Det hela började för ett år sedan då han precis hade börjat på min arbetsplats. Jag blev förälskad direkt. Känslorna var ömsesidiga och vi började träffas. Snart visste alla arbetskamrater hur det var ställt. Han sa att han skulle berätta allt för sin fru men innan han kom så långt hade hon redan fått reda på vårt förhållande.
Jag glömmer aldrig glädjen vi båda kände när han kom och berättade att nu skulle de skiljas. Han flyttade hem till mig. Det var en jobbig tid. Hans fru var arg och barnen ledsna. Efter en tid började han grubbla över hur liten kontakt han skulle få med sina döttar. Han fick kalla fötter, gjorde slut med mig och flyttade tillbaka till frun.
Men vi träffades på jobbet varje dag och kunde inte hålla oss från varandra utan var snart tillsammans igen. Nu sker alla möten i största hemlighet eftersom han sagt till sin fru att allt är slut mellan oss.
Jag avskyr att vara – en hemlighet – och att aldrig kunna ha honom hos mig mer än korta stunder. Han säger att han inte ligger med henne. Ändå går de på stan hand i hand och jag vet inte vad jag ska tro. Han säger att det är för barnens skull han inte kan skilja sig men att han samtidigt inte vill vara utan mig. Om bara hans fru var otrogen skulle det vara mycket enklare för honom att slänga ut henne i stället. Då skulle han inte framstå som ett svin eller en buse i barnens ögon.
Jag vet att jag egentligen borde göra slut med honom och säga att han kan höra av sig när han skilt sig. Men jag älskar honom så mycket och har inte styrkan att göra det. Jag kan inte tänka mig att förlora honom. Vad ska jag göra?
Du skriver att han vid ett tillfälle lämnade sin familj för att senare flytta tillbaks när han “fick kalla fötter”. Hans äktenskap har således haft en kris men makarna har sedan försonats. Är det realistiskt att tro att dessa båda makar, som går arm i arm på stan, inte har en sexuell relation. Hur förälskad du än är i honom så vet du att det är en man som ibland ljuger, som kan konsten att leva livet i parenteser med vattentäta skott emellan och visst är det högst troligt att han också ljuger för dig då och då.
Ytterligare en sak i ditt brev tycker jag är viktig att betona. Du skriver att han betraktar sig själv som ett “svin” och en buse i sina barns ögon. Han ser helst att hustrun gör ett felsteg, så att han slipper ta konsekvenserna av sitt handlande – den hemliga relationen till dig – och i stället kan köra ut henne. Det resonemanget låter inte särskilt ansvarsfullt eller moget. Om han verkligen betraktar sig själv med ovan beskrivna “ögon”, så kommer det på sikt att vara mycket negativt för såväl hans självuppfattning som er relation. Att vara tillsammans med dig – hur underbara tilfällena än kan vara – blir förknippat med dåligt samvete, hemlighetsmakeri och så småningom olust.
Jag tror att du skulle må bra av att ha en dialog med en samtalspartner, som kan hjälpa dig att välja och utveckla det möjliga, så att du inte fastnar i det “omöjliga” under ytterligare längre tid. Du är säkert kapabel till ett bra val.
