Linda: På semestern insåg jag hur snål min pojkvän var

Efter att ha dejtat i några månader åkte vi på semester. Det blev inte alls den romantiska resa jag hoppats på. Johan tjänade riktigt bra, men gjorde allt för att slippa ta en nota.

Jag hade redan anat att Johan kunde vara snål men det var först under semestern som jag konfronterades med hans nästan tvångsmässiga vilja att hålla plånboken stängd. Ingen av mina tidigare pojkvänner hade tjänat så bra som Johan men istället för att bli ett positivt lyft i mitt liv, blev det tvärtom.

Vi hade dejtat i två månader när vi kom överens om att tillbringa vår första semester tillsammans i Skåne och Danmark. Vi skulle upptäcka oss fram och göra det vi hade lust med för dagen. Det lät underbart och jag såg verkligen fram emot resan.

– Det är ju så dyrt att semestra i Sverige! För att inte snacka om Danmark! Tur att du reser med någon som tjänar bra, sa min väninna Lisa.

Inte för att jag planerade att låta Johan stå för allt men visst hade hon rätt – hans goda ekonomi skulle inte skada.

Vi kom iväg och jag var full av förväntan. Det började redan tre mil söder om hemstaden.

Plötsligt behövde bilen tankas och medan han fyllde tanken frågade han om jag kunde gå in och fixa det.

– Och köp med dig kaffe är du snäll, älskling, tillade han med ett leende.

Jag betalade för bensin och kaffe och fick en puss som tack för besväret. Vi körde vidare.

Jag fick betala det mesta på semestern

Natten tillbringade vi på ett charmigt värdshus. Efter frukosten bar Johan ut våra väskor och sa att han skulle köra fram bilen. Jag kände mig lite rådvill men när han inte visade några tecken på att komma in igen blev jag helt sonika tvungen att betala. Jag kände mig både lite irriterad och stressad när jag klev ut och satte mig i bilen.

Om det fortsatte så här skulle min semesterkassa inte räcka långt.

– Fixade du räkningen? frågade han.

Som om jag haft något val …

– Tack älskling, jag tar nästa, sa han lättsamt.

Jag kände mig lättad och försökte skaka av mig irritationen. Kanske tänkte han inte på att jag inte hade lika mycket att röra mig med?

Han betalade faktiskt lunchen och nästa övernattning. Men sedan var det som om han gjorde allt för att slippa ta en nota. När vi hyrde en stuga för två nätter och gick till en livsmedelsaffär för att köpa hem det vi behövde gick han helt sonika förbi i kassan och lät mig betala. När stugan skulle betalas behövde han ringa ett samtal.

– Fixar du det så kan jag swisha sedan?

När jag betalat och satt mig i bilen nämnde jag vad det kostat men då bytte han ämne. Jag såg aldrig till några pengar.

Gjorde slut på grund av hans snålhet

Efter en vecka var jag redo att åka hem. Hans beteende var så avtändande att mina känslor hade svalnat. Vår romantiska semester kändes förstörd. Vi var borta i tio dagar och det blev tio väldigt dyra dagar för min del. Jag stod för det mesta och kan fortfarande bli arg på mig själv för att jag inte sa ifrån men jag tyckte att det var så pinsamt att jag inte kom mig för med att protestera. När vi kom hem igen drog jag en suck av lättnad för att det hela var över.

Johan tog för givet att jag skulle tillbringa natten hos honom men jag bad honom att lämna av mig utanför min lägenhet istället. Jag hade aldrig trott att jag skulle avsluta en relation över telefon men dagen därpå gjorde jag det. Jag hade fått nog. När han ringde sa jag att det inte kändes rätt och att jag inte ville se honom mer. Han blev sur och kort i tonen men ställde inga frågor.

I efterhand kan jag se att det inte bara var pengar han var snål med. Han var missunnsam och saknade den levnadsglädje som finns hos en generös människa. Jag tror inte att han hade någon genuin glädje av sina pengar. Nästa semester ska jag unna mig en resa till ­solen med en väninna istället – det kommer garanterat att bli en trevligare historia!

Linda

Skicka in din berättelse!

Har du själv upplevt något i ditt liv som du vill berätta och dela med dig av till andra? Det kan vara stort som smått. Skriv och berätta med dina egna ord!
Du får gärna vara anonym, men ange namn, adress och personnummer eftersom alla införda bidrag honoreras. Vi kan behöva redigera och korta ner texten.

Adress: Läsarnas egna berättelser, Hemmets Journal, 205 07 Malmö. E-post: lasarberattelser@egmont.se

Välkommen med din läsarberättelse!

Carina Löfgren, redaktör

Scroll to Top