“Att göra ingenting är en dunderkur för kropp och själ”

Vi är många som har en Luther som sitter tungt på vår högra axel och kontrollerar att vi jobbar flitigt från morgon till kväll.

Vi gör en att-göra-lista, fullsmockad med uppgifter som vi betar av, en efter en. Helst utan luft emellan, för att hinna så mycket som möjligt.

Vi känner oss effektiva och duktiga. Ambitiösa och framåt. Tänker att vi är människor som får mycket gjort. Pauserna är bortprioriterade sedan länge.

Vi jobbar på. Fyller helgerna med saker vi inte hunnit göra i veckorna. Tänker: “Vilken tur att vi har fått smarta telefoner så att vi kan uträtta ärenden också när vi sitter i väntrummet hos tandläkaren.”

Men, att ständigt bocka av att-göra-saker från morgon till kväll är allt annat än effektivt och smart.

– Hjärnan behöver pauser. Det handlar inte om lathet. Vi psykologer brukar säga att ordet “lat” inte existerar. Vila och återhämtning är något vi behöver och som ger hjärnan möjlighet att använda hela registret, säger Edita Lemonnier, legitimerad psykolog och KBT-terapeut.

Hon träffar många som ser tillståndet “lathet”, som produktivitetens fiende. Som i sin strävan efter att vara så produktiva som möjligt prioriterar bort de där stunderna då vi tror att inget händer.

– Men att göra ingenting är underbart för hjärnan. När du gör ingenting händer massor. Hjärnan är inte anpassad för de stora informationsflöden som vi utsätts för idag.

Edita Lemonnier liknar tillståndet när vi inte gör någonting alls vid att starta om en dator. Rena dunderkuren för kropp och själ alltså.

Ändå är det svårt för många att ta till sig. Vi är uppfostrade i en övertygelse om att det är positivt att vara en “doer”, en som får saker ur händerna.

Vi tror att den som har mest på sin att-göra-lista vinner.

Det är inte så konstigt. Det har både en kulturell och en biologisk förklaring:

– Att vara effektiv, att ständigt uträtta saker, är beroendeframkallande. Vi får kickar av det, eftersom vi får en dopamindusch. Men i längden är det ohållbart. Hjärnan måste få återhämta sig, varje dag, varje timme, säger Edita Lemonnier.

Behöver återhämtning

Hon får medhåll av Göran Kecklund, professor och föreståndare på Stressforskningsinstitutet på Stockholms
universitet.

– Att ta pauser och att vila då och då är viktigt. Annars blir dagen fylld av stress och inte av produktivitet, och mycket tyder på att långvarig stress kan leda till stressrelaterade sjukdomar.

Inte heller Göran Kecklund vill sätta något likhetstecken mellan lathet och ineffektivitet. Lathet är ett bra tillstånd, som vi behöver få in mer av i vårt dagliga liv. Lathet handlar om att hushålla med krafterna, att tänka smart och produktivt. Om vi är lata då och då klarar vi av att hålla ett högt tempo i övrigt.

– Vi har behov av återhämtning, flera gånger om dagen, oavsett om vi jobbar i fysiskt tunga yrken eller om vi jobbar i så kallade kunskapsyrken, där hjärnan går på högvarv.

Under de senaste 30 åren har det hänt något i både arbetslivet och privatlivet. Pauserna har tagits bort. Där det tidigare var en självklarhet med kaffepaus ett par gånger om dagen på arbetsplatserna, är det numera en sällsynt företeelse. Söndagen, vilodagen, är en dag då vi storhandlar, åker till återvinningsstationen, röjer hemma, rensar det sista på att-göra-listan.

– Det är synd. Det lönar sig i längden att stanna upp då och då, även om det kan kräva disciplin och är något vi medvetet måste planera in, säger Göran Kecklund.

En paus är inte passiv

Inte heller Patrik Hadenius, språkvetare och förlagschef på Norstedts, vill sätta likhetstecken mellan lathet och oförmåga att vara produktiv. Han har med sin bok Paus – Konsten att göra något annat (Natur och Kultur) tagit pausandet till den högsta nivån.

– En paus är inte något passivt. Tvärtom. Under en paus händer mycket. En paus handlar just om att skapa ett avbrott och göra något annat. Och vad man väljer att göra under pausen är individuellt.

Poängen med en paus, med att vara uppfriskande lat, handlar alltså om att göra olika saker under dagen. Ibland kan en paus handla om att ta en kopp kaffe. Ibland kan det handla om en längre skogsvandring. Det kan också handla om att lägga sig raklång och bara titta på molnen.

Även om det är individuellt vad en paus innebär, finns det en gemensam nämnare: en paus är något vi aktivt behöver ta initiativ till.

– Men att vara duktig på att ta pauser är inte samma sak som lättja. Lättja är att inte göra något man borde göra. Att ta pauser, något som vissa menar är samma sak som att vara lat, handlar om långsiktigt tänkande och gör att vi presterar mer i längden, säger Patrik Hadenius.

Testa dig själv: Har du bra balans i ditt liv?

Edita Lemonnier, leg psykolog och KBT-terapeut, träffar många patienter som i sin ambition att vara effektiva stressat sönder både kropp och själ.

Testa hennes övning för att se om du har balans i ditt liv. Du behöver en grön, en gul och en röd penna.

• Använd din gröna penna för att skriva ner allt du gjort under den senaste veckan som gett dig energi, återhämtning och en känsla av att ha laddat batterierna.

• Skriv ner saker som gett dig adrenalinkickar med den röda.

• Ta slutligen den gula pennan och skriv de slentrianmässiga, tråkiga sakerna du gjort.

Nyckeln är att sträva efter en balans. Det ska alltså vara ungefär lika mycket mellan de tre färgerna för att kropp och själ ska få en chans att må bra.