Vännerna möttes i mataffären – hade samma intressen

Ju äldre man blir, desto svårare är det att få nya vänner, heter det ju. Men Maj-Britt Svensson och Kerstin Lundblad i Hässleholm är ett bra exempel på motsatsen.

De lärde känna varandra när de av en slump träffades i en butik för fyra år sedan och det var det gemensamma intresset för skogsvandringar som förde dem samman.

– Jag stod och serverade “pensionärskaffe” i en butik när Kerstin kom dit. Vi började prata över en kopp kaffe och hon berättade att hon precis varit och promenerat med stavar vid Hässleholmsgården, berättar Maj-Britt.

Organiserade vandringar i skogen var också ett av Maj-Britts stora fritidsintressen, speciellt sedan hon gått i pension efter att ha jobbat som säljare i många år.

– Varken jag eller Kerstin var några enstöringar som inte hade något umgänge, men jag saknade en kompis att gå ut med här i Hässleholm. Det är inte alltid så roligt att gå i skogen ensam. Det känns tryggare om man är två.

När Maj-Britt stod vid kaffebordet i butiken en vecka senare dök Kerstin upp på nytt. De båda kvinnorna pratade mer ingående om sitt intresse för vandringar.

– Det skulle vara rejäla promenader på minst en mil, säger Kerstin. Jag tillhörde sedan tidigare en vandrarförening i Malmö-Lund-området och jag och min särbo, som bor i Malmö, brukade tidigare vandra tillsammans, men han var inte lika pigg på långa promenader längre.

Maj-Britt, som var med i Ängelholms vandrarförening, tyckte det var perfekt att hon äntligen hittat en väninna som var lika pigg som hon på att ge sig ut i skog och mark.

– Dessutom kommer Kerstin ursprungligen från Ängelholm och hon har visat mig vandringsleder där som jag inte kände till, berättar hon.

Minst en gång i veckan i fyra år har nu de två väninnorna träffats för att vandra tillsammans. Några dagar före intervjun besökte de friluftsområdet i Vedema norr om Hässleholm.

– Vi var ute i fem timmar i skogen. Det var friskt och skönt. Det är sällan vi låter dåligt väder stoppa oss, säger Maj-Britt.

Men oftast är det i skogsområdena runt Hovdala slott som man kan träffa på de två väninnorna. Därifrån utgår flera natursköna vandringsleder.

– Men vi har inte bara vandrat på hemmaplan utan åkt runt i Skåne och gått olika vandringsleder tillsammans, berättar Maj-Britt.

Under de gemensamma vandringarna och fikastunderna i skogen har Kerstin och Maj-Britt kommit nära varandra och blivit riktigt goda vänner.

– Vi har samma värderingar och kan prata om allt med varandra. Det är skönt att ha sådana nära vänner, säger Kerstin.

– Ibland behöver vi inte ens prata, skjuter Maj-Britt in. Vi kan sitta tysta tillsammans på en stubbe med en kopp kaffe i handen och lyssna på när vattnet i bäcken porlar.

Deras respektive särbor har också blivit goda vänner och det händer att de träffas alla fyra, men då blir det inte så mycket promenader. 

– Vi träffas egentligen två gånger i veckan. En gång för att vandra och en gång för att hitta på något annat. Som att gå på kulturhuset eller bio, säger Kerstin.