5 tysta sjukdomar att hålla koll på
Fettlever: Gå ner lite i vikt för att bli frisk
Så känns det: Man kan inte veta att man har fettlever, det ger inga symtom. Men fenomenet blir allt vanligare. Omkring var femte vuxen svensk har fettlever, många utan att veta det. Hos en del blir levern inflammerad och det kan i sin tur leda till skrumplever.
Beror på: Levern har börjat samla på sig fett. Risken ökar om man har bukfetma och övervikt. Hög alkoholkonsumtion kan också orsaka sjukdomen. Det finns också ett samband mellan fettlever och diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och levercancer.
Då ska du söka hjälp: Upptäcks ofta vid hälsokontroll.
Så ställs diagnos: Blodprov som visar en liten stegring av fettlevervärdena och följs upp av ultraljud som visar att levern är fet.
Behandling: Fettlever går att bota helt och hållet. Det kan räcka med att gå ner tio procent av kroppsvikten för att få en frisk lever. Forskning pågår för att ta fram läkemedel som komplement när det inte räcker att ändra livsstil.
Så minskar risken att drabbas: Viktigast är att ändra livsstil, öka vardagsmotionen och äta hälsosamt (dra ner på socker och alkohol).
Njursvikt: Speciell kost kan hjälpa
Så känns det: Över en halv miljon män och kvinnor kan ha kronisk njursvikt, men de flesta vet inte om det. Njurarna blir långsamt sämre och det kan ta år innan symtomen märks. I början ger njursvikt inga symtom alls. Högt blodtryck kan vara en signal på att njurarna inte fungerar som de ska. Men det du märker själv är att du känner dig onormalt trött, har ont i huvudet, illamående och dålig aptit. Man kan förväxla med tecken på depression och många andra orsaker.
Beror på: Njurarnas förmåga att rena blodet som de ska.
Då ska du söka hjälp: Du är onormalt trött, mår illa, har klåda, blod i urinen eller skummande urin, kissar betydligt mindre än du brukar fast du är kissnödig.
Så ställs diagnos: Allt som krävs är ett enkelt blodprov och urinprov. Det är bra att
gå på regelbundna hälsokontroller.
Behandling: Med läkemedel som sänker blodtrycket och återställer kroppens vätske-, salt- och mineralbalans. I vissa fall hjälper specialkost med mindre protein och kalium.
Så minskar risken att drabbas: Lev hälsosamt, motionera, håll vikten, ät bra, dra ner på alkohol och sluta röka.
Bältros: Vaccin skyddar i flera år
Så känns det: Först kan huden rodna och kännas öm och sedan kan det utvecklas till kliande blåsor och smärta. De kan sitta var som helst på kroppen, på bröstet, ryggen, magen eller i pannan, hårbotten och nästippen. Om ögat blir rött, svullet och torrt kan det vara bältros i ögat. Man kan känna sig trött, yr, febrig, illamående och få ont i huvudet.
Beror på: Omkring en av fyra personer får bältros någon gång men bara om man en gång haft vattkoppor. Viruset finns vilande kvar och kan blossa upp som bältros, vanligast efter 50 och kvinnor drabbas oftare.
Då ska du söka hjälp: Om du är över 50 år, har nedsatt immunförsvar, har mycket ont och känner dig väldigt sjuk eller om nerverna i ansiktet, huvudet och ögat angrips.
Så ställs diagnos: Läkaren behöver oftast bara gå på symtom och titta på utslagen för att ställa diagnos.
Behandling: Receptfria läkemedel mot smärta och klåda vid lindriga besvär. Med virushämmande behandling om du känner dig väldigt sjuk. Måste påbörjas inom tre dygn efter att utslagen börjat synas.
Så minskar risken att drabbas: Bältrosvaccin Zostavax ger skydd i upp till tre åt. Nya vaccinet Shingrix ges i två doser och ger fullgott skydd för vuxna 50–69 år. För 70+ är skyddet 91 procent.
Diabetes typ 2: En hälsosam livsstil förhindrar sjukdom
Så känns det: Man kan ha sjukdomen utan några symtom alls. Andra kan få ökad törst, stora urinmängder, trötthet, även en viss viktnedgång.
Beror på: Övervikt och fetma är en av orsakerna till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin. Typ 2-diabetes har även hög ärftlighet och debuterar ofta senare i livet. Omkring en halv miljon svenskar har diagnosen, men mörkertalet är stort. Vanligast bland kvinnor och personer över 50 år.
Då ska du söka hjälp: Gå på regelbundna hälsokontroller. Testa blodsockret en gång om året, särskilt om sjukdomen finns i släkten.
Så ställs diagnos: Ett enkelt blodprov är allt som behövs.
Behandling: Ofta kan en livsstilsförändring hjälpa och att gå ner i vikt. Räcker inte det prövar man med olika former av tabletter eller insulininjektioner.
Så minskar risken att drabbas: Håll koll på midjemåttet, rör på dig regelbundet och ät nyttigt (mer frukt och grönt). Sluta röka och snusa och stressa mindre.
Hjärtflimmer/förmaksflimmer: Rör på dig och sluta röka
Så känns det: Ofta märks det knappt, du kan känna att hjärtat slår oregelbundet och ibland snabbt, pulsen känns snabb och oregelbunden, obehagskänsla i bröstet i vila. Ibland är symtomen kraftiga, du kan känna dig andfådd, trött och svag vid minsta ansträngning, få svårt att andas, svettas, få yrsel, bröstsmärta och svimma.
Beror på: Oklart, men risken ökar vid högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes och hypertyreos. Omkring 370 000 svenskar beräknas ha förmaksflimmer och risken ökar efter 50.
Då ska du söka hjälp: När du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt och att pulsen känns snabb. Ett tyst förmaksflimmer är lika farligt som ett som ger tydliga symtom och det är viktigt att upptäcka då det kan leda till blodproppar som orsakar
stroke.
Så ställs diagnos: EKG-undersökning.
Behandling: Med olika läkemedel som lugnar hjärtverksamheten. Blodförtunnande medel kan behövas livet ut för att undvika risken för blodproppar och stroke. Ibland görs ingrepp som elkonvertering och kateterablation för att bota förmaksflimmer.
Så minskar risken att drabbas: Behandla högt blodtryck, dricka mindre alkohol och leva en hjärthälsosam livsstil där du tänker mycket på vad du äter, rör dig, undviker rökning och stress.
Källa: Vårdguiden 1177.se, hjart-lungfonden.se, internetmedicin.se
