Karolina är bartendern som blev präst: ”Yrkena påminner ganska mycket om varandra”

Karolina Hellman är uppvuxen i Svenska kyrkan i utlandet.

Hennes mamma var en av de allra första kvinnliga prästerna som tog sin familj och åkte utomlands för att jobba.

– Mor fick en tjänst på Gran Canaria och min far blev därmed den förste mannen som åkte med som husmor. Så ja, man kan väl säga att jag är marinerad i Svenska kyrkan, säger Karolina när vi ses på ett hotell vid stranden strax utanför Palma.

Här på Mallorca har hon jobbat som präst i tre år. Två av dessa har präglats av pandemin, så det har minst sagt varit en speciell tid i hennes och familjens liv.

– Här stängde man ner på ett helt annat sätt än i Sverige. Det går nog inte att förstå. Palma gick in i total lockdown. Skolor och lekplatser stängde. Följde man inte de regler och restriktioner som sattes upp fick man böta 600 euro, förklarar Karolina.

LÄS ÄVEN: Jonas & Petra Björkman: ”Barnens diagnoser har berikat våra liv så mycket”

I sin nya bok Nattböner i karantän (Visto förlag) berättar Karolina hur situationen såg ut:

”Från en natt till en annan blev vår lilla familj instängd i en lägenhet utan balkong på elfte våningen i Palma de Mallorca. En präst, en popstjärna, en storebror som bara längtade ut till sina hästar och en lillebror som tyckte att det var ganska skönt att hela flocken var samlad under ett tak och att varje dag blev likadan.

Militärpolis vaktade gatorna och om man vågade sig upp på takterrassen för att få lite luft kom helikoptrar med poliser och megafoner som gav order om att vi inte fick vistas där.”

Karolina beskriver boken som en prosalyrisk samling texter som är tänkta att ge hopp och tröst från dagar då ingen riktigt visste vad som hände.

– Det är en nutidsreflektion över en pausad, avstannad värld och en hyllning till vanligheten. En framåtlängtan och en nostalgisk tillbakablick, säger hon.

 

Han var den rätte

Karolina är gift med musikern Jakob Hellman. Han har under denna period pendlat mellan Mallorca och Sverige då han haft olika spelningar. Det var genom musiken som de träffades och blev ett par för 15 år sedan. Karolina, som haft låtskrivandet och musiken som intresse sedan hon var liten, skulle sjunga på ett bröllop tillsammans med en annan sångare.

– Det visade sig vara Jakob. Han dök upp hemma i min lägenhet för att repa den där låten med mig. Och sedan dess har det varit vi, säger Karolina, som visste direkt att han var den rätte.

– Han är min person i livet, minns jag att jag tänkte. Jakob är en av världens finaste människor. Han tar allt på allvar och jag har enormt stor respekt för det. Han är på riktigt.

Journalist, musiker eller författare var yrkena Karolina drömde om som barn. Präst, som mamma, hade hon inga planer på att bli.

– Skrivandet var – och är än idag – min grej. Jag kom in på journalistlinjen på Skurups folkhögskola, men efter ett tag insåg jag att jag är alltför skönlitterär i mitt skrivande. Jag hoppade av och jobbade mer med musiken.

LÄS ÄVEN: Christoffer blev trippelamputerad som 17-åring: ”Jag trodde att livet var över”

Då någon gång, när Karolina var runt 20, uppstod tanken om att plugga teologi. Hon tyckte att det verkade spännande med kristendomens historia och ansökte om att bli antagen till Lunds stift.

– När jag blev antagen kände och ville jag verkligen bli präst. Jag var plötsligt så dedikerad och ville lyfta, bära och förändra hela världen med den kraft som bara en 20-åring kan ha, säger Karolina och skrattar.

Karolina började studera på universitetet samtidigt som hon jobbade som bartender i Malmö. Hennes karismatiska sätt och positiva utstrålning smittar av sig, och när hon får frågan om vad som är viktigast
i rollen som präst menar hon att det är social kompetens.

– Präst och bartender påminner rätt mycket om varandra som yrken. Gud, vad jag har själavårdat bakom bardisken. Hänget där har varit en jättebra skola för mig, för man möter verkligen alla slags människor. Det här kanske man inte ska säga, men jag tror ibland att jag lärde mig mer genom samtalen över bardisken än vad jag gjorde på universitetet.

Karolina var i princip klar med sin utbildning då hon fick arbete som tjänstebiträde i en kyrka under ett år. Men därefter lämnade hon universitetet helt.

– Min känsla var att ju närmare prästvigningen jag kom, desto mer vingklippt kände jag mig. Ska jag vara präst ska det vara som jag. Samtidigt tog musiken fart och jag fick till och med skivkontrakt, säger Karolina och berättar att hon då var 29 och att det var i denna veva som hon träffade Jakob, som då var 42.

 

Behöver inte välja

Men yrket som präst kallade åter. Svenska kyrkan i utlandet frågade om Karolina var intresserad av att ta ett sex månader långt vikariat i Bryssel. Hon och Jakob bosatte sig då där och under denna period var hon gravid med sonen Olle.

– Jag kom inte undan och insåg att jag måste prästviga mig. Jag kände så starkt att jag behövde omfamna denna profession en gång för alla. Men man hade gjort om prästutbildningen, så jag, som trodde att jag bara hade ett halvår kvar, hade ytterligare tre års studier framför mig, utbrister Karolina och erkänner att hon är långtifrån akademiskt lagd – och att hon fick kämpa hårt.

Tre år efter Olle kom Beppe. Karolina och Jakob uppträdde på olika scener, ibland var för sig men ofta tillsammans. De turades om att ta huvudansvaret för killarna.

– Länge ville inte Jakob upp på de stora scenerna. Han har sjukt höga krav på sig själv och hade väl någon sorts scenskräck ett tag, berättar Karolina, som tagit ett större lass med barnen och det praktiska ansvaret i familjen under åren här på Mallorca eftersom Jakob turnerat en del i Sverige.

LÄS ÄVEN: När nyheterna gör dig deppig: Prästen Olle Carlsson lär dig hantera ångesten

År 2018 prästvigdes till slut Karolina och sedan blev hon pastorsadjunkt i Skurups församling under ett år. Därefter skulle hon söka sin allra första tjänst som präst och när Svenska kyrkan här på Mallorca hade en ledig tjänst sökte hon och fick den.

– De här åren har varit några av de tuffaste men också de bästa i mitt liv. Jakob är tillbaka som artist och jag har landat i min prästroll, säger Karolina.

Nu ser hon fram emot resten av sitt liv. Hon har insett att hon inte behöver välja mellan sina dröm-yrken utan kan fortsätta jobba som författare, sångare och präst – både här på Mallorca och i Sverige.

Att jobba som präst i Svenska kyrkan i utlandet innebär, enligt Karolina, att vara beredd på nästan allt. Det handlar om att gå in och ut och mellan alla de uppgifter som en utlandsförsamling ställs inför. Inte hålla så hårt på yrkesrollerna, utan försöka hjälpas åt över alla gränser.

– Just nu är vi bara tre personer i vårt lilla arbetslag, så vi måste försöka vara alla saker samtidigt. Jag tror att det viktigaste, om man ska tycka att ett sådant här jobb är roligt, är att hela tiden försöka möta kommande utmaningar med både nyfikenhet och prestigelöshet. Ibland bita ihop och kasta sig med huvudet före ut från sin egen bekvämlighetszon men, för sin egen skull, samtidigt lära sig att sätta gränser. Jag jobbar fortfarande med det.

Har mycket att göra

Karolina berättar att ingen dag är den andra lik. De ska driva barnverksamhet, ha babysång och konfirmationer, laga mat, städa, fira gudstjänster och spela på gudstjänster eftersom de just nu inte har en musiker anställd. De ska även försöka finnas till för dem som behöver det, göra hembesök, sjukhusbesök och
fängelsebesök. Driva kafé, ha begravningar, bröllop och dop.

– Vi har ju även själavårdssamtal, sköter vigselbokning, åker och inhandlar allt som behövs i kyrkan och mycket mer. Ibland kan dagen börja med att vi får reda på att någon har dött under natten och att vi behövs för en minnesstund på krematoriet. Ibland ringer de från polisstationen och då åker vi och hjälper till om någon svensk blivit rånad eller råkat illa ut på något annat sätt. Vi jobbar mycket tillsammans med svenska konsulatet här på ön. Vi har också ett fint samarbete med Svenska skolan, som ligger bara några kvarter från kyrkan. Ibland kommer skolklasser till oss och ibland kommer vi till skolan och pratar om till exempel död och liv.

LÄS ÄVEN: När drottning Elizabeth besökte Sverige – 12 historiska ögonblick

En av de största saker som Karolina har fått vara med om i sitt arbete som präst här på Mallorca är det fina ekumeniska samarbete som de har på ön.

– Vi har till exempel flera gånger blivit inbjudna att tjänstgöra vid altaret i stora katedralen i Palma, tillsammans med bland andra den katolske biskopen. Det är stort, särskilt eftersom både jag och Carin, min kollega, är kvinnor, säger Karolina och berättar att hon aldrig har tråkigt på jobbet och att hon får möta så många fantastiska människor.