Efter ett 35 år långt förhållande har jag och min man gått skilda vägar. Det var helt på mitt initiativ. Jag träffade en annan och kände att jag måste bryta upp och det är ingenting jag nu ett år senare tid ångrar.

Våra barn har accepterat situationen. Problemet är att min 82-årige far inte kan acceptera det. Han är pigg och vital utan minsta antydan till demens men separationen existerar helt enkelt inte i hans värld.

Hans inställning är ingenting jag borde bry mig om utan helt enkelt ignorera. Men det är svårt eftersom han tar alla tillfällen att vara oförskämd och allmänt otrevlig mot mig. Han hälsar inte och försöker på alla sätt visa att han inte tycker om det jag gjort. Jag har svårt att undvika honom eftersom jag vill hälsa på mor som jag kommer mycket bra överens med.

Min far gör mig ledsen och nedstämd. Han drar sig inte heller för att även vara oförskämd mot min nye vän. Vad gör jag?

Familjerådgivare Ingrid Winterhof svarar:

Du har genomgått en skilsmässa som känns bra och som dina närmaste accepterat. Alla utom din far. Han tar avstånd genom att vara oförskämd – både gentemot dig och gentemot den nye man du mött.

Din pappa är 82 år men hög ålder är ingen ursäkt för ett dåligt beteende. Man kan bara gissa vad din fars aversion handlar om. Han kanske tycker att skilsmässa är ett misslyckande och har svårt att se att det i så fall är ditt misslyckande.

Kanske bär han själv på egna upplevelser av att ha blivit sviken och att du träffat en ny man kan trigga igång någonting gammalt hos honom. Är han förtjust i din exman och saknar umgänget med honom så kanske du kan påpeka att de två kan träffas i alla fall.

Ni är alla vuxna människor med rätt att bygga era egna relationer. Till syvende och sist handlar det om att din pappa inte fullt ut respekterar ditt livsval. Och detta visar han mycket tydligt.

Du kan inte förändra din pappa. Därför måste du själv besluta vilka gränser du ska dra och hur du ska agera. Lider du av att bli ignorerad och ansatt – då ska du inte fortsätta att utsätta dig för det.

I så fall tycker jag att du ska ha ett samtal med din far där du förklarar hur du känner – vilka beslut du fattat och att din pappa är välkommen att höra av sig om han är beredd att förändra sitt beteende gentemot dig. Han behöver inte tycka om ditt val och han behöver inte acceptera skilsmässan – det enda han behöver är att bete sig normalt artigt.

Du kan fatta beslut som handlar om att du träffar din mamma hemma hos dig eller på andra platser. När din far insett att hans behandling av dig inte leder till någonting positivt utan tvärtom ger honom en förlust genom att du drar dig tillbaka – då kanske det finns hopp om att han ska tänka till och kontakta dig.

Andra alternativet är att du fortsätter som tidigare och gör besök i ditt föräldrahem medan du så gott det går ignorerar din fars attacker och låter oförskämdheterna gå in genom ena örat och ut genom det andra. Och hoppas på att tiden ska arbeta positivt för dig och öka hans acceptans.

Bara du vet var dina gränser går och du ska agera på det sätt som känns bäst för dig.