Brustet hjärta är en allvarlig sjukdom – som främst drabbar kvinnor

När vi säger brustet hjärta tänker vi ofta på kärlekssorg. Men hjärtat kan gå sönder av både sorg och stress. Och det drabbar främst kvinnor i medelåldern.

Fenomenet brustet hjärta var närmast okänt bland läkare fram tills för 30 år sedan. Man upptäckte att det fanns en allvarlig hjärtsjukdom som ger bröstsmärta eller svårigheter att andas och liknar hjärtinfarkt men som oftast drabbar kvinnor över 50 år.

En av de första patienterna i Sverige fick diagnosen brustet hjärta 2005. Professor Elmir Omerovic, forskare och hjärtläkare på Sahlgrenska sjukhuset fick in en 58-årig kvinna som patient.

– Hon verkade ha drabbats av akut hjärtinfarkt. Men när vi undersökte henne var det mycket som inte stämde. Patienten hade normal cirkulation i kranskärlen och inte någon större skada på hjärtmuskeln enligt blodprover. Ändå var nära nog 60 procent av hjärtat paralyserat. Som läkarstudent får man lära sig att om 40 procent av hjärtat slutat fungera dör patienten. Så hur kunde denna kvinna vara vid liv? säger Elmir Omerovic som är en av Sveriges ledande forskare på takotsubo.

LÄS ÄVEN: Ett enkelt ingrepp fick stopp på Jennys hjärtflimmer: ”Nu får jag leva fullt ut igen”

I dag vet forskarna mer om takotsubo som även kallas brustet hjärta. Man vet att syndromet uppkommer efter långvarig negativ stress, som sorg eller trauma. Det stämde in på den 58-åriga kvinnan som berättat att hon under en längre tid blivit mobbad på jobbet.

– I Sverige upptäcks omkring 60 fall i månaden varav ungefär ett fall per vecka på Sahlgrenska sjukhuset, och nio av tio av de som drabbas är kvinnor. Men troligtvis finns ett stort mörkertal där personer feldiagnostiseras eller inte sökt vård, säger Elmir Omerovic.

Får fel diagnos

Tack vare forskningen som bedrivs på bland annat Sahlgrenska sjukhuset har vården kunnat lära sig mycket mer om det mystiska syndromet med brustet hjärta.
Många kvinnor blir fortfarande feldiagnostiserade i tron att de har fått en hjärtinfarkt. Men tillståndet är lika farligt som en hjärtinfarkt. De flesta återhämtar sig men tre till fyra procent utvecklar svårare hjärtsvikt och avlider inom 30 dagar.

Skillnaden är att de som drabbas av brustet hjärta återhämtar sig helt efteråt, medan en hjärtinfarkt medför permanenta skador på hjärtat.

– Typexempel är en kvinna som länge haft en ansträngd livssituation, till exempel tagit hand om en sjuk anhörig och fått en dålig livskvalitet. Och där kan den utlösande faktorn vara ett gräl eller konflikt hemma eller på jobbet och man blir rädd och upprörd.

För vissa kan det gå riktigt illa. Elmir Omerovic känner till omkring 15 fall där hjärtat faktiskt brustit på riktigt.

– Hjärtat kan bokstavligen spricka. De här stresshormonerna, katekolaminerna, är celltoxiska i hög dos och gör att det kan uppstå celldöd i en mindre del av hjärtmuskeln. På grund av blodtrycket från insidan av vänster kammare kan hjärtat spricka i den försvagade kammarväggen så att blodet kommer in i hjärtsäcken och patienten kan dö.

Den 58-åriga kvinnan, som var det första uppmärksammade fallet av takotsubo i Sverige, återhämtade sig gans-ka snabbt. Efter bara några dagar fick hon lämna sjukhuset.

Nio av tio drabbade är medelålders kvinnor, förklarar professor Elmir Omerovic. Foto: Johan Wingborg

– Det är underligt, säger Elmir Omerovic, att även om hjärtat faktiskt bokstavligen kan spricka vid takotsubo är det vanligaste att syndromet läker av sig självt. Märkligt är också att 85 procent av de drabbade är kvinnor, de flesta i 60-årsåldern. Vi misstänker att stresshormoner är inblandade men även könshormonet östrogen, säger Elmir Omerovic.

Hans hypotes är att takotsubo handlar om en skyddsmekanism.

– När en kvinna drabbas av negativ stress som stor sorg reagerar hjärtat på ett sätt som ändå håller i gång blodcirkulationen. Kroppen självläker oftast när faran är över, även om det ibland kan gå fel och leda till död.

Nu hoppas Elmir Omerovic och hans forskarteam att de ska lösa gåtan och gör en klinisk studie som ska ta reda på hur man bäst ska behandla takotsubo. Målet är att omkring 1 000 patienter från hela landet ska ingå i studien.

– Vi vet att sorg och lång­varig stress ofta ligger bakom takotsubo men vi vet nästan ingenting om vad som är bästa behandlingen mot syndromet ännu.

Fakta om studien

BROKEN-SWEDEHEART är en världsunik klinisk prövning där forskare i Sverige för första gången inkluderar en stor andel patienter med misstänkt eller bekräftat takotsubo-syndrom. Studien ska öka kunskapen om rätt behandling av patienter med brustet hjärta och därmed bidra till förbättrad diagnostik, behandling och överlevnad.

Därför drabbas främst kvinnor av brustet hjärta

Östrogenet har en skyddande effekt mot stress och kan förklara varför 90 procent av de som drabbas är medel­ålders kvinnor. Andra faktorer är ärftlighet och negativ emotionell stress. Utlösande faktor är ofta akut sorg och trauma, som plötsliga dödsfall, sjukdom, trafikolyckor. Omkring 2 000 drabbas i Sverige per år men forskarna tror att det finns ett mörkertal.

Varför heter det takotsubo?

Takotsubo är ett tillstånd som beskrevs första gången i Japan 1990. Det är ett japanskt fiskeredskap som liknar det påverkade hjärtat och har därför gett namn åt hjärtsjukdomen.

Några orsaker till brustet hjärta

Sjukdomen är ofta förknippad med intensiva fysiska ­eller känslomässiga livshändelser. Exempel på saker som kan trigga brustet hjärta är:

  • Att en närstående dör.
  • Att man får besked om en allvarlig sjukdom.
  • Våld i nära relationer.
  • Att förlora eller vinna mycket pengar.
  • En skilsmässa.
  • Kroppslig stress, exempelvis en kraftig infektion, ­benbrott eller operation.

Signaler att vara uppmärksam på

Man kan känna sig andfådd, ha tryck över bröstet, oregelbunden hjärtrytm, bröstsmärtor som strålar ut i armarna och svimma.

Behandling

Det finns ännu ingen standardbehandling etablerad på basis av kliniska prövningar. Hospitaliserade patienter övervakas och får stödjande behandling i fall komplikationer uppstår som hjärtarytmi, hjärtsvikt och blod­proppar på samma sätt som andra patienter. Däremot behövs inte kirurgi eller kärlvidgande ingrepp eftersom kranskärlen inte är tilltäppta som vid hjärtinfarkt.

Källa: vardguiden1177.se, doktor.se, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborgs universitet.

Scroll to Top