9 vanliga frågor om ångest
1. Vad beror ångest och oro på?
– Vi har förmåga att känna ångest och oro som ett svar på något som upplevs som hotfullt. Det handlar i grunden om att försöka rusta sig för att möta hotet. Egentligen är det en bra sak att känna oro. Baksidan är bara att det också kan göra livet svårt för en.
2. Vad händer i hjärnan vid oro och ångest?
– Man kan jämföra det med att köra bil och plötsligt se ett barn på vägen och ställa sig på bromsen. Samma händer i kroppen vid en hotfull situation. Man får en adrenalinrush, hyperventilerar, spänner kroppen och hjärtat slår fortare. Och man får tunnelseende, kan uppleva overklighetskänslor och bli yr. Ofarligt, men obehagligt.
3. Har vissa lättare att drabbas än andra?
– Det finns en viss ärftlig benägenhet, men det kan också bero på att man varit med om traumatiska händelser eller har en ökad sårbarhet. Det kan även vara en samverkan av faktorer. Ibland handlar det om inlärning. Om man hade en ängslig förälder som ständigt ställde oroliga frågor till en, kanske man blir orolig själv. Men, man tar inte alltid efter sina föräldrar, ibland kan man bli tvärtom. Min erfarenhet är att man inte alltid behöver veta varför man är på ett visst sätt. Det räcker ofta med att konstatera att så här är det att vara människa för mig. Sedan får man ta ställning till hur man vill leva sitt liv med den personlighet man har.
4. Hur kan man minska oro och ångest?
– Blir du blockerad i vissa situationer som gör att du avstår från vissa saker? Då kan du behöva träna på att våga ändå. Är du orolig och ängslig över vad andra tänker om dig eller om du duger, kanske du ska undvika vissa beteenden. Fråga till exempel inte hela tiden hur andra ser på dig eller om du gjort bra ifrån dig. Dessa så kallade återförsäkrande och kontrollerande frågor är ofta till för att lugna ens oro. Men jag föreslår att du i stället litar på din egen intuition.
5. Kan viss mat försämra ens mående?
– Jag tycker mig märka att för mycket alkohol, kaffe och socker kan förstärka vissa symtom. Är man
orolig och ängslig är det också viktigt med regelbundna rutiner och matvanor. Det är vanligt att man börjar slarva med maten eller tröstäta när man mår dåligt.
6. Hur viktigt är träning och rörelse?
– Motion bara några gånger i veckan kan fungera bättre än antidepressiv medicin. En studie visade att styrketräning två gånger i veckan i sex veckor gjorde att 60 procent av deltagarna fick bättre psykisk hälsa. En annan studie visade att konditionsträning två gånger i veckan i sex veckor gjorde att 40 procent av deltagarna upplevde bättre psykisk hälsa.
7. Hur viktiga är vänner och social aktivitet?
– Det är viktigt att ha ett socialt nätverk. Vi behöver dela känslor med andra. Det utsöndras oxytocin (må bra-hormon) i samvaro med andra vilket gör att stress och oro minskar.
8. Vad kan man ändra på för att få in mer lust och glädje?
– När man mår dåligt fastnar man i sina problem och ser inga lösningar. Ofta behöver man då få in mer positiva känslor i sitt liv. Det är bättre att lägga till positiva saker än att försöka ta bort negativa. Man kan faktiskt göra roliga saker även om man mår dåligt. Fundera över vad som kan ge glädje. En ny hobby? Börja måla? Tapetsera om sovrummet?
9. Hur kan man försöka se ljusare på livet?
– Eftersom vår hjärna är en problemlösningsmaskin behöver vi även träna den att processa positiva saker. Vi kan gymnastisera den och öva den att tänka på allt som faktiskt kan gå bra: Vad kan gå fantastiskt med ditt sångframträdande? Din nya dejt? Ditt tal? Kanske gör du andra glada? Eller får en trevlig kväll? Lyckas förmedla ett angeläget budskap?
