Jag och hunden hade precis varit på morgonpromenad och allt hade gått riktigt bra, han hade bara försökt jaga några fåglar och var inte så pigg på promenad som han brukar. I och för sig så är han oftast ganska seg på morgonpromenaden jämfört med vad han är på de andra promenaderna. Vi hade även mött hundar som han skötte sig jätte fint med, han har haft problem med utfall och skällande mot andra hundar men det har de senaste sex månaderna börjat lugna sig och det har minskat avsevärt sedan januari.
Men, nu var vi kanske bara 25 meter från trappuppgången då vi möter en man. Som en blixt från klar himmel gör min hund ett extremt morrande ljud och utfall mot denna man. Han blev rädd, jag reagerade snabbt men blev lika chockad och smått rädd själv. Inte hjälper det ju att jag säger till den mannen att det aldrig har hänt tidigare, inte emot människor. Han gick som från att gå som en liten prins vid min sida till en sådan reaktion.
Vad kan detta bero på?
Jag blev så chockad att jag just nu inte vet varken ut eller in, tvivlar på hans stabilitet och min egen kontroll på honom. Ar han på väg att bli farlig? Du kan nog bara tänka alla tankar som spinner i huvudet efter detta. Jag är den som är mest auktoritet för hunden hemma, medan sambon är mer en lekkompis.
Snälla, hjälpa mig, för jag vet inte längre vad jag ska tro om detta. Jag vet att man kanske inte ska överreagera, men detta beteende är ju inte bra på något sätt, utan snarare farligt. Visst, nu har det bara hänt en gång, men det är verkligen en gång för mycket. Jag blev så chockad att jag bara satt och darrade hemma och har inte kunnat sluta tänka på detta. Normalt krävs det mycket mer för att få mig att bli sådan.
Många hundar kan reagera på om människor de möter har något avvikande beteende. Det kan räcka med en stor hatt, en promenadkäpp, att de haltar o s v för att de ska bli rädda och reagera på det sätt din hund gjorde. Nu framgår det inte av frågan om mannen i fråga var avvikande på något sätt.
Som du själv skriver, så känner du till problemet och att det blivit bättre och bättre. Det är dock inte helt ovanligt att bakslag kommer.
Jag tycker du ska träna din hund att klara sådana här situationer. Låt honom se andra hundar på långt håll och belöna med godis (positiv förstärkning av rätt beteende) när han håller sig lugn. Om han morskar upp sig backar du tills han lugnat sig och belönar då. Samma sak med människor som ser “kufiska ut” – låt hunden se dem på långt håll och belöna korrekt beteende, d v s när han är lugn och inte bryr sig. Gå sedan närmare och närmare – och belöna när det blir rätt. Backa tillbaks när det blir fel!
Du ska givetvis också träna mycket kontakt. Det finns hur många sätt som helst att träna detta på. Du kan till exempel i lugn och ro, i hemmets lugna härd, träna detta genom att alltid uppmuntra och belöna när hunden tar ögonkontakt med dig. Du kan med lugn röst säga hundens namna och när du får kontakt, belönar du. Du kan också vara en “tillfälligheternas mästare”, t ex när du sitter framför TV:n och hunden ligger på golvet. Passa på att belöna om den tittar upp på dig.
Om hunden kommer på att det lönar sig att ha uppmärksamheten riktad mot dig, kan du utnyttja det till exempel vid hundmöten. Det förutsätter förstås att du själv är uppmärksam under promenaderna och är den som först ser när andra hundar närmar sig. Kalla då lugnt på hunden och var beredd med godis. Håll fast kontakten medan den andra hunden/människan passerar! Belöna din lugna hund rikligt!
Många problem av den här arten hänger ofta samman med att hunden kan vara underaktiverad. Mitt råd blir därför att du hittar på något att träna med hunden, till exempel spår ett par gånger i veckan. Du kan också träna in några lydnadsmoment, till exempel sitt, ligg, inkallning och kanske ytterligare något. Detta kan du träna under dina promenader. Det ger hjärngympa åt hunden och den får något roligt att göra under promenaderna.
Hälsningar
Hasse
