Polisen i Santa Cruz, Kalifornien, trodde det rörde sig om ett skämt.
Mannen i andra änden av luren påstod sig ringa från en telefonkiosk i den lilla staden Pueblo i Colorado – över 160 mil bort. Han sa sig ha kört dit efter att föregående kväll ha mördat två människor i Santa Cruz, varav ett av offren var hans egen mamma.
Riktade in sig på kvinnliga liftare
Det var den 21 april 1973, och norra Kalifornien skakades av flera fall av försvunna personer och ouppklarade mordfall. Med start elva månader tidigare hade fem kvinnliga universitetsstuderande och en gymnasieelev gått upp i rök. Det stod snart klart att en seriemördare var aktiv i området kring San Francisco, efter att likdelar av tre av kvinnorna hittades i raviner och motorvägsdiken. Rättsläkare slog fast att deras kroppar hade styckats med en motorsåg efter att de mördats, och alla tre hade en sak gemensamt: de hade sagt att de skulle lifta strax innan de försvann.
Läs även: 9 av världens värsta kvinnliga seriemördare
Polisen gick därför ut med en varning att inte lifta i området, eftersom mycket pekade på att det var så mördaren kom i kontakt med sina offer. Det enda undantaget var bilar som hade dekaler från något av de prestigefyllda universiteten i området, eftersom manliga elever vid så fina skolor inte ansågs kunna utgöra någon fara.
Edmund Kemper beskrevs som vänlig jätte
Mannen som ringde från en telefon-kiosk i Pueblo den här aprildagen 1973 hette Edmund ”Ed” Kemper III och var 24 år gammal. På hans bil satt en stor dekal från University of California i Santa Cruz, som han fått av sin mor eftersom hon jobbade där. Han ansågs alltså inte vara ett hot för allmänheten, trots att han vid en första anblick såg ut att kunna brotta ner en björn – Kemper var hela 206 centimeter lång och kraftigt byggd.
Men folk som kände ”Big Ed” beskrev honom som en vänlig jätte: artig och tystlåten. Han var till och med välkänd bland polisen i Santa Cruz, eftersom han brukade hänga på samma lokala bar – The Jury Room – som de gjorde. Han umgicks med flera poliser på baren. Kemper hade själv försökt bli polis, men han var för lång för att antas till polisskolan.
– Jag levde stora delar av mitt liv som en vanlig person. Men jag levde också ett parallellt liv som blev allt sjukare, skulle han säga långt senare.
Läs även: Sjuksköterskan mördade sina patienter: Så lever han idag
Kemper mördade redan som 15-åring
Trots sitt vänliga sätt hade Edmund Kemper redan som barn visat sig vara en djupt störd människa. Som 4-åring hade han ägnat sig åt sexritualer med sin systers dockor, och några år senare begravde han familjens katt levande och spetsade sedan djurets huvud på en pinne.
Kempers föräldrar skilde sig, och Ed bråkade ständigt med sin alkoholiserade mamma Clarnell. Som tonåring skickades han att bo med sina farföräldrar på en farm. Det var där, den 27 augusti 1964, som den 15-årige Ed Kemper begick sina första mord.
– Jag ville bara se hur det skulle kännas att döda farmor, sa han nonchalant till polisen som larmades till paret Kempers gård i lilla North Fork.
På köksgolvet låg hans farföräldrar döda i en pöl av blod, ihjälskjutna med farfar Ed seniors gevär.
Edmund Kemper var mycket intelligent
Unge Ed dömdes till ungdomsfängelse för morden, men bara sex år senare var han åter på fri fot – efter att ha lyckats övertyga fängelsets psykiater att han var rehabiliterad:
”Jag betraktar inte Edmund Kemper som en fara för varken sig själv eller andra medborgare i samhället”, skrev psykiatern i ett utlåtande – ord han senare skulle ångra bittert.
Under sin tid i ungdoms-fängelset testades Ed Kempers IQ-nivå, och han fick en kvot på hela 145 – högre än 99,8 procent av befolkningen.
Den före detta FBI-specialagenten John Douglas, vars bok ligger till grund för den hyllade Netflixserien Mindhunter, skulle senare säga att Kemper var en av de smartaste fångar som han någonsin intervjuat.
Läs även: Slarv avslöjade seriemördaren Joel Rifkin – hade ett lik bilen
Bråkade med sin mor
Sin extrema intelligens till trots hade Ed svårt att få jobb när han släpptes ut ur fängelset. Han tvingades bo med sin mamma – och mor och son bråkade ständigt:
– Mamma och jag startade horribla bråk, verkligen helt horribla. De var våldsamma och brutala. Jag har aldrig bråkat så intensivt med någon, skulle Kemper senare berätta.
Det växande hatet han kände gentemot sin mamma satte igång mörka och bisarra tankar i Ed Kempers inre. Han började fantisera om att begå mord igen – men den här gången på ett mycket mer utstuderat sätt:
– När jag ser en flicka så är det en sida av mig som har lust att prata med henne och ta med henne på en träff. En annan sida av mig skulle vilja se hur hennes huvud skulle se ut spetsat på en pinne, förklarade han senare.
Kallades The co-ed killer
Den 7 maj 1972 blev de horribla fantasierna verklighet. Kemper plockade upp två 18-åriga studenter på Fresno-universitet, Mary Ann Pesce och Anita Luchessa, och körde till ett ensligt skogsområde utanför Alameda. Där knivhögg och ströp han dem till döds. Efter morden hade han sex med kropparna innan han styckade dem. Han lade likdelarna i plastsäckar och kastade dem sedan i en ravin. I augusti hittades Mary Ann Pesces huvud, men resten av de båda offren har aldrig återfunnits.
I september mördade han den 15-åriga liftaren Aiko Koo på samma sätt och hade sex med liket innan han styckade det. Polisen letade vid det här laget febrilt efter det som pressen kom att kalla ”The Co-ed Killer” (efter ”co-educational”, samundervisning), men eftersom Ed Kemper körde runt med en universitetsdekal på sin bil fortsatte unga kvinnor att acceptera hans erbjudanden om lift.
I januari 1973 plockade han upp 18-åriga Cindy Schall. Efter att ha mördat henne gömde han liket i en garderob medan hans mamma sov i ett annat rum. Så fort Clarnell åkte till jobbet styckade han den döda kroppen i hennes badkar, och sedan hade han sex med mordoffrets huvud innan han begravde det i trädgården.
Läs även: 5 svenska seriemördare som satte skräck i landet
Kemper mördade sin egen mor
Innan han skyfflade jord över Cindy Schalls huvud placerade han det så att hon skulle ”titta upp” mot mamma Clarnells rum.
– Mamma ville alltid att folk skulle se upp till henne, förklarade han efteråt.
Bara fyra veckor senare plockade Kemper upp Rosalind Thorpe, 23, och Allison Liu, 20. Efter att ha skjutit ihjäl dem halshögg han offren och bar in kropparna i sin mors hem, skändade liken innan han styckade dem och gjorde sig av med dem. Delar av både Thorpe och Liu hittades under de kommande veckorna.
Den 20 april 1973 mördade Ed Kemper sina sista offer. Den här gången var ett av offren hans egen mor, som han hatade med sådan passion.
När Clarnell Strandberg, 52, somnade slog hennes son ihjäl henne. Ed Kemper halshögg sedan sin mamma, hade sex med henne och använde hennes huvud som en piltavla. Han skar även ut hennes tunga och struphuvud:
– Jag tyckte det var passande, med tanke på hur mycket hon hade gnällt och skrikit på mig genom åren, förklarade han senare.
Edmund Kemper idag
Det allra sista offret var Sally Hallett, 59, en av Clarnells väninnor. Kemper ringde och bjöd över Hallett på middag, varpå han ströp henne till döds och gömde liket i en garderob.
Polisen i Santa Cruz tog till slut mannen som ringde från en telefonkiosk i Colorado på allvar. De lät skicka en patrull som grep Ed Kemper:
– Jag såg inte längre någon mening med att döda. Jag hade blivit både fysiskt och psykiskt utmattad av det, så därför valde jag att anmäla mig själv, förklarade han senare sitt beslut att ge upp och överlämna sig till polisen.
Edmund Kemper dömdes till livstid, trots att han själv yrkade på dödsstraff och uttryckte en önskan att bli ”torterad till döds”.
Läs även: Läkaren var Englands värsta seriemördare någonsin – mördade över 200 patienter
Idag har han hunnit bli 75 år gammal, och han sitter inspärrad i California Medical Facility. Han har nekats villkorlig frigivning åtskilliga gånger, senast 2017. Tidigare i år var Kemper berättigad till ett nytt förhör om villkorlig frigivning med tackade nej.
– Att tala med någon man litar på är inget brott. Att ha mordiska tankar är inget brott. Men att ge efter för dessa tankar är inte bara ett brott utan en förfärlig sak, sa Kemper i dokumentärfilmen Murder: No apparent motive från 1984.
Sedan lade han till:
– När man väl har agerat utifrån sina lustar … då är det svårt att sluta igen.
Här kan du läsa alla våra artiklar från tidningen Historiska Brott & Mysterier
Prenumerera på tidningen Historiska Brott & Mysterier