För ett år sedan var jag på ultraljudsundersökning som resulterade i följande diagnos: “Uterus er noe forstørret. Har sannsynlig en knute på ca 4 1/2 cm. Funn forenlig med myomatøs forstørrning uterus.”
Jag vet inte riktigt vad detta betyder och oroade mig inte så mycket för beskedet. Men sedan i somras har mina besvär blivit värre. Nu har jag haft blödningar i tre veckor. Blödningen har upphört någon dag för att sedan återkomma.
Jag får hela tiden en menskänsla. Det är samma symtom, lite magont och ömmande bröst, som brukar komma precis innan menstruation. Vad kan detta bero på? Finns det någonting jag kan göra for att få slut på blödningarna?
Muskelknutor är helt ofarliga och mycket vanliga. De sitter i själva livmoderkroppen som ju huvudsakligen består av muskelvävnad. Cirka var tredje kvinna över 35 år har någon form av muskelknutor. Oftast är de dock små och ger inga besvär alls. Om det finns många eller om de växer kan de göra att livmodern har svårt att dra ihop sig i samband med menstruation vilket gör att man blöder rikligare. Stora muskelknutor kan också trycka på blåsan eller tarmen och ge trängningar eller ett diffust obehag, en tyngdkänsla, i lilla bäckenet.
Men sedan fick du en annan typ av blödningsrubbning där du blöder nästan hela tiden och samtidigt har typiska premenstruella problem med svullna, ömma bröst. Dessa besvär beror på hormonell obalans och är väldigt typiska för perioden efter 40-årsåldern och fram till menopaus.
Då har kvinnan har inte längre ägglossning varje månad vilket innebär att äggstockarna fortsätter att utsöndra östrogen och gulkroppshormon kontinuerligt, inte i ett cykliskt mönster. Detta medför att man blöder helt oregelbundet, ofta just i långa perioder som aldrig verkar ta slut.
Innan man börjar tänka på behandling måste man först utesluta mer allvarliga orsaker till dina blödningsrubbningar. Du har redan gjort ett ultraljud vid vilket man sannolikt tittat på dina äggstockar och uteslutit cystor på äggstockarna. Om du inte alldeles nyligen tagit ett cellprov bör man göra detta för att utesluta att dina blödningar beror på cellförändringar på livmodertappen.
Man kan gärna ta ett prov på livmoderslemhinnan för att utesluta cancer. Det är visserligen ovanligt i din ålder men samtidigt väldigt viktigt att hitta de få fall som förekommer vid så unga år. Provet är relativt lätt att ta. Man gör det genom att föra in en tunn plastslang i livmodern och sedan suga ut en del av slemhinnan som skickas för mikroskopisk undersökning. Provtagningen görs på den gynekologiska mottagningen och är inte mycket mer komplicerat än att ta ett cellprov. Det känns dock något mer.
Det är viktigt att utesluta livmodercancer eftersom det är en i stort sett helt botbar sjukdom. Om man i tid opererar bort livmodern blir nästan alla kvinnor helt friska. Det är bra att även ta en del blodprover för att utesluta andra hormonrubbningar, t ex ämnesomsättningssjukdomar, som orsak till dina problem.
Om resultaten av undersökningarna är normala kan man börja diskutera behandling. Muskelknutorna blir man bara av med genom att operera bort livmodern, men om man kan få bukt med blödningarna behöver man inte ta bort muskelknutorna. De krymper ihop efter menopaus och ställer sedan inte till med några problem.
Det vanligaste sättet att få ordning på blödningarna är att behandla cykliskt med gulkroppshormon. Ett annat sätt är att sätta in en hormonspiral. Man kan också på olika sätt bränna eller koagulera bort livmoderslemhinnan. Detta görs som en poliklinisk operation. Resultatet är bättre om man bara har blödningsproblem och sämre om man också har muskelknutor. Slutligen kan man givetvis operera bort livmodern som både gör att man blir helt blödningsfri och samtidigt tar bort muskelknutan.
Det låter inte som du behöver oroa dig för att det skulle vara något allvarligt men jag skulle ändå vilja rekommendera dig att gå till din gynekolog igen för kompletterande provtagning och för att diskutera behandling. Det finns hjälp att få!
