Jag älskar honom, men har svårt för att bli sexuellt attraherad av honom. Periodvis vill inte han heller ha sex på grund av värken. Vi har gått i terapi, och han vet hur jag känner.
För sju månader sedan träffade jag en man via internet. Tanken var att vi enbart skulle ha en sexuell relation men jag blev våldsamt förälskad. Vi ses så ofta vi kan och har möjlighet. Han har en sambo och fyra barn.
Jag vet varken ut eller in. Om jag bara följde mitt hjärta skulle jag gå direkt till den andra mannen men han har ju sina barn att tänka på. Dessutom är han osäker på om han vill ha fler barn och jag vill ju gärna ha egna barn. Tror du att min kärlek till honom kan gå över och att jag kan hitta tillbaka till min man?
I första hand tror jag att du måste göra upp med dig själv och fatta ett beslut om du vill fortsätta relationen med din make eller ej. Väljer du att fortsätta bör du vara beredd på att det inte blir enkelt. Du har känslor för en annan man och därmed kan det bli svårt att hitta tillbaka till maken. Det gäller att ni tillsammans tar tag i er tråd av kärlek och nystar på den. Att ni är lyhörda för varandras behov, att ni även i fortsättningen kan samtala öppet med varandra och att ni är överens i planen att dels fortsätta förhållandet och dels få det att fungera bättre.
Du är ung och naturligtvis i behov av ett fungerande sexliv. Om de sexuella problemen tar stor plats kan det vara positivt för er att samtala med en sexolog eller annan person som är specialiserad på sexuell rådgivning. Ska du och din man hitta tillbaka till varandra måste det vara en medveten önskan hos er båda annars kan jag inte se någon stabil grund.
Att ha ett handikapp som din make har är påfrestande inte bara för honom utan också för hans närmaste. Har han undersökt möjligheterna till bättre smärtlindring?
Känner du att du varken orkar eller vill bygga på relationen med din make bör du överväga att separera. Ett halvhjärtat försök där inte känslorna är med kan göra mer skada än nytta. När det gäller den andre mannen så har han, precis som du säger sina fyra barn att ta hänsyn till. Jag förutsätter att ni träffas utan barn och utan vardagsliv och kan bara ägna er åt varandra, vilket är en helt annan verklighet än att dela ett liv med barn och rutiner.
Valet måste inte stå mellan dessa två män och du kan pröva att sätta dig själv mer i fokus. Är du tveksam till känslorna gentemot maken och tveksam till ett liv med den andre mannen, så kan du mycket väl välja ett alternativ som går ut på att du lever ensam och på så sätt får en egen grund att stå på. Det är bara du som äger dina känslor och bara du som kan fatta ditt beslut.
