Doktorn: Vid svårare fall behövs medicin

På sömnlaboratoriet i Avesta finns landets främsta specialister och forskare på RLS – Restless Legs Syndrom. En av dessa är överläkare Romana Stehlik. Här svara...

Doktorn: Vid svårare fall behövs medicin

På sömnlaboratoriet i Avesta finns landets främsta specialister och forskare på RLS – Restless Legs Syndrom. En av dessa är överläkare Romana Stehlik. Här svara hon på frågor kring åkomman.

 

Vad är RLS?
– RLS, på svenska ofta kallat rastlösa ben, är en kronisk neurologisk sjukdom, som ger obehag i benen, ibland också i armarna eller fingrarna. Symtomen varierar från person till person och kan upplevas som “myrkryp” eller att det hettar, sticker, svider, bränner eller gör ont djupt inne i benen.

 

– Symtomen förvärras vid vila och lindras när man rör på benen. Den som lider av RLS måste ofta upp mitt i natten och traska runt i rummet när besvären blir för svåra att stå ut med. De kan också ha problem med att hålla sig stilla under dagarna, antingen de sitter vid datorn i sitt jobb eller vill sitta och läsa. Många vågar inte gå på bio, teater eller föreläsningar eller göra långa flygresor, eftersom de vet med sig att de inte klarar av att sitta stilla.

 

– Besvären är värst på kvällar och nätter och speciellt när man sitter eller ligger ner.

 

– Åtta av tio har också ryckningar i ben eller armar under sömnen, som leder till många korta och längre uppvaknanden. Eftersom de aldrig riktigt hinner komma ner i djupsömn lider många av en kronisk sömnbrist, som gör det svårt eller omöjligt att fungera socialt eller på jobbet.

 

Hur vanligt är det?
– Man räknar med att 5-15 procent av befolkningen har mer eller mindre uttalade besvär. Kvinnor är mer drabbade än män.

 

– Problemet försvinner tyvärr inte med stigande ålder, utan blir, utan lindrande behandling, allt svårare. Vid 80 år har 20-25 procent av alla kvinnor och 15 procent av män symtom. Hur många som lider bland våra gamla på vårdhem och som inte får diagnos och lindrande behandling är omöjligt att svara på.

 

– Barn kan också drabbas. Det som brukar kallas växtvärk eller hyperaktivitet hos barn kan vara tidiga men odiagnosticerade tecken på RLS.

 

Vad beror RLS på?
– RLS förekommer i två former, dels primär eller familjär RLS, där man inte kan hitta någon orsak till symtomen, dels sekundär RLS, som uppkommer i samband med någon annan sjukdom.

 

– Primär RLS kan vara ärftligt och kan debutera redan i slutet av tonåren, medan debutåldern annars vanligtvis är vid 30-40 års ålder.

 

– Exempel på orsaker som kan utlösa sekundär RLS är järnbrist, brist på vitamin B12, diabetes och njursjukdom. RLS förekommer också vid MS, fibromyalgi, ledgångsreumatism och Parkinsons. Det sistnämnda är en sjukdom som har vissa likheter med RLS, genom att dopaminproduktionen i hjärnan i båda fallen är störd, men på skilda sätt.

 

Hur behandlas RLS?
– Om besvären inte är så stora kan det ibland hjälpa om man ändrar livsstil och avstår från sådant som man själv märkt ökar problemen. Rökning och alkohol förvärrar till exempel ofta besvären.

 

– En viktig del i behandlingen av primär RLS går dessutom ut på att lära ut bättre sovvanor, för att förbättra sömnkvalitet och livskvalitet.

 

– I svårare fall behövs farmakologisk behandling och vi har idag några olika läkemedel att ta till. Dopamin är en signalsubstans som behövs för att signalerna ska kunna skickas vidare mellan nervcellerna i hjärnan till centrala nervsystemet, som styr kroppens muskler. Det vi vet är att den här funktionen är störd vid RLS.

 

– Vanligaste läkemedlet är dopamin-agonister, läkemedel som “härmar” dopamin. Signalerna mellan nervcellerna i centrala nervsystemet kan då gå fram normalt, så att symtomen på RLS minskar. Sjukdomen blir inte botad, men patienten slipper besvär.

 

– Läkemedlen ges antingen som tabletter eller, som nu senast, som ett plåster som byts varje kväll. Med plåstret utsöndras läkemedlet kontinuerligt under natten.

 

– Järn behövs för kroppens produktion av dopamin och den som har järnbrist har ofta RLS-symtom. I svenska studier har det visat sig att injektioner med järn kan ha god effekt.

 

– Just nu forskas det bland annat vidare på om det finns någon koppling mellan järnbrist, kronisk smärta/fibromyalgi och RLS.

 

Kan man ha RLS också i ben som amputerats?
– Ja, sjukdomen sitter i hjärnan och inte i benen, därför kan man få symtom från ben som man inte längre har kvar.

 

Kan djur få RLS?
– Det vet jag inte, men varför inte.

 

Fall: Nu slipper jag vakna med en myrstack i benen varenda natt!
 

Scroll to Top