Maria Möller: Som barn uppfann jag mitt eget sällskap!

Som liten flicka älskade Maria Möller att springa barfota i de västerbottniska skogarna och “bara vara”. Hon lekte mycket ensam och underhöll sig själv med att leva sig in i olika roller.

Marias systrar, fyra och åtta år äldre, var inte alltid så intresserade av att vara lekkamrater. Och det var två kilometer till närmaste kompis. Men det störde inte Maria, hon trivdes med att vara för sig själv. Inte minst för att det var så bra för fantasin!

– När bokbussen kom till vår lilla by Hednäs, mellan Skellefteå och Piteå, var det en glädjedag, minns Maria. Jag lånade gärna Katarina Taikons böcker om Katitzi. Sen sprang jag hem och hade högläsning för mamma.

– Jag levde mig in i handlingen och använde olika dialekter för att gestalta figurerna i boken. Mamma skrattade gott!

Maria minns inte riktigt hur det gick till när hon lärde sig alla dialekter. Förmodligen hade hon hört dem på TV. Men att hon hade fallenhet rådde det ingen tvekan om. Och det var inte bara mamma Eivor som uppskattade imitationerna. Maria var även populär på roliga timmen i skolan, där hon uppträdde flitigt.

Inte konstigt att Maria Möller, 42 år, blev en av Sveriges mest uppskattade imitatörer!

Anonyma Artister
– Jag var 39 år när jag slog igenom i “Allsång på Skansen” 2005, då jag bland annat imiterade Eva Dahlgren och Regina Lund, säger Maria. Jag hade jobbat i branschen i 20 år, så det handlade inte direkt om någon hysteri för min del. Jag hade fram till dess varit ganska nöjd med att tillhöra Anonyma Artister. Det är ju så, vissa är mer kända än andra.

Men efter det har Maria dykt upp lite varstans, som sommarpratare i P1, hos Babben i TV, på krogscener…

– Det är fortfarande långt ifrån alla som känner igen mig när jag går på stan, men visst har det blivit annorlunda, säger Maria. Fler vet vem jag är och det är positivt, inte minst när man ska sätta upp en egen show, som jag gjorde våras. Det är lättare att sälja biljetter om folk vet vem man är!

“Maria Möller Show” gick för fulla hus på Vasateatern i Stockholm hela våren. Det blir fem extraföreställningar i september och senare i höst ger hon sig ut på turné i landet med samma show.

– Jag hoppas att det ska gå bra, säger Maria försiktigt. Intresset finns, biljettförsäljningen tickar på, men man vet ju aldrig…

I showen bjuder hon på härliga imitationer. Här finns hennes paradnummer Carola, förstås,  liksom Kristina Lugn, Ulla Skoog, Stina Ekblad och många fler. Det är prat, det är sång. Och så har Maria satt ihop ett nummer som handlar om sommarångest, där hon gestaltar kvinnor från olika delar av landet, pratar olika dialekter och låter dem beskriva sina erfarenheter av familjesemestern.

– Jag inleder numret med orden: “Semester – då blir det precis lika bra som vi väntat oss – eller ännu bättre”, och redan där förstår folk ironin, säger Maria. Igenkänningsfaktorn är väldigt hög, det är då det blir roligt.

Njuter på balkongen
Själv planerar inte Maria så mycket för sommar och semester. Hon tar det som det kommer. I år har hon har varit ledig halva juni och ska njuta av semester hela juli. Och njuter gör hon helst hemma på balkongen i lägenheten på Kungsholmen i centrala Stockholm.

– Jag älskar att sitta på min balkong, säger Maria. Den är ganska sparsmakat inredd, för jag är inte så pyntig av mig. Men där finns ett jätteskönt trägolv som jag kan gå barfota på. Och praktiska möbler, till exempel en stol som man kan fälla bakåt så att jag kan somna i skuggan.

– Där ägnar jag mig åt att läsa böcker, för sommaren är en läsperiod. Jag brukar mjuka upp mig med några lättsmälta deckare, sen är jag redo för skönlitteratur som kräver lite mer av mig som läsare.

Som barn på 70-talet uppskattade Maria campingsemestrarna med familjen.

På Marias balkong finns bara lättskötta växter i självvattnande krukor.
– Jag vill inte vara låst av att tvingas stanna hemma och vattna. Eller besvära grannar om hjälp. Det måste finnas utrymme för att spontant kunna sticka iväg på semester i några veckor, säger Maria. Jag och min sambo Magnus sätter oss gärna i bilen och åker dit näsan pekar eller bokar en flygbiljett med avresa nästa dag. Vi trivs med att resa söderut, gärna ner i Europa.

Men det som verkligen är semester för Maria är att få slappna av och inte behöva tänka på sin röst. Det gör hon ständigt under resten av året, eftersom rösten är hennes viktigaste arbetsredskap.

– För tillfället går jag inte till någon röstpedagog, säger Maria. Jag är rädd för att han eller hon skulle säga: “Du kan inte fortsätta att göra det du gör”. Och det vill jag inte höra!

Maria anstränger rösten mycket när hon imiterar olika personer. Dessutom kastar hon sig mellan musikstilar och sjunger allt från opera och jazz till rock och rap.

– Jag är skolad mezzosopran, men började ta sånglektioner väldigt sent i livet, inte förrän jag var 25 år, säger Maria. Det är ovanligt. De flesta börjar när de är små.

– Jag valde att börja min karriär inom teatern istället, bland annat som regiassistent, sufflös, rekvisitör och skådespelerska. Jag har provat på allt möjligt. När jag var på Regionteatern i Växjö var det någon som tipsade mig om att ta sånglektioner. Det var först då jag upptäckte att det bor en sångerska i mig.

Vill inte välja
Maria har ingen aning om varifrån intresset för artisteri kommer. Vad hon vet finns det ingen i hennes släkt som ägnat sig åt sång, musik eller teater.

– Jag började spela piano i kommunala musikskolan. Det fortsatte jag med upp till sjätte klass och det är jag jätteglad för, säger Maria. Det var där jag lärde mig läsa noter.

– Det fanns ett piano i församlingshemmet där lektionerna hölls, men det fick vi barn inte spela på. Vi var istället hänvisade till tramporgeln, vilket blev lite märkligt. En tramporgel stod även hemma i mitt barndomshem och den brukade jag spela på. Jag antar att mina föräldrar fått den från bönehuset. Dessutom skrev jag egna texter till befintliga låtar.

Maria minns inte att hon hade någon idol som barn. Visst, det satt bilder på väggarna i tonårsrummet med hårdrockarna Kiss och Sweet. Och TV-profilen Baretta! Men idoler vill hon inte kalla dem.

– Jag har alltid haft svårt att ranka det jag gillar bäst, säger Maria. Jag blir livrädd när någon ber mig räkna upp favoritartister eller favoritalbum. Jag har liksom aldrig kunnat bestämma mig.

– Detsamma gäller mitt jobb. Det är väl därför min karriär ser ut som den gör – allt ifrån att arbeta bakom scenen inom teatern till att köra i Carmen och sjunga musikal.

Sin första offentliga föreställning som imitatör gjorde Maria år 2000 på Aliasteatern i Stockholm. Det var där hon “skapade” Carola och för första gången lät Cher sjunga duett med den spanska operasångerskan Monserrat Caballé.

Vilken av de personer hon imiterat skulle Maria själv vilja åka på semester med? Hon “känner” dem ju trots allt ganska väl, eftersom det krävs ingående studier för att kunna göra en bra imitation.

– Då skulle jag resa med Ulla Skoog, säger Maria bestämt. Ulla är väldigt skicklig på det hon gör och jag skulle gärna vilja samtala med henne. Dessutom har hon en jätteskön integritet – och det har jag också. För mig är det en viktig egenskap. Och just när man reser tillsammans är det skönt om båda har behov av att vara för sig själva ibland. Jag gissar att Ulla har det.

I “Babben & co” i SVT1 försökte komikerpanelen lura gästerna att skratta – och lyckades för det mesta. Här är det Lasse Karlsson, Ann Westin, Göran Garbrielsson och Maria Möller som har gaddat ihop sig.

Maria smygstartar höstens arbete i augusti med utomhuskonserter och kyrkokonsert. Även till kyrkan tar hon med sig sina “figurer”, allt från Cher och Barbara Streisand till Sissel Kyrkjebø.

– Det funkar utmärkt, säger hon. Numera är det ingen större skillnad på publiken i kyrkor och på andra ställen. Vi vill skratta – även i kyrkan.

– Men en skillnad finns faktiskt. Mina karaktärer får ibland svära på krogen, men det får de absolut inte i kyrkan. Där går min gräns!