Jag undrar varför min särbo är så rädd för att flytta ihop med mig och min 15-åriga dotter. Han säger att han inte orkar för det kan ju bli lite tjafs med en tonåring. Han har ju haft en egen tonåring. Kan det vara att han blivit så bekväm med att vara själv och göra som han vill?

Jag har varit ensamstående i fem år nu och känner att det skulle vara trevligt att ha någon att dela min vardag med, och kunna prata och ventilera allt med varandra. Jag tycker det skulle bli bra ekonomiskt också. Vad tror du?

Familjerådgivare Ingrid Winterhof svarar:

Jag ger din särbo rätt i att det kan bli en del tjafs med en tonåring för en ny plastförälder. En 15-åring är på väg att bli vuxen och i färd med att frigöra sig och är inte lika lätthanterlig som ett mindre barn. Samtidigt är det en väldigt känslig ålder och tonåringen har behov av trygghet och stabilitet.

Somliga ser sin nya partners barn som en tillgång och andra ser barnet som ett nödvändigt ont. En del är beredda att ta de problem som kan uppstå och andra är det inte. Dessutom är det inte alltid som det fungerar mellan barn/tonåringar och förälderns nya vän.

Din särbo har själv haft en tonåring i huset och det kan hända att hans barn var viljestarkt och att konflikterna duggade tätt. Det kan ha varit en period i hans liv som han hade svårt att hantera och därför vill han inte “utsätta” sig för det igen.

Försök att se hur situationen mellan din särbo och din dotter ser ut idag. Fungerar de bra tillsammans eller är det tveksamt? Funkar de inte tillsammans nu så kommer de troligtvis inte att kunna bygga en bra relation vid ett samboskap heller och då kan det vara bäst för alla parter att avstå.

Försöker du övertala din partner att bli sambo så är risken stor att ingenting gott kommer ur detta. Hans egen vilja måste vara med och han måste vara beredd till de eftergifter och det samarbete som det innebär med en tonåring i huset. Det är inte ovanligt att man som tonårsförälder väljer att leva särbo tills barnen flugit ur hemmet.