Jag är en skild trebarnsmor och bor ensam med barnen som är mellan 13 och 16 år. Jag har en stor längtan efter en man som älskar mig för den jag är och som gillar mina barn.
 
För en tid sedan ringde jag en man som jag har utväxlat julkort med sedan ett tjugotal år. Han har tidigare haft sällskap med en väninna till mig. Innan dess träffades han och jag, vi dansade och han kysste mig, men inget annat hände då eftersom jag redan träffat en annan man.
Nu berättade han att han alltid varit intresserad av och förtjust i mig. Mitt hjärta höll på att hoppa ur mitt bröst av glädje då, men det sa jag inte utan undrade i stället varför han aldrig sagt något. Då sa han att han varit blyg och inte vågat säga något.
 
Jag har alltid tyckt om honom men anledningen till att jag inte visat honom mer intresse är just det faktum att han haft sällskap med min väninna. Och det är samma anledning till att jag tvekar. Kan jag ha träffa en man som en väninna haft sällskap med?
Tänker jag fel? Eller kan jag lugnt ägna denne man min kärlek som jag alltid känt för honom utan att behöva tänka på det jag skrev som hinder?
Dessutom är han 65år och jag är bara 50, men han älskar barn och mina barn behöver verkligen en man som bryr sej om dem, för tyvärr får de inte mycket uppmärksamhet från sin far.

Familjerådgivare Ingrid Winterhof svarar:

Ja, här ser jag inga problem alls. Hade din väninna fortfarande varit tillsammans med mannen hade ju naturligtvis allting kommit i en annan dager.
Som situationen nu är, så är mannen lös och ledig och du trampar inte någon på tårna.
 
Det enda som kan ställa till med problem är om väninnan inte är känslomässigt “klar” med mannen och om de har en turbulent separation bakom sig. Känns det osäkert så prata gärna med väninnan om hon står dig nära men låt inte hennes reaktion styra ditt val. I övrigt tycker jag inte alls att du ska ha några betänkligheter på grund av att denne man och din väninna varit ett par.
 
Att det skiljer 15 år i ålder mellan er behöver inte vara negativt. Det är personligheten som är det viktiga, att man passar ihop och att förhållandet genererar glädje och kärlek.
Hade du varit 18 år och träffat en 15 år äldre man hade det kanske blivit lite knepigare med tanke på att ungdomens tankesätt och vardagsliv inte alltid stämmer överrens med någon som är betydligt äldre. Men nu är du själv i mogen ålder och jag ser inga hinder.
 
Jag tror också det känns tryggt för dig, att finna kärleken i en “gammal” vänskapsförbindelse istället för att börja om på ruta ett med en ny bekantskap. Du vet ju redan lite om mannen och tilltalas av det du vet.
Jag ger dig rådet att lyssna till ditt hjärta för några konkreta hinder finns inte i vägen för er kärlek och du kan absolut börja träffa honom och se om känslorna och kärleken bär.