• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Experten svarar: 15 frågor om vårträdgården

    Vi gläntar på dörren till odling och ­trädgårdsbestyr i vårens tid och låter Hemmets Journals trädgårdsexpert Susanna Rosén svara på läsarnas frågor kring trädgård och odling på ­vårkanten.

    Experten svarar: 15 frågor om vårträdgården

    1. Vad gör jag med risiga rosor?

    Vi har två rosor som klättrar på husfasaden med hjälp av en spaljé. De är gamla (10–15 år) och börjar bli glesa och risiga. Blommar dock fortfarande rikligt. Vi funderar på att ­beskära dem och undrar hur mycket vi vågar ta och när.
    Ulla

    Bästa tiden att beskära de flesta rosor är under lövsprickningen. Man säger att det är när björkarnas löv är stora som musöron. Då grönskar även rosorna och det blir lättare att se vad som är dött och inte. Om du bor i södra Sverige och rosorna står mot en varm vägg kan du börja tidigare. Ta först bort döda grenar. Gallra genom att sedan klippa bort de äldsta grenarna nere vid marken (för att undvika uppstickande tappar). Tar man regelbundet bort gamla grenar stimulerar man rosen att få nya skott. Korta sedan in återstående grenar. Eftersom rosorna växer mot en spaljé vill man kanske inte ha dem för yviga. Bind gärna fast grenarna i en luftig solfjäderform. Klipp då ovanför ett grönskade skott som pekar utåt från solfjäderns mittpunkt. Du nämner inte vilka sorter det är, om det är stor- eller småblommiga klätterrosor. Småblommiga klätterrosor, som är mer ursprungliga, brukar vara av tuffare virke än de storblommiga och kan klippas ner helt om man vill föryngra dem, det vill säga få rosen att starta på nytt nerifrån marken.

     

    2. Hur blir jag av med bladlössen?

    Hela vintern har jag haft problem med bladlöss på chiliplantorna jag övervintrat. Bekämpar dem mekaniskt flera gånger per dag men ­verkar vara helt omöjligt att bli av med dem. Var finns äggen som sedan blir löss? Misstänker att det är källan till alla nya löss. Och hur kan man bekämpa dem utan kemikalier?
    Trött på löss

    Visst är äggen källan till många skadedjur, men med bladlöss är det lite annorlunda. De förökar sig också med så kallad jungfrufödsel, det vill säga utan befruktning. Om det är riktigt varmt där chiliplantorna står kan det bli många, många generationer per år. Mekanisk bekämpning räcker till en del, men det är mer effektivt att spola av bladen med en vattenstråle i diskhon. Täck bara krukan med en plastpåse så att jorden hålls på plats. Man kan även prova spruta med såpspritlösning. Upprepa behandlingen ytterligare 2–3 gånger med en dryg veckas ­mellanrum.

    Recept på såpspritlösning:
    2 dl såpa
    8 dl vatten
    1 msk t-sprit

     

    3. Hur gör man nässelvatten?

    Jag skulle vilja gödsla med nässelvatten. Hur gör man nässelvatten och hur mycket näring innehåller det i form av kväve, fosfor och kalium?
    Läsare

    Plocka en hink med nässlor och fyll på med vatten så att nässlorna täcks. Lägg på ett lock – nässlor som förmultnar luktar illa. Låt sedan brygden stå i cirka en vecka. Rör om några gånger under tiden. Sila därefter bort nässlorna och använd vätskan till gödselvatten, men späd först med tio delar vatten till en del nässelvatten. Mängden näring, och vilka näringsämnen nässelvattnet innehåller, varierar med årstiden. Om man skördar på våren innehåller det mycket kväve, fosfor och kalium. Under sensommaren är det däremot järn och senare, framåt höstkanten, andra spårämnen. Är du ute efter ett gödselvatten rikt på kväve, fosfor och kalium blir det bäst att skörda nässlorna tidigt.

     

    4. Överlever min stjärnflocka?

    Min stjärnflocka har blivit ­nästan uppäten av sniglar när vi var bortresta tre dagar. Det återstår stjälkar. Ska jag klippa den? Överlever den? Jag har lagt kaffesump kring den för att se om det hjälper. Jag kan inte ha dahlior heller i min trädgård.
    Britt-Marie Richardsson

    Ja, stjärnflockan överlever. Den är en riktig tuffing och klarar att klippas ner helt eller, som nu, ätas upp – så länge det är den vanliga stjärnflockan. Då kan den till och med köras över med gräsklipparen. Förädlade namnsorter är däremot inte lika tuffa. Om sniglarna ­förstör dina växter kan du prova att ha dem i höga krukor. Räcker inte det finns särskilda snigelbarriärer, som koppartejp, att sätta på krukan.

     

    5. Vad är det för sippa?

    I vår trädgård finns en blomma som ingen vet vad den heter. Kanske kan HJ lösa gåtan? Både blommor och blad liknar vitsippans, men plantan är mycket ­större, mellan 40 och 50 cm, och ­blommar i juni–juli.
    Inga-Lill Blomberg

    Fin bild på en fin växt! Det är ängsanemon, Anemone canadensis, som är en nordamerikansk art. Den trivs allra bäst i sol till halvskugga, som marktäckare under träd. Det är en fin lundväxt, men där den trivs kan den till och med breda ut sig så pass bra att den beter sig som ett ogräs. Därför är den mindre lämplig i perennrabatten.

     

    6. Varför blir bladen "brända"?

    Jag samodlar tagetes med broccoli och har upptäckt att jag inte får kålflugeangrepp då. Men vad har hänt med mina tagetesplantor? Ser ju ut som "brända". Frusna i bladen? Har dem inne! Mycket tacksam för synpunkter!
    Cuno B

    Jag skulle tro att det rör sig om ett mögelangrepp. Kan plantorna ha stått för kallt och fuktigt med dålig luftcirkulation? Det skulle kunna vara frostskador, men eftersom de har stått inomhus lutar det åt mögelangrepp. Se till att placera plantorna luftigare, med bättre luftcirkulation, och låt jorden torka upp bättre mellan vattningarna så att det blir mindre gynnsamt för möglet. Då ska du se att dina plantor mår bättre.

     

    7. Vad har hänt med gullvivan?

    Har i min rabatt flera ­gullvivor, varav en är helt ­annorlunda än de övriga. Vad beror detta på?
    Lisa Gustavsson

    Den nedre av de två är en gullviva, Primula veris, och den övre påminner om en jordviva, Primula vulgaris. Det är troligen en korsning av de tu, eftersom blomstängeln är så pass lång. Jordvivan har kortare blomstängel och den har även större blommor än gullvivan. Odlad jordviva är vanlig som utplanteringsväxt i vårkrukor tillsammans med drivna lökar, ofta med starka färger och ibland med fyllda blommor. Den vilda jordvivan hör hemma i västra och södra Europa över till västra Asien och nordvästra Afrika. Tidigare fanns den förvildad i Skåne.

     

    8. Bästa hinkpotatisen?

    Finns det någon bra och enkel potatis att sätta i hink? Det får gärna vara en sort som gör att jag kan få färskpotatis till midsommar. Hur lång tid tar det innan jag kan skörda?
    Gustav

    Då ska du välja en tidig sort som ger skörd snabbt. Vanliga färskpotatissorter är 'Minerva', 'Princess' och 'Rocket'. Men det finns också 'Amandine', som är en fransk delikatesspotatis, den rödskaliga 'Asterix' och salladspotatisen 'Cherie'. Vilken sort du väljer är inte så kinkigt – det viktiga är att det är en tidig sort. Odla i stora, mörka hinkar (som stänger ute ljuset). Borra gärna hål i sidan ett par centimeter upp från botten som dränering. Börja med att fylla hinken cirka 10 centimeter innan 1–2 sättpotatisar stoppas ner. Fyll sedan på med mer jord allt eftersom plantan växer på höjden. På så sätt får du större skörd. Räkna med att det tar omkring två månader, så då gäller det att starta i god tid före midsommar.

     

    9. Vilka balkong­växter trivs i skugga?

    Min balkong vetter mot en skuggig bakgård och växterna i blomlådorna brukar inte trivas så bra. Vilka balkongväxter kan jag satsa på i år som inte behöver så mycket sol?
    Eva-Lena

    De flesta sommarblommor eller utplanteringsväxter trivs bäst i ett läge där det är sol åtminstone en del av dagen. Bladväxter, som palettblad och murgröna, fungerar alltid, men det finns tack och lov blommande växter för alla som har balkong eller uteplats i skuggigt läge, kanske på nedre botten dit solen inte når. Fina sådana är exempelvis fuchsia och flitiga Lisa. Fuchsian gillar både skugga och dåligt sommarväder. Det är framför allt röd- eller orangeblommande sorter som blommar bra även i skugga. Jag vet inte hur mörkt det är hos dig, men om det är ljus skugga kan du också välja knölbegonior, som finns i en rad olika färger. De är lättskötta krukväxter som blommar oavbrutet fram till frosten.

     

    10. Påskliljorna blommar inte

    Jag har i många år haft påsk­liljor som har blommat så fint. Men på senare år blommar de dåligt eller inte alls. Vad är det för fel. Måste jag plantera nya i höst?
    Besviken

    Det här är inte alls ovanligt och beror troligen på att de står för trångt. Ett sätt att få igång blomningen igen är att gräva upp dem under försommaren, då blomningen normalt skulle ha varit över. Lossa lökarna från varandra och plantera dem på nytt men över ett större område. Narcisser, dit påskliljan hör, bildar nämligen fler lökar vid sidan om den gamla löken. Det gör att det till slut blir trångt och att de inte längre orkar blomma. Ett sätt att framöver få en ännu rikare blomning är att plocka bort frökapslarna som bildas efter blomningen. Låter man dem sitta kvar går alltför mycket energi till att bilda frön, och mindre kraft går till lökarna och nästa års blomning. Låt också de gröna bladen få vissna ner i lugn och ro. Om påskliljorna står i en gräsmatta kan det därför vara bra att vänta med klippningen just där tills bladen har gulnat helt.

     

    11. Vad är det vita jag ser?
    Vet ni vad det vita mellan ­sniglarna är?
    B-R

    Det du ser är en snigel­parning och det är deras oproportionerligt stora ­penisar som är vita. Sniglar är hermafroditer, där varje individ är både hane och hona. Därför har sniglarna ­var sin penis.

     

    12. Vad är det för ogräs?
    I min gräsmatta har jag fått ett ogräs som verkar vara "kungen över alla ogräs" och det sprider sig med en väldig kraft. Det ser ut som små blommor, som alla är förbundna med varandra i långa, starka trådar. Tillsammans blir de som en matta, och den sitter väldigt fast i underlaget. Hur kan jag få bukt med det?
    Gitte

    Det ser ut som bladrosetter av gråfibbla, Pilosella officinarum, som inte är helt ovanlig som ogräs i gräsmattan. En annan snarlik art är mattfibbla, Pilosella peleteriana. Man känner igen dem på att bladen är håriga, och de blommar med gula, maskroslika blommor. Det finns två vägar att gå – eller snarare tre. Den första är att metodiskt gräva upp dem med ett ogräsjärn. Den andra är att täcka hela området med mörk markduk så att alla växter dör under. Låt då duken ligga kvar någon säsong och starta på ny kula med grämattan. Den tredje, och absolut enklaste, är att leva med dem som ett inslag i gräsmattan och klippa gräset ofta så att de inte syns så mycket.

     

    13. Törs jag klippa?

    Mina syrener börjar bli risiga. När är bästa tiden att klippa? Törs jag klippa ner dem helt och hållet? Jag har en gammal högvuxen syrenhäck som behöver kapas rejält.
    Anna

    Det beror på hur mycket du vill beskära syrenerna. En mindre beskärning kan man göra direkt efter blomningen. Syrener bildar nämligen blomknoppar under sommaren, och klipper man direkt efter blomningen blir man inte snuvad på nästa försommars syrenblomning. Om man däremot vill göra en radikal föryngring och klippa ner buskarna helt och hållet, är det bäst när syrenerna är i vila, det vill säga avlövade. Är det mycket gamla syrener skulle jag rekommendera att man lämnar några savdragare, det vill säga lite längre skott som hjälper till att dra upp saven (energin) från rötterna, till våren. Då blir det lättare för syrenerna att komma tillbaka. Anledningen till att man beskär när de är avlövade är att de då får mer kraft att komma tillbaka med nya skott. All näring för att ersätta det som tagits bort finns nu lagrad i rötterna. Under jas-perioden (juli–september) – när de är fulla med blad – klipper man ju bort mycket av näringen och återväxten blir inte lika bra som vid vårvinterbeskärning.

     

    14. Hur blir jag av med kirskålen?

    Kirskålen håller på att ­invadera min trädgård. Vad gör jag? Vill inte använda några gifter. Och jag orkar definitivt inte äta upp alla bladen ...
    Förtvivlad

    Helt rätt – gifter hör inte hemma i trädgården. Och visst kan man bekämpa kirskål ekologiskt. Det mest arbetskrävande, och kanske inte särskilt effektivt, är att gräva upp det invaderade området och rensa bort rötterna ordentligt. Det är ett riktigt evighetsarbete och man måste vara noga. Minsta lilla rottråd kan ge upphov till en ny planta. Om området är begränsat kan man försöka trötta ut kirskålen genom att hela tiden plocka bort de blad som dyker upp. Det mest effektiva är dock att kväva, eller snarare mörklägga, hela området med en svart markduk. Lägg helst något tungt över så att duken hålls på plats och inget ljus släpps in. Utan ljus blir det ingen fotosyntes och plantorna dör så småningom. Patrullera regelbundet och ryck upp eventuella skott som dyker upp utanför duken, annars kan de ge näring åt rotsystemet i mörkret. Täck gärna duken med täckbark eller flis så ser det snyggare ut. Ett sista alternativ är att se kirskålen som nyttoväxt, det vill säga använda den i matlagning, och njuta av blomningen ... Fast jag vet att det är svårt.

     

    15. Kålen blev uppäten

    Alla mina kålplantor blev ­skadade av något vitt fly som fladdrar som vita flygare. ­Kålens blad blev alldeles uppätna. Vad är det för ­skadedjur? Vad gör jag?
    Undrande

    Det är troligen kålmal, Plutella xylostella. De kan ställa till med stor skada. Det är centimeterlånga, smala och beige fjärilar som fladdrar upp så fort man rör i kålbladen. När det blir så här många fjärilar och stora skador är det vandrande svärmar som kommer söderifrån. De håller till i södra Europa under vinterhalvåret, för att vandra norrut till sommaren. Kålmalen lägger sina ägg på undersidan av bladen. Under den första tiden lever larverna inuti kålbladen, men efter någon vecka kommer de fram och äter av bladen. Om angreppen är riktigt illa är det bara bladnerver kvar och de gamla kålbladen ser ut som ett galler. I vanliga fall brukar det vara så få fjärilar att man inte märker av angreppen så mycket. Man kan förebygga med fiberduk, men då måste man se till att den täcker ordentligt så att det inte blir några "kryphål" i dukkanten.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!