Här har tiden stått stilla i 50 år: ”Jag är glad att mamma alltid sköt upp städningen”

Ingemar Johansson ställer sig bakom butiksdisken med den gigantiska gamla kassaapparaten och plockar bland varorna. Här finns tuggummipaket från 1960–70-talen, cigarettmärken som inte saluförts på decennier och tusentals andra varor.

– Jag frågade mamma många gånger om vi inte skulle röja upp och städa, men hon sa alltid: ”Nej inte idag. Det är inte så bråttom”, berättar han med ett leende.

Följden blev att varorna i mammans lanthandel blev stående på sina hyllor år efter år och samlade damm. Att stiga in där idag är som att kliva in i en tidskapsel och förflyttas bakåt i tiden till en era när man köpte mjölk i tetra, kaffet hölls varmt på tv-kannor och det stod Tre Ess på smörpaketen.

Läs även: Antikrundans Charlotte Strömstedt bor i bankhus på 600 kvadrat: ”Det är egentligen löjligt stort”

Originalvaror från 70-talet

– 60–70 procent av varorna här inne är original. Flera av de äldre varumärkena, som inte var i ropet på 70-talet, hittade jag undanställda på lagret, berättar Ingemar samtidigt som han visar runt oss i den gamla lanthandeln.

På väggarna hänger emaljskyltar med reklam för Arboga Margarin, Mazettis Choklad & Cacao och Amarant skönhetsmedel” och på lagret står burkar med Stures Cacao och Dialon kroppspuder.

– Mamma drev en riktig lanthandel. Hon sålde det mesta folk här i trakten behövde i vardagen, allt från djurfoder till spadar, grepar och livsmedel. Det hon inte hade hemma, men som kunderna ville ha, såg hon till att få levererat veckan därpå, säger Ingemar.

– Det enda hon inte sålde var färska livsmedelsprodukter och det är jag tacksam för. Det hade luktat förskräckligt i så fall om det hade blivit stående här i alla år, säger han med ett skratt.

Läs även: Så hittar du superfynden på loppis – vintageproffset tipsar

Tog över lanthandeln på 40-talet

Vi är hemma på Ingemar och hans hustru Lilla-Annas gård Hjälmshögen vid den lilla byn Åsarp, ett par mil söder om Falköping. Han är tredje generationen Johansson som bor på släktgården och det var här som Ingemars mamma Eva i många år ansvarade för lanthandeln i en av gårdens ekonomibyggnader.

– Min farfar drev ett mejeri på gården och han hyrde ut lokalen till lanthandeln 1927. Det började som en filial till lanthandeln i Åsarp. 1946 tog mina föräldrar över den, berättar Ingemar.

Bredene lanthandel var en traditionell liten butik på den västgötska landsbygden som servade de omkringliggande byarna för att byborna skulle slippa åka till större samhällen för sina inköp.

Läs även: Vårda och laga dina loppisfynd – så tar du hand om 10 vanliga prylar

– Längre tillbaka i tiden sålde de salt sill styckvis från en stor tunna. Men de enda färskvaror som såldes mot slutet var ägg. Mamma fick ibland betalt i ägg av bönderna som hon sedan sålde vidare.

Ingemars farfar var före sin tid och framåt på många sätt. Han var en av de första i trakten som skaffade telefon och Ingemar minns hur han i unga år fick cykla till granngårdarna och framföra telefonbud.

Ingemars föräldrar Eva och Erik drev lanthandeln tillsammans fram till Eriks död 1971, därefter drev Eva den vidare fram till hösten 1977.

Gjorde om lanthandeln till museum

Under 70-talet när konkurrensen från stormarknader börjat göra sig gällande och många gamla lanthandlare slogs ut hade Ingemars mamma öppet alla dagar i veckan utom söndagar.

– De sista åren hjälpte jag henne två kvällar i veckan med att köra hem varorna till kunder som inte själva kunde ta sig till butiken, berättar Ingemar som vid den tiden samtidigt skötte sitt arbete som verkstadschef.

Knappt ett år innan hans mamma stängde Bredene lanthandel för gott byggde Ingemar och Lilla-Anna ett nytt boningshus på gården och flyttade dit.

Vad som fick hans mamma att ta beslutet att bomma igen vet han inte riktigt.

Läs även: Li kunde köpa ny bil – tack vare loppisfynden: ”Ekonomisk livlina”

– Men hon var över 80 år då och tyckte väl att det fick räcka.

Idag är han glad för att hans mamma hela tiden sköt upp tömningen och städningen av den gamla lanthandeln. Efter att allt stått orört i tio år beslutade Ingemar och hans hustru att göra om den till ett museum.

– Det luktade, och luktar fortfarande kryddor, där. En del av innehållet i gamla chokladaskar och godispaket har jag bytt ut mot träklossar, men i en del finns det faktiskt choklad kvar. Konstigt nog har mössen låtit dem vara.

Choklad finns kvar

Ingemar tar fram tre chokladkakor med typiska 60-talsbilar på omslagen – en dröm för alla bilintresserade småpojkar på den tiden.

– I de här finns det fortfarande choklad kvar. Men de är kanske inte så goda längre, säger han med ett leende.

På en hylla på lagret står bland mycket annat gamla förpackningar med sirap med intakt innehåll. En liten trälåda innehåller tobakssurrogat från beredskapsåren under andra världskriget.

– Känn, säger han och sticker fram lådan. Det luktar absolut inte tobak, om det nu någonsin gjort det.

Butiksdisken domineras av en stor kassaapparat av äldre modell.

– Men för det mesta skrev hon upp vad byborna handlade i en bok och så fick de betala i slutet av månaden. Om de hade levererat till exempel ägg drog hon av det från räkningen.

Läs även: Fredde Granberg om sin comeback, cancern och sorgen efter dottern: ”Jag tänker på henne än idag”

Bredene lanthandelsmuseum lockar många besökare

Många besökare har hittat fram till Bredene lanthandelsmuseum genom åren. Makarna Johansson har mycket flexibla öppettider. Är de bara hemma kan de låsa upp dörren till sin alldeles speciella tidskapsel.

– Men mest är det grupper som pensionärsorganisationer och hembygdsföreningar som kommer och är det större grupper vill vi att de ringer och bokar i förväg.

Det är såväl folk i i bygden som mer långväga besökare som hittar hem till dem.

Läs även: Lars vågade skaffa valp efter 80: ”Någon jag kan krama om och prata med”

– En del har kommit tillbaka flera gånger och vi har haft besökare som berättat att de köpt godis här när de var små, berättar Lilla-Anna.

Deras lanthandelsmuseum är en guldgruva för framför allt nostalgiker, men även för filmproducenter. Ingemar har lånat ut förpackningar med torrvaror och andra tidstypiska föremål till bland andra Colin Nutleys Änglagård­filmer.

Läs även: Upptäck Retrovägen: En roadtrip genom ett gammeldags Sverige

I det gamla brygghuset på gården kan man även se makarna Johanssons stora samling av dockor, gamla plåtleksaker och kaffekoppar.

Lilla-Anna har samlat på dockor i många år och hon har även gjort några själv som har fått en hedersplats i dock­museet.

– Det är ingen överdrift att kalla oss riktiga samlare, säger makarna Johansson nästan unisont och ställer sig på trappan till den gamla lanthandeln för att fotografen Bosse ska få en bra bild på dem.