Per Penna: En historia värdig Emil i Lönneberga

Camilla berättar i Per Penna om när hon blev upphissad i flaggstången, precis som Emils lillasyster Ida. Men sedan hände det något som definitivt inte hände i Emil i Lönneberga.

Det här hände i Räpplinge i början av 70-talet. Jag och min bonusmorfar Hjalmar hade varit på bio och sett Emil i Lönneberga. Efter filmen pratade jag och Hjalmar om filmen. Den filmscen som hade gjort störst intryck på mig var när Emil hissade upp sin lillasyster Ida i flaggstången och jag sa lite skämtsamt till honom att jag skulle också vilja bli upphissad i en flaggstång. Det gav Hjalmar en idé.

Till nästa gång vi sågs hade han förberett en överraskning till mig. Under sin flaggstång hade han lagt fram fullt med plädar och kuddar. Jag skulle alltså bli upphissad i flaggstången – vilket äventyr!

Det var tänkt att jag bara skulle hänga i den högst en minut eller två, men det skulle bli mycket längre än så …

När jag hängde där kommer nämligen en lastbil fullastad med grisar körande längs vägen. Chauffören får syn på mig, hängande i flaggstången – en syn man inte ser varje dag. Han får en smärre chock, förlorar kontrollen över sitt fordon och hela ekipaget hamnar i diket.

Hjalmar skyndar sig till undsättning och hjälper den oskadde chauffören ur förarhytten. Även grisarna hade klarat sig men hade passat på att smita ur lastbilen.

Chauffören, Hjalmar och andra bilförare som stannat till hjälptes nu åt att fånga in dem. Det var verkligen inte lätt och det tog dem nästan två timmar att fånga in samtliga grisar.

Ni kanske undrar hur det gick med mig under grisjakten? Jag hängde stadigt i flaggstången och betraktade med spänning det drama som utspelade sig långt under mig. Men när grisarna samlats in blev jag nedtagen.

Så småningom kom även polisen till olycksplatsen. De verkade inte riktigt tro på chaufförens berättelse och Hjalmar fick komma till undsättning och bekräfta att det verkligen hängt en flicka i flaggstången.
Hjalmar och jag beslöt oss för att inte berätta något om flaggstångsincidenten för mormor och mamma, det var nog bäst så. Men några dagar senare nådde polisrapporten lokaltidningen och så gick den planen i stöpet …

Camilla

 

En historia så osannolik att den måste vara sann … Med tanke på de glada skratten här på redaktionen när jag läste den högt är det ju svårt att inte utse den till veckans brev. Fem Trisslotter kommer på posten som tack!
PP

 

 

Välkommen med brev till Per Penna. Du får skriva om vad du vill och du får gärna skicka med bilder. Per Penna läser alla brev. De som får plats i tidningen honoreras.

Mejla till: per.penna@egmont.se

Scroll to Top