Vad kan man förvänta sig efter en operation? Vad som än har ”fixats” – en ny höft, en gammal blindtarm eller något kosmetiskt – så uppstår reaktioner på kirurgi som kan vara bra att känna till: trötthet, smärta och nedstämdhet.
Det kan förstås kännas när narkosen går ur kroppen om man har varit sövd. En del upplever att det blir tungt att dra djupa andetag och att det är stressande. Men ofta går det över snabbt. Andra vaknar och känner sig snart illamående – något som oftare drabbar kvinnor än män.
– Under narkosen så får man ju ganska mycket narkosmedel. Efteråt kan man må som efter en ganska rejäl fylla faktiskt och riskfaktorer för just illamående är till exempel om man vanligtvis brukar bli åksjuk, säger Ulrica Nilsson, professor i omvårdnad vid Karolinska institutet.
Läs även: Så tacklar du din oro i osäkra tider: 5 tips från en psykolog
– Eftersom det har skurits i kroppen är det heller inte konstigt att man känner smärta som helt nyopererad.
Ulrica Nilsson betonar att allt detta är saker som man inom sjukvården har bra koll på och kan parera med läkemedel för att patienten ska må så bra som möjligt.
– Ofta ger vi förebyggande medicin för bland annat illamående. Som patient ska man alltså inte tiga och lida – utan berätta vad man upplever.
Professorns 3 bästa post-op-tips
- Ha tålamod med att det tar tid att återhämta sig. Undvik misslyckandekänslor för att du inte är en ”perfekt patient” som är pigg med en gång!
- Rör på dig så mycket du kan. Tidig mobilisering hjälper mot väldigt mycket.
- För gärna en liten post-op-dagbok över vad du orkar göra. På så sätt ser du att du faktiskt är på rätt väg även om du tycker att det går väldigt långsamt.
Viktigt att kissa efter operation
Ulrica Nilsson är även anestesisjuksköterska med många års erfarenhet från anestesi och postoperativ vård. Med van och varm hand lotsar hon oss igenom de närmaste dygnen efter kirurgi.
– Du kommer ganska snabbt att få frågan om du har kissat. Detta är nämligen något vi alltid har koll på efter en operation. Man känner inte alltid att man är kissnödig då – och en uttänjd urinblåsa under en längre tid är förenat med risker. Nästan alltid kollar vi blåsan med ultraljud och vid behov, men det inte så vanligt, så sätter vi en liten kateter för att tömma, förklarar hon.
De flesta som går igenom något slags kirurgisk ingrepp känner till att det finns en risk för infektion och är uppmärksamma på detta. Däremot kan den vanliga överväldigande tröttheten komma som överraskning.

– Jag vill gärna att detta blir lite mera känt, för tröttheten kan väcka så mycket känslor och nedstämdhet. ”Efter operationen skulle jag ju bli frisk och pigg igen …” Och istället orkar man ingenting – inte sitta med sitt sudoku, inte titta på nyheterna och inte träffa människor.
Ett ganska vanligt misstag menar hon är att man misstolkar tröttheten som en reaktion på smärtstillande mediciner, och slutar ta dem, vilket medför helt onödigt lidande.
– Tröttheten kan tyvärr hålla i sig ett bra tag, eftersom kroppens läkning tar så mycket energi. Det bästa är att bejaka den, ta ett steg i taget och tänka att den så småningom kommer att gå över, tipsar hon.
Även hjärnan kan påverkas
Vid ett kroppsligt trauma – som en stor operation innebär för kroppen – så kommer också en våg av inflammatoriska biomarkörer som en del av läkningen. Denna inflammationsvåg påverkar även hjärnan. Därför finns bland post-op-komplikationerna även mentala upplevelser, allt från allmän virrighet till rena vanföreställningar.
Läs även: Kan man få huvudvärk av att ta värktabletter?
– Det kan vara mycket obehagligt att se saker som man vet inte finns på riktigt. Just ”postoperativt delirium” är en välkänd men övergående komplikation. En kognitiv nedsättning första tiden efteråt kan också förekomma, speciellt om man är lite äldre, och är inte heller något man ska vara orolig för, tycker jag, säger Ulrica Nilsson.
– Men det är ju skrämmande när man inte är förberedd och tänker: ”Hur kunde jag glömma att ta ut hörapparaten när jag gick och duschade!?” Berätta som sagt gärna för vården vad du upplever, så att du kan få rätt stöd och inte känna dig så ensam i din upplevelse.
Förbered dig rätt
Rätt förberedelse är alltså nyckeln till framgång och Ulrica Nilsson tycker att även anhöriga bör förberedas. Den nyopererade kommer att behöva mycket stöd. Det är också bra om det finns en plan för det praktiska – som vem som ska gå ut med hunden.
– Men förbered också dig själv fysiskt och mentalt. Det kan exempelvis vara bra att ha motionerat lite före operationen, om det är möjligt, för det underlättar för både cirkulation, läkning och humör. Öva också gärna lite på hur man tar sig ur en säng utan att använda magmusklerna så mycket.
Läs även: Träning på recept: Motionera bort ångest och depression
– Att sluta röka och sluta med alkohol före operationen är också ett måste. Och dagen före operationen så ska du försöka peppa dig själv lite extra mentalt, summerar Ulrica Nilsson.
10 post-op-besvär
- Illamående. Detta är en reaktion på narkosen och drabbar oftare kvinnor i fertil ålder. Även icke-rökare mår faktiskt mer illa efteråt än rökare. Läkemedel finns, men åksjukearmband kan också hjälpa.
- Halsont. Under operationen kan tuben i halsen ha gett lite skav och efteråt kan det kännas som när man håller på att bli förkyld. Glass och halstabletter hjälper.
- Huttringar. Detta är kroppens sätt att snabbt få upp värmen, för man har ofta fått sänkt kroppstemperatur efter operationen. Men eftersom muskelryckningarna i sig förbrukar mycket syrgas så är det en riskfaktor för äldre med dåliga kärl. Bädda ner dig under en värmefilt!
- Smärta i operationsområdet. Ta smärtstillande medicin enligt ordinationen. Risken för att bli beroende av morfin är under dessa omständigheter ytterst liten.
- Smärta i axlarna. Under en titthålsoperation blåses buken upp med koldioxid så att läkaren ska kunna se organen, men detta kan efteråt ibland ge smärta i axelområdet. Det behandlas med till exempel en TENS-apparat.
- Förstoppning. Operationen stör den vanliga kroppsklockan och smärtstillande medicin minskar tarmrörelserna. Försök att röra på dig, drick mycket vatten och använd läkemedel vid behov.
- Ledsnad och depression. Efter hjärtoperationer är ökad känslighet så vanligt att det finns ett namn för det, ”hjärtdepression”, men även vid annan kirurgi är det inte ovanligt med nedstämdhet. Riskfaktorer är till exempel tidigare depressioner och stor besvikelse över måendet efter operationen. Sök hjälp om det blir långvarigt!
Tänk på: Att det flesta post-op-besvär är ofarliga, men sök alltid vård om du upplever något av följande:
- Bestående domningar, som att en kroppsdel har somnat. Detta kan bero på att en nerv har hamnat i kläm under tiden på operationsbritsen, vilket kan klassas som en vårdskada. Då ska man söka så att det registreras av försäkringsskäl.
- Plötslig feber, efter att ha varit feberfri. Detta kan vara tecken på infektion. Andra varningssignaler är att det känns mer rött, svullet och ont kring såret än tidigare. Kontakta hellre vården en gång för mycket än för lite ifall du är osäker!
- Benet känns varmt, svullet och gör lite ont. Blodproppsrisken är numera liten efter en operation, eftersom blodförtunnande medicin ofta är praxis, men var ändå uppmärksam på symtom.










































