Min syster var min bästa kompis under uppväxten och vi stod varandra otroligt nära. Vi brukade skoja om att vi var som tvillingar trots att Emma var två år äldre. Mellan oss fanns inga hemligheter. För Emma kunde jag berätta om allt sådant som jag inte berättade för någon annan. Jag trodde att det var ömsesidigt men det visade sig att Emma bar på en hemlighet som hon inte anförtrodde mig.
Visst märkte jag att Emma förändrades när hon började sista året på gymnasiet. Först blev jag ledsen när hon inte ville umgås med mig lika mycket som tidigare men mamma och pappa sa att det var en naturlig utveckling att hon började gå ut och roa sig med jämnåriga. Dessutom hade hon skolarbetet att tänka på. Vi var båda målinriktade och fokuserade på att få höga betyg. Och till den vidareutbildning Emma tänkte söka krävdes höga betyg.
Jag tänkte att mamma och pappa hade rätt. Att Emma hade fullt upp med sitt. Dessvärre visade det sig att de hade fel. Det var ingen naturlig utveckling för Emmas del. Men vi var naiva och trodde på henne när hon förklarade varför hon var ute så sent på kvällarna. Ibland var det för att plugga med några klasskompisar, ibland hade de varit på bio tillsammans och gått hem till någon och spelat spel.
– Du kan väl bjuda hem dina kompisar någon gång. Det vore trevligt att träffa dem, sa mamma.
– Okej, sa Emma
Men det blev aldrig av att hon bjöd hem dem till oss.
Gjorde ett avbrott från studierna
På vårterminen blev Emma lästrött och orkade inte plugga lika intensivt som tidigare. Hon bestämde sig för att ta en paus från studierna och jobba något år först. Hon hade tur och fick jobb i en skoaffär.
Det verkade som om att beslutet att göra ett avbrott från studierna var rätt. Nu var hon mer som förr. Vi blev tvillingarna Emma och Sanna igen som kunde prata om allt. Trodde jag. Men en sak behöll hon för sig själv. Att hon höll på att bli alkoholist.
När en av Emmas kompisar skulle bo utomlands ett år fick hon erbjudandet att hyra kompisens lägenhet i andra hand. Om Emma bott kvar hemma hade vi förmodligen upptäckt vad som höll på att hända. Nu blev det först en söndag när jag knackade på hos henne som jag anade att allt inte stod rätt till. Först ville hon inte släppa in mig. När jag frågade om jag i alla fall inte kunde få låna hennes toalett gav hon med sig.
Jag upplevde att hon stod i vägen så att jag inte skulle kunna titta in i vardagsrummet men det gick inte att undvika att se flaskorna och vintetrorna som stod på soffbordet. Hela lägenheten luktade rök. Emma hade väl aldrig rökt tidigare?
Efter toalettbesöket följde Emma mig till dörren och i stort sett föste ut mig. Jag borde givetvis ha pratat med våra föräldrar men det kändes som om jag skulle svika Emma.
Istället intalade jag mig att Emma hade haft fest och det var den förklaringen jag senare fick av henne. Dessutom förklarade hon att hon hade haft en kille hos sig över natten.
Vi fnissade åt händelsen. Den blev som en hemlighet mellan oss två. Varken mamma eller pappa kände till Emmas nya kille och jag lovade att inte berätta något förrän den dag hon tog med honom hem till oss.
Den dagen kom aldrig. Jag borde givetvis ha pratat med mamma och pappa. När jag väl gjorde det, efter att mina misstankar förstärkts att allt inte stod rätt till, var det alldeles för sent. Då hade Emma fått sparken från skoaffären och blivit utkastad från lägenheten men det fick vi reda på långt senare.
Överdoserade på en offentlig toalett
Med rasande fart gick det utför med min älskade syster. Tjugotvå år fyllda var hon nära att dö av en överdos på en toalett i ett köpcentrum. Hon hittades av ett par vakter och kom lyckligtvis under vård i tid. Det fantastiska hände. Emma insåg att hon måste få någon form av behandling för sitt beroende.
I tre års tid höll hon sig borta från både alkohol och droger. Hon träffade en fantastisk kille och de fick en liten dotter tillsammans. Allt såg ljust ut.
Så kom den ödesdigra dagen då en gemensam vän till oss skulle gifta sig. Efteråt påstod Emma att hon var övertygad om att hon drack av den alkoholfria champagnen. Det är möjligt men det troliga är att det var en efterhandskonstruktion från hennes sida. Många nyktra alkoholister har trillat dit igen genom att tro att de kan vara sociala och dricka något glas vin då och då. Emma föll djupt den här gången. Det såg riktigt illa ut.
Missar aldrig ett AA-möte
Hela tiden har hennes man troget stått vid hennes sida. Han vet hur fin hon är innerst inne. En godhjärtad person som är värd ett bättre öde än att dö av alkoholförgiftning eller en överdos. Dessutom behöver deras lilla dotter sin mamma.
Förra vintern insåg Emma själv att det fick vara nog. Hon ville ha hjälp. På allvar denna gång. Det ser lovande ut och jag hoppas av hela mitt hjärta att hon klarar det och får tillbaka det liv hon egentligen vill leva.
Vi som står Emma närmast har också blivit nyktra alkoholister trots att vi aldrig haft några missbruksproblem. När Emma är tillsammans med oss serveras det aldrig någon alkohol. Det känns solidariskt och bra. Emma ska inte frestas att ta ett glas. Givetvis kan vi inte övervaka henne. Det hade inte heller känts rätt och visst kan hon lockas att dricka om hon är ute med vänner eller arbetskamrater. Vi kan bara hoppas att hon lyckas stå emot den frestelsen. Jag tror att det går bättre nu när hon erkänt att hon är alkoholist och hittills har hon aldrig missat ett enda AA-möte.
Sanna
Skicka in din berättelse!
Har du själv upplevt något i ditt liv som du vill berätta och dela med dig av till andra? Det kan vara stort som smått. Skriv och berätta med dina egna ord!
Du får gärna vara anonym, men ange namn, adress och personnummer eftersom alla införda bidrag honoreras. Vi kan behöva redigera och korta ner texten.
Adress: Läsarnas egna berättelser, Hemmets Journal, 205 07 Malmö. E-post: lasarberattelser@egmont.se
Välkommen med din berättelse!
Carina Löfgren, redaktör