Jag blev mycket glad över ditt svar till mormodern som fick ett barnbarn med Downs syndrom. Jag är också mormor till en pojke med detta syndrom och älskar den lille pojken oerhört mycket. Och det är kring hans familj som jag har ett problem som ni kanske kan hjälpa mig med.

Min dotter mår inte bra i förhållandet. Hon säger inte så mycket men jag ser och förstår att det är långt ifrån bra. Hennes man gör ingenting i hemmet. Hon får göra allt trots att hon förvärvsarbetar. Han är inte särskilt trevlig utan mest tystlåten när jag kommer dit eller när familjen är bjuden hem till mig och min man. Min dotter däremot är en pigg och social kvinna.

Häromdagen ringde en väninna till mig och berättade att hon sett min dotters make på stan en kväll vid 23-tiden och visserligen promenerade han ensam, men man undrar i alla fall vad han gjorde på stan vid den tiden. Jag känner på mig att någonting är fel.

Vad tycker du att jag ska göra? Ska jag tala om för min dotter att jag helt enkelt inte tycker om och litar på mannen? Jag har faktiskt aldrig tyckt om honom och jag tycker att han har en undanglidande personlighet som inte passar min dotter. Hon borde ha en mer social och utåtriktad man. Han har trots allt god hand med barnen och särskilt med pojken som har ett handikapp och han ägnar mycket tid åt denna son. Vad ska jag göra med min oro?

Familjerådgivare Ingrid Winterhof svarar:

Jag förstår att du älskar din dotter och din lille dotterson och att du vill dem allt det bästa. Du undrar vad du ska göra och mitt svar måste helt krasst bli – ingenting alls! Som mamma vill man att ens barn ska må bra och man tolkar, och ibland också övertolkar, situationer. Din svärson gör ingenting i hemmet och din dotter står med en stor arbetsbörda. Men det är endast upp till din dotter att reda ut det här med sin make. Du varken kan, ska eller bör lägga dig i.

Häromkvällen hade dotterns make siktats på stan vid 23-tiden och anledningen till att han fanns på stan vid den här tidpunkten kan vara helt legitim. Den här händelsen har inte tillräckligt med underlag för att det ska belasta svärsonen.

Vad du kan göra, är att prata med din dotter generellt och tala om för henne att hon kan vända sig till dig om hon skulle få bekymmer. Att du finns där för henne. Hur de två egentligen har det i sitt förhållande, det vet bara de själva. Vill dottern ha ditt stöd och din hjälp så får du lita på att hon hör av sig och konkret ber dig om det.