Jag är en kvinna i 30-årsåldern som väntar mitt första barn med min pojkvän, som jag har varit tillsammans med i tre år. Jag ser fram emot det, men det finns ett problem – och det är min mamma.
Från 20 till 28 års ålder led jag av en ätstörning och hade därefter ett alkoholmissbruk, som jag är helt fri från nu. Under de år jag hade psykiska problem drog min familj sig undan. Mammas motivering var att det fanns gränser för vad hon kunde tåla.
Läs även: Jag är så trött på min lata man
Jag växte upp i en kärnfamilj med en storasyster och en lillebror. Jag har alltid varit det svarta fåret i familjen. Mamma har aldrig sagt att hon älskar mig, utan tvärtom alltid kritiserat mig och tagit avstånd från mig. Allt detta medan min bror blivit avgudad. Pappa är mycket passiv och har inte haft någon större roll i familjen.
När jag berättade nyheten om vår graviditet för mina föräldrar fanns det ingen glädje. De gratulerade inte och hörde inte av sig alls. När jag skickade ett foto av första ultraljudsbilden var det enda svaret från mamma att hon tyckte att ”barnet såg spinkigt ut”.
När vi för en gångs skull blev bjudna till mina föräldrar gick det snett. Min pojkvän fick nog av min mors kyla och skällde ut henne. Min mor reagerade med vanlig arrogans och fortsatte att reta och provocera honom, så till slut åkte vi hem. Min pojkvän bad om ursäkt efteråt för sitt beteende. Han kunde bara inte stå ut med min mammas beteende mot mig.
Läs även: Min bonusdotter vill inte vara hos oss – vad ska jag göra?
Han är en bra pojkvän som alltid har stöttat mig. Nu har min mamma blockerat honom på Facebook och stängt av all kontakt. Det är så svårt, särskilt nu när jag är gravid. Vad ska jag göra?
Den annars glada gravida
Vibeke Dorph svarar:
Det kan ju vara så att du har ställt till med bråk genom åren, men epicentrum för all din inre oro ligger hos din mamma. Det är alltså hon som är det grundläggande problemet här, inte du. Du har bara reagerat på hennes känslomässiga avtrubbning – och det är om inte sunt, så helt förståeligt.
Ingen ordentlig mor avvisar sitt barn när han eller hon har psykiska problem. Ingen sund mor splittrar sina barn genom att göra skillnad på dem. Och alla sunda mödrar vet att om det är något en dotter behöver när hon är gravid, så är det en kärleksfull mamma.
Läs även: Varför håller min dotter mig på avstånd?
Så har din mamma aldrig varit och varför hon är som hon är kan jag ju inte veta. Men helt säkert överför hon sitt inre självförakt och känslomässiga avtrubbning på dig. Det kan inget barn stå ut med, så det är helt naturligt att du har haft det svårt.
Nu är du gravid och därmed extra sårbar, som man är när man ska bli mamma. Du behöver omsorg, närvaro och mycket kärlek. Det sista får du lyckligtvis av din pojkvän. Närvaron och omsorgen måste du hitta någon annanstans – för från din mamma kommer du inte att få det.
Mitt råd till dig är därför att du så fort som möjligt kontaktar din barnmorska och berättar samma sak som du har skrivit till mig här. De har erfarenhet av sådant och vet hur de ska hjälpa dig och ge dig extra stöd under din graviditet.
Läs även: Min svärmor är en hemsk besserwisser
Din mamma skulle jag däremot hålla på avstånd. Träffa henne för familjens skull, men förvänta dig inget från det hållet, för det tror jag inte att du kommer att få. Du låter däremot känslomässigt sund och frisk och har bara reagerat naturligt på sjuka omständigheter som du inte själv har ansvar för. Så skynda dig att öppna upp om din familjs dysfunktion för det är där, och inte hos dig, som problemet ligger begravet.
Vibeke
Skriv till Vibeke
Behöver du någon att vända dig till med dina problem? Skriv till Vibeke Dorph, vår relationsexpert, om vänskap, kärleksrelationer eller familjkonflikter du vill reda ut.
Maila till hj.experter@egmont.se
Skriv ”Fråga Vibeke” i ämnesraden.
Du kan även skicka brev till: Fråga Vibeke, Hemmets Journal, 205 07 Malmö
Alla frågor hanteras med sekretess.
Vibeke Dorph är intresserad av människor, relationer och varför vi hamnar i konflikt med varandra. Hon brinner för att kunna hjälpa oss att själva hantera jobbiga situationer. Läs mer om Vibeke här.
