En väninna till mig har en liten blandrashund som har en stor sten i urinblåsan och mindre stenar som kilat sig fast i urinröret. Detta har man konstaterat genom röntgen på en djurklinik. Veterinären rekommenderade operation eller avlivning. Det har nu gått fyra månader sedan min väninna fick besked, men hon vägrar att hjälpa sin hund. Hon anser att den fortfarande mår bra därför att den fortfarande äter och dricker. När hunden, som är 10 år, är ute lyfter den på benet ungefär en gång i minuten och står länge för att pressa fram några droppar. Jag mår så dåligt av att se hundens lidande, men min väninna vill inte lyssna på mig eller någon annan. Kan du ge mig ett råd hur jag ska göra för att hjälpa hunden?
Veterinär Erik Lundberg svarar:
Att ta aktiva beslut, att avliva eller operera, är ofta mycket svårare än att vara passiv. Att inte göra något i detta fall leder till att hunden plågas var gång den behöver kissa och att han kan känna smärta däremellan. Att äta och dricka är det sista en individ ger upp innan han eller hon dör. Det är därför inget bra mått på välbefinnande.
Att din väninna inte vill avliva sin lilla hund förstår jag. Det är oftast den sista utvägen. Finns det något som gör att hon inte vill operera? Ibland kan det vara egen skräck inför kirurgi som hämmar. Ibland kan det vara rädsla för höga kostnader. Är djuret inte försäkrat kan man alltid be om ett kostnadsförslag, i de flesta fall blir det inte så dyrt som man befarat.
