Mina barn har vuxit upp vid ett köksbord fullt av målardukar och teckningar. Så fort barnbarnen kommer på besök tar jag fram kritor och ritblock.
Ofta får jag själv sitta modell när de små målar. De vill då att jag tar på mig någon av mina tokiga hattar. Jag älskar hattar nästan lika mycket som målandet.
Jag sparar alla teckningar. En vägg i mitt sovrum är tapetserad med barnens och barnbarnens alster, allt från huvudfotingar till avancerade akvareller.
Häromdagen passade jag femåriga Clara, som naturligtvis ville göra ett porträtt av mig. Jag fick ta
på mig en basker och Clara började rita av mig. Hon tog uppgiften på stort allvar och var mycket fokuserad.
Plötsligt sa hon:
– Farmor, ska jag rita dit de gamla strecken?
Det tog någon sekund innan jag förstod att det var alla mina rynkor hon menade.
– Nej, vännen. Det behövs inte, svarade jag.
Märta
Välkommen med brev till Per Penna. Du får skriva om vad du vill och du får gärna skicka med bilder. Per Penna läser alla brev. De som får plats i tidningen honoreras.
Mejla till: per.penna@egmont.se
