Hur kommer vi ur vår äktenskapskris?

Vad ska vi göra när min man och jag inte förstår varandra? Vi kommer från olika länder och han pratar dålig engelska och jag ska först lära mig finska till hösten. Vi bråkar om varenda liten detalj. Gör jag ett misstag eller säger fel saker och inte gör allt perfekt blir han ursinnig. Både jag och han har ett hetsigt temperament och dessutom lider jag av en trippeldiagnos, vilket han vet om. Men hur jag än förklarar, så känns det som att han inte lyssnar eller inte vill förstå.

Jag har kastat vigselringen otaliga gånger och båda har hotat med att skilja sig. Men det vill vi egentligen inte, vi vill lösa detta och få ett harmoniskt äktenskap. Kan du ge mig några konkreta råd?

Jag förstår att du har omfattande problem. Båda har ni intensivt temperament och flyger i luften för bagateller. Din man verkar vara lite av en perfektionist, vilket inte du är och dessutom har du en diagnos som du inte anser att maken tar hänsyn till. Det här är ju fullt tillräckligt för att sätta en relation i gungning, men ni toppar dessutom med att inte kunna prata med varandra.

Att kunna kommunicera är en förutsättning för förståelse och för att lösa de problem som dyker upp. Ingenting kan ersätta kommunikationen. Teckenspråk och kroppsspråk kan kanske fungera i den första nyförälskelsen men inte om man bor under samma tak och ska dela vardagen. Du ska börja läsa finska till hösten och jag hoppas att du är medveten om att det kommer att ta lång tid innan du kan tillgodogöra dig språket så pass att du kan föra fram dina åsikter och känna dig verbalt trygg.

Jag har två konkreta råd att ge dig. Använd er av tolk regelbundet och försök att strukturera upp vardagen när ni har tolkhjälp. På så sätt kan ni kanske minimera de värsta utbrotten och den frustration som språkförbistringen ger. Fundera över om det kanske inte är bäst att ni lever som särbor fram tills att ni kan tala med varandra. Egentligen vet ni ju inte alls om ni passar ihop och om de rätta förutsättningarna finns för att er relation ska kunna växa och bli bra.

Fortsätter ni som hittills och stångar era pannor blodiga så är risken stor att den kärlek som ni trots allt känner till varandra försvinner. Lever ni som särbor så har ni möjlighet att undvika meningslösa gräl och utbrott genom att var och en sköter sitt och ni träffas och umgås under trevliga former när ni är på rätt humör.