Jag har en hund som jag har fått problem med.
Hon är tre år och har alltid varit pigg och glad och nyfiken på allt och alla. Från nio månader sen och fram till nu har hon förändrats, när vi möter en människa som vi inte känner på promenaden kan hon slänga sig mot denna och skälla. Om nån vill hälsa och sträcker fram en hand mot henne skäller hon och reser ragg. Hon har alltid äskat människor innan. Hon kan även skälla och slänga sig mot hundar (om vi går på en trottoar eller smal väg) går vi på en bredare väg och passerar varandra på var sin sida om vägen är det inga problem. Och vissa hundar reagerar hon förstås inte alls på. Men så fort det bli trånga utrymmen verkar hon känna sig rädd och osäker, både på hundar och människor. Detta är jätte tråkigt och har blivit ett stort problem för oss, och det har kommit smygandes och blivit värre och värre. Jag tycker det verkar om osäkerhet alternativt att hon vaktar på mig.
Vi har gått på brukshundklubb och tränat både lydnad och nu tränar vi agility. Vi är ute och går bland folk så hon möter människor dagligen.
Jag funderar på om något av detta kan vara orsaken till hennes beteende, men vet ju inte förstås.
Jag har även funderat på om brukshundklubben kan hjälpa mig med hennes problem vad gäller möte med människor och hundar, men har kommit fram till att de nog inte kan det, de är mest intresserade av tävlingar, lydnad o s v inte problemlösning av såna problem som jag och min hund har.
Det är ju så, att om en hund har ont någonstans eller lider av andra besvär projiserar den ofta det på till exempel mötande hundar och människor. I klartext innebär det att om det smärtar “skyller” den det på den/de den har i ögonen just då.
Dessutom finns det en etologisk term som heter “individualavstånd” – d v s ett individuellt litet revir. Du kan själv känna av det. Om en helt främmande människa ställer sig tätt intill dig, så känns det obehagligt. Samma sak är det för hundar. Det där avståndet kan variera en hel del beroende på hur hunden är beskaffad. Det kan också variera med ålder hos samma individ. Sålunda kan individualavståndet minska med könsmognaden (vilket kan vara fallet med din hund).
Men med tanke på att problemen vissa dagar är borta och vissa dagar värre än någonsin, så tror jag nog mest på hundens medicinska besvär. Så mitt grundråd blir: kontakta en problemlösare!
Jag kan hålla med om att det handlar mycket om tävlingar på brukshundklubben, men det finns mycket duktiga instruktörer där också, som säkert kan hjälpa dig att reda ut det här.
Hoppas det löser sig för dig och din hund!
Hälsningar
Hasse