Redan på vägen fram till den rödmålade gården med vita knutar lägger man märke till ladan med de stora fönstren på ena kort­sidan.

Det är den gamla ladan hemma hos Åsa Erixon och hennes familj i Rångedala ett par mil nordost om Borås – numera omdöpt till Gravryds loge efter gården. Hemmets Journal är på plats för att ta del av hennes skaparglädje och samlarintresse.

– Man får nog säga att det är ett ständigt pågående projekt, säger hon glatt medan hon guidar runt vår fotograf i samlingarna.

Idag fungerar det 30 meter långa och tio meter breda höloftet i den gamla ladan som en festlokal där hennes och maken Johans båda söner är döpta och där hon arrangerar bröllop och andra sammankomster för större sällskap.

Familjen Erixon utanför Gravryds Loge. Från vänster: Åsa, Ted, Seth och Johan. I bakgrunden Åsas Chevrolet Parkwood från 1960 och Johans Chevrolet Blazer från 1975. Foto: Bosse Håkansson

Där finns plats för ett stort antal personer vid de långa borden som Åsa och hennes man själva tillverkat av ett par rejäla ekstockar.

– Målsättningen var att vi skulle få höloftet så pass klart att vi kunde döpa vår äldsta son där. Under mammaledigheten åkte jag runt i Sverige för att hitta stolar i den stil jag ville ha, berättar hon.

Åsa Erixon

Ålder: 30 år.
Familj: Mannen Johan Larsson, 36, och barnen Seth, 8, och Ted, 6 år.
Bor: På en gård i Rångedala i Borås kommun.
Gör: Kranbilsförare.

Läs även: Paret restaurerade sommarhuset från 1887: ”Det här har ­varit värt varenda krona”

Förvandlade ladan till festlokal

Allt började egentligen med att Åsa köpte gården i den lilla byn Rångedala ett par mil nordost om Borås för tio år ­sedan. Hon såg genast potentialen i den gamla ladan som ligger ett 50-tal meter från bostadshuset.

– Vi sa direkt att vi inte ville ha några djur så vi bestämde oss för att hyra ut den som ­garage, medan jag ville ha höloftet som mitt glädjeprojekt.

Nu blev det så småningom kor på gården i alla fall, men mer om det lite längre fram.

Eftersom Åsa alltid varit en samlare med en speciell vurm för gamla saker såg hon möjligheten att skapa en festlokal med en lite speciell atmosfär.

– Att jag blivit en samlare är egentligen min pappas fel, säger hon med ett skratt. Han har alltid tyckt om att köpa på sig en massa grejer som har några år på nacken. Det intresset har jag ärvt efter ­honom.

Årens loppisbesök och samlande gör att det är riktigt porslin som gästerna blir serverade på när det är fest på höloftet. Foto: Bosse Håkansson

Det märks direkt när man kommer upp på höloftet. Väggarna är fyllda med allt från gamla reklamskyltar för bensinstationer och olika registreringsskyltar från förr till verktyg.

På en vägg hänger ett stort roder tillsammans med andra skeppsprylar, på en annan vägg finns det hyllor med små leksaksbilar och en hörna domineras av brandgula prylar från gamla Televerket.

Läs även: De bor högst upp i ett vattentorn: ”Vyn är helt magisk”

– Jag försöker dela in det i olika teman, men de kan bytas ut om jag hittar nya spännande prylar. Det är därför Gravryds loge är ett ständigt pågående projekt, säger Åsa.

Prylarna från gamla Televerket, som även består av en brandgul cykel, är faktiskt hennes man Johans bidrag till samlingarna. Det är främst han som har en fäbless för ­Televerket eftersom han jobbat med det gamla telenätet sedan han gick ut skolan.

Åsa på sin Centrum JB från 1949 som hon köpte med tanke på att hon skulle ta mc-körkort. Men det visade sig att den till och med var för lätt för att få köra med. Foto: Bosse Håkansson

Fyndar på loppisar

Mycket har Åsa som sagt hittat på loppisar, men det finns även prylar som hon har fått av släkt och vänner.

Leksaksbilarna kommer till exempel från hennes farfar. Cykeln som används som ett bord i baren har en gång i ­tiden hennes farmors pappa trampat runt på och ett par slitna gummistövlar har ägts av hennes pappa.

– Den gamla hästvagnen köpte min gammelfarmors mamma ny på 1800-talet.

När Åsa fyllde 30 blev det överraskningsfest på logen. Foto: Privat

Uppe på loftet står också en motorcykel Centrum JB från 1949.

– Jag köpte den med tanke på att jag skulle ta mc-körkort. Men det visade sig att den till och med var för lätt för att få köra med så nu står den här på logen, berättar Åsa.

Läs även: Från ödehus till Sveriges mysigaste hem: ”Vi har kört landet runt för att hitta rätt material”

Men loftet är som sagt inte bara en utställningsplats för gamla prylar, det är en modern fungerande festlokal med en liten scen, en
bar och kyl och frys.

– Baren har jag fyllt med glas och porslin som jag hittat på loppisar. Ölglasen kommer till exempel från Norrköping. Jag är extra förtjust i mässingsljusstakar och saker som tillverkats av Kockums.

Prylarna från gamla Televerket är Åsas man Johans bidrag till samlingarna. Foto: Bosse Håkansson

Det har blivit en sport för Åsa att hitta saker som kan passa in på logen och när hon och familjen är ute och åker med någon av sina bilar har de gjort det till en föresats att stanna vid varje loppis de passerar längs vägen.

Hon och Johan har varsin gammal jänkare som de gärna är ute och finkör med. Hon har en Chevrolet Parkwood från 1960 och han har en Chevrolet Blazer helcab från 1975.

Årens loppisbesök och samlande gör att det är riktigt porslin och till och med gamla silverfat som gästerna blir serverade på när det är fest på höloftet.

– Jag har även samlat på mig mycket gammalt linne genom åren, typ kökshand­dukar, och de använder vi som servetter när vi har gäster, säger Åsa som själv blev föremål för en överraskningsfest på Gravryds loge när hon ­fyllde 30 år.

Åsa är extra förtjust i saker som tillverkats av Kockums. Foto: Bosse Håkansson

Funderar på att hyra ut

För Åsa har ladugården också blivit en plats hon gärna drar sig undan till när hon kommer hem från jobbet som kran­bilsförare. Där kan hon spendera många timmar medan hon lyssnar på musik och pysslar med sina samlingar.

– Det är ”skiten” i ladan som gör grejen, säger hon. Det är det som fixar stämningen.

Fast de från början bestämde att de inte skulle använda ladugården till djur har det ändå blivit djur på gården. För några år sedan köpte Åsa ett par kvigor av nötkreaturs­rasen Highland Cattle.

– En dag ringde jag Johan på hans jobb och sa: ”Du det har hänt något.” När han frågade vad det var, sa jag att jag precis köpt ett par kor, berättar Åsa med ett skratt.

Korna, av rasen Highland Cattle, kan var utomhus hela vintern. Foto: Bosse Håkansson

Nu betar fyra kvigor och en tjur på deras mark.

– Jag tycker de är så fina och häftiga. En fördel med den rasen är att de går ute hela året. Allt de behöver är en liggplats under tak. Vi har dem främst för att hålla markerna öppna.

Läs även: Li kunde köpa ny bil – tack vare loppisfynden: ”Ekonomisk livlina”

På sikt har Åsa och hennes man funderat på att hyra ut höloftet för bröllop, fester och andra sammankomster. Hon kan även tänka sig att ta emot att arrangera visningar av sina samlingar.

– Men om det är någon redan nu som vill se dem är det bara att titta förbi. Vi är oftast hemma på helgerna.