskat med mellan 20 och 30 procent och ligger numera på en väldigt bra nivå som kommer göra att följdsjukdomar kan skjutas ännu längre fram i tiden eller i bästa fall kanske inte dyker upp alls.
– Allt har blivit bättre sedan jag fick pumpen. Till och med mitt humör, säger min fru Jessica. Förut kunde jag vara hetsig och ha kort stubin vilket berodde på blodsockret. Idag är jag piggare och gladare. Jag mår otroligt mycket bättre, säger Johan.
LÄS ÄVEN: Diabeteshundarna vakar ständigt över Annika: “De räddar mitt liv varje dag”
