Vi älskar att vara nakna helt enkelt!

Sommaren 2007 besökte Malin och Robert naturistbadet för första gången. Ingen stirrade på deras nakna kroppar – allt de upplevde var lugn och respekt och de blev snart bitna av sin nya livsstil. Men hemma är föräldrarnas nakenhet inte lika populär ... – Femtonåringen tycker det är jättepinsamt, säger Malin, och ska de ta med…

Malin Arlinder-Ekberg och Robert Ekberg

Ålder: 48 samt 53 år.

Bor: I Älta utanför Stockholm.

Yrke: Malin är arbetsledare samt ordförande i Sveriges Naturistförbund. Robert jobbar som chaufför.

Robert Ekberg åkte ofta förbi vägskylten “Ågesta naturistbad” när han var ute och körde i jobbet, och det var där någonstans intresset satte fart.

– På den tiden var jag singel, men jag minns att jag brukade tänka att jag kanske skulle stanna till där någon gång, för att se hur det var. Men sedan träffade jag Malin.

Det tog ett tag innan Robert tog upp frågan med henne och Malin erkänner att till en början var hon skeptisk.

– Man är väl alltid lite osäker inför nya saker, men jag tror att det kändes extra främmande för mig som kvinna. Det finns en helt annan utseendefixering bland oss som gör att vi har svårare att slappna av kring det här med nakenhet. Men till slut besökte vi naturistbadet. Det var sommaren 2007. Vi tog med oss en filt och la oss där på stranden bland alla andra nakna människor.

Malin berättar att till en början tittade de sig omkring för att se hur folk betedde sig.

– Stirrade de på oss? Nej då, ingen stirrade mer på varandra här än på en vanlig, eller som vi säger, textilstrand. På en gång upplevde vi lugnet. Det skiljer sig helt från andra stränder.

Jämlikt utan kläder

Robert menar att på naturiststranden pratar alla med varandra och alla känner alla.

– Man förstod att vi var nya för det kom fram en man som förklarade för oss hur det fungerar på ett naturistbad. Man fikar, morsar och det är inget stim eller stoj. Det som är så härligt när alla är utan kläder är att det finns inget som visar om personen är rik eller fattig, om man är advokat eller lärare.

Förutom lugnet och respekten blev det också smidigare utan alla blöta badkläder.

– Man slipper gå runt och droppa från badbyxorna, skrattar Robert.

Han förklarar att han mer eller mindre alltid gått naken.

– Jag är väldigt varmblodig av mig och tycker det är skönt att vara naken. Efter en dusch skyndar folk att klä sig. Jag kommer ut ur duschen, torkar mig och går sedan gärna runt naken så länge det är möjligt.
Malin menar att hennes man är mer extrem än hon själv. Hon går gärna också naken hemma, men ofta har hon en sarong knuten om sig, inte minst för att hon är lite frusen. Malin säger att det är viktigt att man har respekt för andra. Robert skulle till exempel helst gå och handla naken …

– Ja, men skulle jag göra det hinner ju flera personer ringa polisen innan jag ens kommit fram till affären, skrattar han.

Fler kvinnor behövs

Många blandar ihop begreppen naturist och nudist. Malin förklarar att en nudist är mer extrem och vill helst gå naken hela tiden.

Malin och Robert menar att många fler än man tror är naturister. I Naturistföreningen Eos, som håller till i Stockholm, finns 140 medlemmar.

– Men på Ågesta naturiststrand kan man ju se långt många fler än så, säger Malin som är den första kvinnliga ordföranden i Sveriges Naturistförbund.

– Vi ser till att det kommer ut en tidning regelbundet. Vi har också kontakt med de internationella naturistförbunden, har riksmöten och framför allt försöker jag sköta PR och media. Det vore roligt om allt fler föreningar anslöt sig till förbundet, speciellt behöver vi få in fler kvinnor i föreningarna, säger Malin.
På naturisternas stränder samlas familjer och äldre människor, men det finns en lucka i åldrarna mellan 12 och 30 år.

– När man är barn bryr man sig inte om hur ens kropp ser ut. Men under puberteten kommer automatiskt komplexen. Det är inte tonåringar man ser på naturistbaden. Inte heller smala 25-åringar, säger Robert.

– De tycker aldrig att de är perfekta nog att visa upp sig för andra. Men efter åren med karriär och förlossningar kommer naturisterna tillbaka. Då släpper de flesta på sina komplex och inser att det är naturligt med lite former och bilringar.

Inget sexuellt

Malin menar att hon som de flesta hade komplex för sin kropp.

– Jag tittade i tidningar och tyckte inte att jag passade in i mallen. Jag var inte alls bekväm med tanken att gå naken bland andra. Men från första stund på naturiststranden förändrades synen på mig själv.

Visst finns det fördomar om naturister och nudister, men för Malin och Robert har det varit viktigt att inte smussla med sin livsstil.

– Bland det första jag sa till min chef var att jag är naturist. Men jag har en vän som faktiskt fick sparken när hon berättade. Så visst finns det folk som har problem med det här. En typisk fördom är att naturismen har med sexualitet att göra, att vi skulle ligga med vem som helst och hur som helst. Bara för att vi är nakna.

Malin och Robert förklarar att naturister inte har mer sex än vad folk som är påklädda har. Robert har också fått höra att naturister springer runt med stånd.

– Jag har nog aldrig någonsin under alla dessa år sett någon med stånd på stranden. En annan kommentar vi fått höra är “Hur kan man ta med barn till en naturiststrand, tänk om det finns pedofiler?”

Jag kan bara säga att en pedofil söker sig nog till en textilstrand om man vill se barn, där finns det ju så många fler. Samhället har blivit så översexualiserat så inget är naturligt längre, allt ska förknippas med sex. Visst är det sjukt?

Malin och Robert har två barn var, tre av dem är vuxna, men Malins yngste son är 15 år och han är den som har svårast för nakenheten som råder i familjen.

– Han tycker det är pinsamt att hans mamma är naken i tidningar. Speciellt inför hans kompisar och visst, jag kan förstå det.

Roberts barn är så vana vid att se sin pappa gå naken, men om de ska ta hem kompisar då brukar de ringa och förvarna Robert så att han hinner ta på sig ett par byxor.

Gifte sig nakna

År 2011 gifte sig Malin och Robert. Nakna såklart. På bröllopet var 70 av gästerna nakna och 13 påklädda.

– Vi hade faktiskt bröllopet här på Ågesta och det var jättevackert. Istället för att växla ringar tatuerade vi in datum och varandras namn på våra kroppar, säger Malin och visar upp en av alla sina tatueringar.
Robert tycker det är lite fånigt med speciella klädkoder, till exempel på bröllopsinbjudningar.

– Jag tänker att om det är kläderna de vill ha, och inte personen, då kan jag väl lika gärna enbart skicka kostymen?

Malin skrattar och menar än en gång att hennes make är mer extrem än hon, men att det finns en poäng. Malin har helt kommit bort från sina tidigare komplex.

– Numera tänker jag aldrig undra vad folk ska tycka? Jag struntar faktiskt fullständigt i vad andra tycker om min kropp. Jag har fött två barn, självklart gör tyngdlagen sitt. Jag trivs fantastiskt bra med mig själv idag.

Scroll to Top