• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Odla i norr? Självklart, säger Susanna!

    Det går att odla mer än de flesta tror – i hela Sverige – bara man provar. Många perenner blir till och med högre och får kraftigare färger, och midnattssolen gör att grönsakerna blir mjällare och godare.
    Följ med till trädgårdsexpertens Susanna Roséns egen trädgård i Vuojat!

    Odla i norr? Självklart, säger Susanna!


    På vägen mot Vuojat möts man av skylten "Odlingsgräns" och redan som barn tyckte jag att ordet verkade utmanande, särskilt som jag har fått zontrots med modermjölken. Senare fick jag dock lära att odlingsgräns var en politisk gräns som skiljde renbetesland från nybyggarområden – men zontrotset har jag fortsatt med. Därför har jag inte alltid planterat säkra kort utan vill hellre prova växter som enligt regelboken inte ska kunna växa i i fjällregionen, det vita området på zonkartan.

    Jokkmokksfjällen, norr om Polcirkeln och ovan odlingsgränsen, har blivit min testodling. Visst har jag misslyckats med ett par saker, som buxbom och trädgårdsiris, men de flesta växter överraskar – och med råge. Buxbomen överlevde visserligen men den växte inte och därför räknar jag inte buxbom som härdig i fjällregionen, trots att sorten hette 'Polar'. Trädgårdsirisens ytliga rötter ruttnade bort under vintern. I norr får man plantera rabattiris istället. När jag väljer fleråriga växter ska de vara hyfsat härdiga men det krävs också att de inte behöver en alltför lång säsong för att blomma. Därför provar jag inte ens riktigt sensommarblommande perenner som höstsilverax och flerårig solros. I en rabatt står en buskpion sedan många år tillbaka, men det blir bara blad, inga blommor.


    Varm jord

    Jorden är trots allt viktigare än breddgraden. Som tur är har Vuojat en lätt, väldränerad jord åt det magra hållet. För att det ska växa ännu bättre blandar jag i stallgödsel eller kogödsel varje vår så snart snön smält. Det brukar vara i maj någon gång. I månadsskiftet maj, juni sår jag grönsaker i pallkragar, som jag har målat med slamfärg. Den mörka färgen gör att de värms upp fortare när säsongen börjar och grönsakerna kommer igång snabbare.

    Platsen för köksträdgården var given. Det fick bli där tidigare generationer har odlat. På gamla foton kan man se spår av en köksodling vid husets södersida. Förr var den omgiven av ett staket för att hålla betande fjällkor borta från grönsakerna. Idag finns det inga kor och renar är inga problem. Däremot kan älgar beta av rosorna men de vågar sig inte ända fram till huset.
    När jag övertog stället för tio år sedan fanns inga spår efter tidigare odling annat än toppklocka och en humle som klättrade på framsidan. Humlen har levt upp i och med att jag har gödslat i odlingarna och skulle gärna vilja ta över om jag inte höll tillbaka den.


    Sår på plats

    Alla grönsaker är sådana som kan direktsås eftersom jag inte har möjlighet att förkultivera inne. Men midnattssolen gör att grönsaker växer snabbt och hinner ikapp trots den sena starten. Också kål, som många förkultiverar, direktsår jag och till och med broccoli hinner bli skördeklar. Fördelen med fjällodling är att det inte är lika mycket skadedjur som söderöver och vi slipper fula, tuggade blad. Sniglar finns inte. Däremot har kålmalen hittat hit, men inte varje år, och det händer att sorkar knipsar av jordgubbar och samlar dem i en hög.

    Grönsaksodlandet får allt större utrymme för varje år, men så snart jag ser en flerårig växt jag vill testa får den flytta till Vuojat. Dagens zonangivelser är ibland missvisande just för att ingen har testat. Platsen ovan odlingsgräsen och alla växtzoner har helt enkelt blivit min testodling.

    Direkt när fröerna är i jorden läggs en värmande fiberduk på. Vovven hjälper också till!

    Här kommer Susannas bästa tips för att lyckas med odlandet, var än i landet du bor!

     

    Växternas härdighet

    Urvalet av härdiga träd och buskar minskar ju högre upp och ju längre in i landet man kommer. Däremot trivs de flesta perenner alldeles utmärkt eftersom de vissnar ner vintertid. Snön ger ett varmt täcke och ljuset dygnet runt sommartid ger en enorm växtkraft. Det gör att vissa perenner blir högre och får en kraftigare färg än längre söderut i landet. Om favoritväxten inte är härdig får man välja en ersättningsväxt, med liknande växtsätt och uttryck. Istället för buxbomsklot kan man formklippa måbär (zon 8).


    Fixa bättre klimat:

    * Bädda in trädgården med buskar och träd som vindskydd. Det ger ett bättre mikroklimat.
    * Vinterfukt är ofta boven i dramat när växter inte klarar vintern. Växter dör sällan av kyla utan det är oftast fel jord. En luftig, sandblandad och väldränerad jord ger därför bättre härdighet än en tyngre, lerhaltig jord. Sandjorden värms dessutom upp tidigare på våren och innehåller inte lika mycket vatten, som gör jorden kall.
    * Plantera en känslig växt invid en stor sten. Stenar buffrar värme.
    * Man kan täcka känsliga växter vintertid med granris eller löv.

    Rotsaker växer ofta bra och får samsas med olika potatissorter i potatislandet.

    Säkra rosor för hela landet

    Flera rosor är härdiga i hela landet, det vill säga till zon 8, och är dessutom vanliga i lappländska trädgårdar. Tre rosor är så tuffa att jag inte brydde mig om att prova dem i Vuojat.
    * Rugosa-ros 'Hansa'.
    * Fylld kanelros Rosa majalis Foecundissima-gruppen.
    * Fylld pimpinellros Rosa spinosissima Plena-Gruppen.

    Istället planterade jag de här rosorna framför hus och uthus. I växtkataloger varierar zonerna från som 5 och uppåt men alla de här har klarat sig fint i snart tio år, även om de inte blir lika höga som söderut utan ser mer ut som rabattrosor.
    * Modern buskros 'Morden Blush', zon 7.
    * Modern buskros 'Morden Centennial' zon 6-7.
    * Rugosa-ros 'Therese Bugnet', zon 6-7.
    * Rugosa-ros 'Louise Bugnet', zon 7.
    * Glauca-ros 'Louis Riel', zon 6.
    * Spinosissima-ros 'Suzanne', zon 7.
    * Modern buskros 'Haidee', zon 7.
    * Rugosa-ros 'Martin Frobisher', zon 5.
    * Spinosissima-ros 'Poppius', zon 7.
    * Rosa villosa 'Hurdal' zon 6
    * Rugosa-ros 'Henry Hudson' zon 7.
    * Rugosa-ros 'Lac Majeau' zon 7.

    Pimpinellrosen stortrivs!

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!