Jag har en snart 12-årig cockerspanieldam som förmodligen drabbades av en tassböld i början av december. Hon har nu fått tre antibiotikakurer. Bölden vätskar och blöder och vill inte ge med sig. Den sitter under höger framtass. Hon har strut och kan inte nå att slicka. Vi har varit till veterinär tre gånger och de gav oss rådet att tänka på avlivning. Det ser mera ut som en tumör, men vätskar och blöder en tumör? Annars är hon som vanligt. Hon har smärtmedicin mot artros och har god aptit. Vi vill inte att hon ska genomgå någon operation. Hur kan vi hjälpa henne?
För att öppna upp en böld, för att få ut en tagg, en sprucken hårsäck, för att få bort eller ställa diagnos på en tumör så måste man operera. Dagens narkossystem och moderna smärtstillande medel begränsar obehagen vid operation – det är betydligt värre att gå med en värkande inflammation i tassen.
Det är skillnad på en människa och ett djur. Människan kan välja att avstå behandling och hellre utsätta sig för lidande och sjukdom.
Djuren har rätt att få behandling. Alternativet i deras fall är avlivning, det vill säga upphört lidande. Trycker man som djurägare mycket på att man absolut inte vill operera är det veterinärens skyldighet att föra fram avlivning som nästa alternativ. Så fundera ett varv till – på din beskrivning låter det som en kort narkos och öppning av böld/bort- eller provtagning av nybildning vore det bästa och snabbaste vägen till hjälp.
