Problemet är att han inte klarar av visa att han älskar mig. Han har väldigt lätt för att kritisera mig för vad jag säger och vad jag gör. Han ifrågasätter ofta mitt kunnande och tycker alltid att han vet bäst.
Jag känner mig ensam i vår tvåsamhet. Jag har börjat tveka att gifta mig med honom. Jag får inga spontana kramar. Det jag kan få är en puss då och då. Vi älskar väldigt sällan numera. Jag vill men han orkar inte. Han är för trött. När jag har frågat honom vad det är som är fel, säger han bara att jag tjatar. När jag frågar om han älskar mig svarar han är det är klart att han gör.
Han vill mest sitta hemma i soffan och titta på TV, framför allt sport. När jag vill se andra program undrar han hur jag kan se på “sån skit”. Han vill inte göra några gemensamma saker med mig. Inga promenader, inte gå på museum, restaurang eller bio. Inte umgås med andra. Han tycker att jag kan umgås med mina vänner och nöja mig med det.
När jag försöker planera vår sommarsemester tycker han att jag bara stressar. Det gäller allt som jag försöker planera. Sedan lägger han in om semesterönskemål på sin arbetsplats utan att diskutera med mig så jag också kan ansöka om samma veckor.
Han har tre underbara barn, mellan 20-30 år som har accepterat mig till fullo. Där är det inga problem. De tycker att jag är bara nyttig för deras far. Men jag vet inte om jag ska orka fortsätta så här. Kommer det att bli bättre? Kommer han att ändra sig? Eller är det kört?
Ni har alltså varit tillsammans ett år och borde ha kvar lite av nyförälskelsens passion men istället har det stagnerat. Jag ser en tydlig och stark varning på ditt förhållande. Mannen uppvisar sidor som troligtvis kommer att göra dig galen om ytterligare ett år – när allting blivit om möjligt ännu tröttare och slöare. Det är väldigt lätt att säga orden “jag älskar dig”. Den late och bekväme kan tro att allting fixar sig bara man uttalar dessa ord, som en magisk formel. Det är ur kärlekshandlingar som kärleken växer och jag måste säga att din vän verkligen är slö på det området.
Har han ingen förmåga att nu efter ett år ge dig bekräftelse, så kommer han inte att ha denna förmåga om två år heller. När du försöker prata med honom om problemet säger han att du tjatar, vilket innebär att han går i försvar och uppvisar ett omoget beteende.
Den här mannen ifrågasätter ditt kunnande och din goda smak och tycker att han själv vet bäst. Han vill bara se sport på TV och du kritiseras när du vill se dina program. Han avvisar sex. Han nedvärderar dig och verkar inte särkilt intresserad av att du ska må bra i relationen.
Som svar på dina frågor vill jag säga att nej, jag tror inte att det här förhållandet kommer att bli bättre. Jag tror inte att mannen kommer att förändras nämnbart för hade han haft förmåga till förändring så hade den redan skett. Och inte tror jag heller att du kommer att bli lycklig med en sådan person som du beskrivit.
Tänk dig noga för. Ibland är det bättre att leva ensam än att leva i en sorglig tvåsamhet som ingenting ger.
