Hur syns det om man har fel på mjälten?

Jag vore tacksam om jag kan få svar på följande frågor: Mitt blodvärde är lågt och pendlar mellan 70-90. Även järnvärdet är lågt (0-8). Jag...

Jag vore tacksam om jag kan få svar på följande frågor:

Mitt blodvärde är lågt och pendlar mellan 70-90. Även järnvärdet är lågt (0-8).

Jag har läst att dessa problem kan orsakas av fel på mjälten. Om felet finns i mjälten, kan man då se det i ett blodprov? Hur undersöker man mjälten? Jag har reumatoid artrit ledgångsreumatism).

Doktor Helge Löfberg svarar:

När de röda blodkropparna efter fyra månader blir gamla och slitna tar mjälten hand om dem. Så är det hos oss alla. Men om något är fel på blodkropparna lever de kortare tid. Då får mjälten mer att göra och ökar i storlek. En stor mjälte är således ofta en följd av att något är fel i blodet. Något enskilt blodprov för att kontrollera mjälten finns dock ännu inte.

Läkarna undersöker mjälten genom att bestämma dess storlek genom ultraljud, datorröntgen eller ofarlig radioaktivitets-mätning (scintigram). Om mjälten är normalstor (ungefär som toppen på en franskbrödsbulle) brukar den vara frisk och fungera bra. Någon gång är mjälten förstorad när man har reumatisk värk, på grund av att den är aktiv i immunförsvaret. Tillståndet kallas Felty´s syndrom och är ovanligt. Då kan faktiskt den förstorade mjälten bryta ner de röda blodkropparna i förtid så att man får blodbrist. Men det är som sagt sällsynt.

Det kan finnas flera mer troliga orsaker till din blodbrist. En är blödning. Om du tar värktabletter som irriterar magsäcken så kan du ha ett sår (ulcus) eller en akut magkatarr (gastrit) som blöder. Det kan också vara inflammation i lederna som bildar signalämnen som får njuren att bilda mindre av hormonet Epo. Och utan Epo får man färre nya röda blodkroppar. En sådan blodbrist kallas sekundär, eftersom den är en följd av en annan sjukdom, t ex just ledgångsreumatism.

Men möjligheten finns att du samtidigt har järnbrist. Problemet är att det inte går att lita på de vanliga proverna på järn i blodet, om man har en pågående aktiv reumatisk inflammation. Då blir det lätt falska värden. Säkrare är att i stället lämna benmärgsprov och kontrollera mängden järn i den röda benmärgen som både fungerar som järnförråd och barnkammare för de röda blodkropparna. Detta prov är tyvärr ganska krångligt att ta. I framtiden kommer det att finnas en helt ny blodanalys på de stora sjukhusens laboratorier som kallas “transferrin-receptor” och som visar om kroppen har ett verkligt ökat järnbehov och försöker suga upp mer järn. Kanske kan det provet visa om du behöver extra järn.

Att utreda en blodbrist kan vara knepigt om flera orsaker flätar sig in i varandra. Då är det bäst att låta en specialistläkare i medicin med erfarenhet av blodsjukdomar hålla i det hela. Dessutom är det bäst om dina nya värden hela tiden jämförs med dina egna tidigare tagna prov. Om du har en kronisk reumatisk sjukdom så är det inte rätt att jämställa dina provsvar med värdena hos friska människor utan inflammation i kroppen.

Scroll to Top