Vinterbadandet gör oss pigga och friska!

Ritva Österberg böjer sig fram och häller mer vatten på de heta stenarna. Det pyser och ångan sprids i hela bastun. De sex kvinnorna lutar sig njutningsfullt tillbaka och väntar på att värmen ska stiga. Det är bara 72 grader än, helst ska temperaturen ligga på runt 80.

Efter cirka 15 minuter i hettan börjar damerna som på en given signal att röra på sig. Det är dags för det första doppet. En och en klättrar de med hjälp av stegen på bryggan ner i vattnet vars temperatur enligt termometern ligger på plus en grad. Några, bland andra Ritva, gör sig ingen brådska utan tar flera simtag och blöter även ansiktet.

– Det är ingen tävling, alla stannar så kort eller lång stund man vill i vattnet, poängterar Reneè Du Rietz när det är hennes tur.

– Men man känner inte kylan när man först bastat och sedan badar. Vi sitter ofta på kanten till bryggan efter badet, och det gör inget om det snöar, blåser och viner. Endorfinerna gör en varm, hävdar Ritva.
Vi befinner oss på Saltsjöbadens Friluftsbad sydöst om Stockholm. Badet byggdes i början av förra seklet och är ett av få kallbadhus i trä som fortfarande finns kvar på den svenska östkusten.

– Minst tre dopp på en timme brukar det bli, säger Madeleine Casén som just idag fyller 68 år.

Denna vinterbadargrupp består av nio kvinnor mellan 68 och 80 år. Idag fattas tre av dem. Och det finns ytterligare ett 25-tal grupper som träffas här på badet. Alla dagar utom fredagar är reserverade för dessa förbokade grupper. Söndagar klockan 17.00 till 18.00 mellan oktober och april träffas till exempel detta vinterbadargäng. Timmen innan ett gäng med män, däribland Ritvas man Göran som också är en hängiven vinterbadare.

– Han är nästan ännu mer besatt än jag. Han kan gå hemifrån på söndagseftermiddagen även om vi har barnbarnen på besök. Inget får honom att missa kallbadet, säger Ritva.

– Vi diskuterar allt när vi sitter i bastun, till exempel film, böcker, nyheter, golf och tennis. Det enda vi inte pratar om är sjukdomar och barnbarn, säger Reneè.

– Om det inte hänt något särskilt, då får man förstås prata av sig, lägger Elvy Hökby till.

Ritva, som är äldst med sina 80 år, är den som vinterbadat längst av damerna. Redan 1991 började hon, som ett sätt att försöka komma tillrätta med jobbiga klimakteriebesvär.

– Jag hade problem med vallningar och var så varm hela tiden, så på den tiden började jag med att kallbada först. Sedan gick jag in i bastun. Jag tyckte faktiskt att det lindrade mina besvär.

Baden gav blodad tand och Ritva fick idén att starta en vinterbadargrupp. Hon drog ihop fyra väninnor och så började de ses varje vecka. Med åren har gruppen alltså fyllts på och idag är det flera som står i kö och vill ansluta sig, men man har inte plats för fler.

– Det är antalet platser i bastun som sätter stopp. Nio är lagom här inne. Det är inte trevligt om det blir för trångt, säger Micaela Lavonius.

Snart är det dags för nästa dopp. De andra går ut men Agneta Heuman sitter kvar och spanar på de andra genom fönstret i bastun.

– Vi har koll på varandra så att ingen råkar ut för någon olycka, särskilt när det är halt på bryggan. Därför går vi i en och en och någon brukar stanna i bastun och titta genom fönstret. Det är viktigt med säkerhetstänk, säger Agneta och reser sig när de andra är på väg tillbaka.

– På våren när det är varmare badar vi i grupp. Det är mysigt, säger hon och drar igen dörren efter sig.
De andra kommer in i bastun, rosiga om kinderna och glada.

– Jag mår så bra av det här, det är så jag håller mig frisk. Det är faktiskt sällan som vi är sjuka och förkylda, säger Ritva.

– Det är bra för cirkulationen att vinterbada. Jag har problem med kalla fingrar och tår, det blir mycket bättre när jag kallbadar, säger Reneè.

– Jag är modig när jag vinterbadar och tvekar inte att hoppa i det kalla vattnet. Men jag är inte lika modig när jag duschar kallt hemma. Det är lite konstigt egentligen, säger Elvy.

Kvinnorna drar i sina baddräkter, de tycker det är obekvämt med badkläder. De understryker att de alltid nakenbadar annars, och aldrig någonsin har baddräkt i bastun. Detta är ett undantag för att det är en fotograf med idag.

– Vi vill ju inte chocka Hemmets Journals läsare, säger Ritva och skrattar.

När det är dags för sista doppet avslöjar Madeleine att hon har en överraskning till de andra. Hon försvinner hemlighetsfullt ut i omklädningsrummet. När de andra ska bada står det champagne och glas uppställda på ett bord på bryggan.

– Vi måste ju fira min födelsedag, säger hon och häller upp bubblor till de andra.

– Vi dricker inte alkohol här annars, bara när någon fyller år. Och vi grillar inte korv över de heta stenarna i bastun heller, som en del av gubbarna.

– Ibland häller vi på lite björkaromdroppar på stenarna. Då luktar det som i bastun när jag var liten, säger Ritva som har sina rötter i Finland.

När timmen har gått duschar kvinnorna och klär på sig.

– Efterkänslan är så härlig, man känner sig avstressad och lugn hela kvällen. Och maten smakar extra bra, säger Ritva och ler lyckligt.

 

 

 

Kallbada – för hälsans skull
Att vinterbadare ofta pratar om sin goda hälsa och glada humör är inget tomt skryt. Att bada kallt visar sig verkligen påverka kroppen positivt på flera olika sätt. 

Kallbad har en lång historia. Bland annat insåg man redan på de gamla grekernas, romarnas och även egyptiernas tid fördelarna med att bada kallt.

– Faktum är att alla högstående världskulturer har använt vattenterapi i kurerande syfte, berättar Karl Hultén, biomedicinare som arbetar med inflammatoriska tillstånd som kronisk smärta och immunrelaterade sjukdomar samt är före detta forskare. Enligt forskning kan kalla bad ha en mycket positiv effekt på kroppen.

– När man badar kallt påverkas organen och vävnaderna eftersom det sker en hel rad kroppsliga förändringar när man går från den varma bastun till det kalla vattnet. Blodflödet ökar och inflammatoriska immunceller sköljs bort. Det finns även en rad hormonella effekter, som att dopamin ökar, kortisolet går ner och endorfiner frisätts.

Fler positiva effekter är att när kroppen utsätts för extrem kyla höjs kroppens antioxidantförsvar, vilket stimulerar skyddet mot naturligt åldrande.

Att regelbundna vinterbadare säger sig ha bättre välbefinnande kan det finnas stöd för också.

– I Storbritannien och i Polen använder man kallvattenterapi för att häva lindriga depressioner och förbättra utmattningssyndrom.

– Och att immunförsvaret stärks har man vetat länge. Man vet inte exakt hur det går till, men när man tar blodprov på människor som regelbundet kallbadar kan man se att deras immunförsvar förbättras.
Karl Hultén säger att de som ska ta det lugnt med kallbad är främst personer med hjärtbesvär. 

– Det bästa är prova sig fram och se vad som händer i kroppen. Jag har aldrig sett negativa effekter på personer som testat kort tid.

Karl Hultén, som själv kallbadar sedan tio år tillbaka, öser gärna kallvatten i ansiktet för att det drar igång fysiologiska effekter, till exempel sjunker puls och syreförbrukning.

– Efter ett kallbad kan man känna sig lite hög och ibland yr. Det orsakas av en rush av dopamin, serotonin och endorfiner. Med tiden kan man behöva öka dosen och ligga i vattnet lite längre.

– Kortfattat kan man säga att det sker en massa saker i kroppen när man kallbadar vilket medför en rad fysiologiska fördelar.