• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Vår ena katt "kissar på sig" - den andra bara dricker!

    Vår katt, Kirre, är en norsk skogkatt född 1994. Han har vid ett flertal tillfällen nu i vinter "kissat på sig". Vid matplatsen, dessutom! Det har jag trott att djur inte så gärna gör. Vi har märkt att när det händer så "kvider" han lite, som om något smärtar. Det sker inte dagligen, men nu har det hänt så många gånger att vi undrar om det är läge att kontakta veterinären eller om det beror på kosten. Han äter mest torrfoder.

    Och så till vår senior, Bisse, som är född 1989. Det är en hankatt, halvperser, som på senare tid har druckit väldigt mycket vatten, cirka en halv liter per dygn. Han äter däremot aldrig torrfoder, utan det är burkmat och rester från vår middag som gäller för honom.

    Snälla djurdoktorn - hjälp oss med råd och tips om hur vi ska göra!
    Veterinär Erik Lundberg svarar:
    Det låter som om ni borde beställa en tid hos er veterinär för båda katterna.

    Kirres smärtsamma kissande kan bero på några olika saker.

    Katter är små djur som är konstruerade att leva i halvöknar, deras njurar är speciellt duktiga på att koncentrera urinen för att spara vatten. Från en stark urin fälls det lätt ut kristaller av olika slag i blåsan, uringrus eller urinstenar kan bildas.

    Vissa individer har lättare att fälla ut kristaller och en del foder ger mer kristallbildning än andra. Med ultraljud eller röntgen och urinprov kan veterinären fastställa om det rör sig om detta problem. Typen av sten/grus avgör behandlingen.

    Eftersom fodren blivit bättre och bättre på att förebygga kristallbildning är det alltmer sällan vi hittar grus eller stenar. Oftast hittar vi inga bakterier heller utan bara en smärtsam och inflammerad blåsa. Bakgrunden till detta frustrerande och svårbehandlade tillstånd är oklar. Vissa katter drabbas oftare, foder som ger ovanligt sur eller koncentrerad urin bidrar också. Stress är en annan viktig faktor som kan vara svår att upptäcka. Slutligen spelar årstiden roll, sjukdomen är vanligast på vintern! Vid inflammationen försämras det ytliga slemskikt som skyddar blåsan, urinen fräter på blåsans vägg och allt fler nervtrådar som leder smärta växer till.

    Behandlingen är stressreduktion, ett ökat vätskeintag och smärtstillande tabletter.

    Försöksvis kan man ge glukosaminoglykaner som kan förbättra slemskiktet i blåsan.

    Ett antal andra behandlingar har också provats.

    När det gäller Bisse så är 0,5 liter per dygn alldeles för mycket för en katt.

    Flera sjukdomar kan leda fram till ett ökat drickande på en äldre individ.

    Genom en enkel undersökning, urin- och blodprov brukar man kunna ställa de flesta diagnoserna. Vanligast är njursvikt där det idag har kommit nya behandlingsmetoder som tillsammans med diet kan underlätta för katten.

    Även diabetes och giftstruma är behandlingsbara sjukdomar så jag tycker det är all anledning att låta undersöka även Bisse.

    Ett väl taget urinprov är viktigt vid alla tillstånd med ökat drickande och kissande. Urinen bör ha varit i blåsan i minst fyra timmar. Vissa katter accepterar att du fångar urinen på ett fat, i andra fall får du göra lådan helt ren och kanske bara lägga i lite plast och ta upp provet den vägen. Ta helst provet samma dag som du skall till veterinären, förvara det i kylskåp och berätta alltid hur och när provet är taget.
  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!