Jag är 75 år och har skrivit till mina två bröder och bett om förlåtelse om jag gjort något fel eller sagt något jag inte borde. Men jag har inte fått något svar. Vi har inte träffats sen mor dog 1999 och det känns ju väldigt konstigt. Varför har det blivit så här? Jag har inga ovänner som jag vet. Kan det vara deras fruar som ej vill ha kontakt med mig? Om jag dör före mina bröder ska de slippa ge mig några blommor, falskhet tycker jag inte om.
Jag undrar om vi får veta vad som blivit fel när vi en gång gått över till andra sidan? Jag tror att jag får besök från andevärlden i min lägenhet. Det känns ibland att någon är här och det kommer en konstig doft. Jag tycker om när de hälsar på, våra nära och kära från andra sidan. Om jag haft ett tidigare liv kanske jag också får träffa dem när jag själv ska över till andra sidan. Jag undrar om jag var en man i mitt förra liv?
Familjerådgivare Ingrid Winterhof svarar:
Jag förstår att du lider av den brutna kontakten med dina bröder och funderar över vad som kan ligga bakom. Du har skrivit och bett om förlåtelse, även om du inte riktigt vet vad du har att förlåta men det är i alla fall en fin gest av dig. Du har gjort vad du kunnat för att sluta fred med dina bröder och mer tror jag inte att du kan göra. Nu är det upp till dem att höra av sig.
Jag tycker inte att du ska grubbla över vad som gått fel och som du säger så har du inga ovänner. Istället för att fokusera på de människor i din närhet som tar avstånd så bör du fokusera på de människor som finns omkring dig och som bryr sig om dig. Umgås med dina vänner och gör dina dagar så trevliga och positiva som du bara kan. Funderar man alltför mycket på bekymmer som man ändå inte kan lösa – då tar detta så mycket energi och helt i onödan.
Det är intressant med tankarna på vad som ska hända efter döden. Vi människor har alltid ett behov av förklaringar och kanske är det så att efter döden får vi dessa förklaringar. Jag vet inte och jag tror inte att någon vet. Men det kan vara en trygghet att tänka och tro att döden inte är slutgiltigt utan bara en passage från ett liv till ett annat. Dina besök från andevärlden tycker jag att du ska ta vara på och fortsätta att glädja dig åt. Se bara till så att du har en sund balans mellan ditt andliga liv och ditt jordiska.
Vänner i detta livet, umgänge och att fylla sina dagar med positivt innehåll är viktigast och jag tror man ska leva mest och bäst i det liv där man befinner sig för tillfället.
