• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Våra 9 vanligaste ögonåkommor - och hur du förebygger dem

    Kladdiga, torra, svidande, röda eller rinnande ögon, oskärpa och ljuskänslighet – krånglande ögon är alltid läskigt. Här är nio vanliga ögonåkommor – och ögonläkarens bästa tips på vad du kan göra för att förebygga, lindra och behandla!

    Våra 9 vanligaste ögonåkommor - och hur du förebygger dem

    1. Torra ögon

    Varför: Antingen producerar ögonen för lite tårar eller så håller tårarna så dålig kvalitet att de inte klarar att skölja bort främmande föremål, "smörja" eller skydda ögat. Vissa läkemedel orsakar torra ögon (som biverkning), långa pass framför datorn eller varm, rökig och dammig miljö kan också bidra. Torra ögon kan också vara en följd av vissa kroniska ledsjukdomar och ibland även av Parkinsons sjukdom.

    Symtom: Ögonen kan kännas grusiga och torra, de svider och skaver. Andra tecken är att de känns brännande eller trötta, och att synen blir suddig och synkrävande uppgifter frestar på, man vill helst blunda. Det kan också kännas som att det finns något skräp i ögat. Besvären blir ofta värre på kvällen, när man har använt ögonen en hel dag, och de förvärras i rökiga och dammiga miljöer.

    Vem drabbas: Ju äldre vi blir, desto mer avtar produktionen av tårvätska.

    Förebygg: Blinka ofta när du sitter framför datorn. Sänk blicken så mycket som möjligt, ju mer du tittar uppåt, desto mer ökar risken för torra ögon. Försök också att undvika varma och blåsiga miljöer, samt torr och rökig luft. Använd glasögon som skydd när det blåser.

    Behandling: Det finns olika sorters receptfria tårersättningsmedel som lindrar. Rådgör med läkare, apotekspersonal eller optiker om vilken typ som passar dig bäst.

     

    2. Rinnande ögon

    Varför: Att ögonen tåras vid stark vind eller kyla hos vuxna är helt normalt. Tårproduktionen kan öka när något retar ögats yta, exempelvis en rökig miljö eller damm. Om ögonen rinner när man är inomhus kan man misstänka att det beror på stopp i tårkanalen i ögonlocket.

    Symtom: Ögonen "rinner över". Tårar som stör synen. Kladdiga tårar tyder på infektion.

    Vem drabbas: Främst äldre, orsaken är oftast stopp i tårkanalen, men det kan också vara kroniska inflammationer på exempelvis ögonlockskanterna.

    Förebygg: Rinnande ögon är ofta helt normalt, eftersom ögat försöker skydda hornhinnan genom att göra mer tårar, exempelvis vid kallt väder. Undvik rökiga eller dammiga lokaler och miljöer med torr luft.

    Behandling: Om orsaken är ett stopp i tårkanalen, öppnar man i regel tårvägen med en tunn sond som förs ner
    i tårvägen. Kommer besvären tillbaka kan man få en tunn slang inlagd för att hålla tårkanalen öppen. Ibland sitter stoppet längre ner och då får man göra en större operation och skapa en ny gång mellan tårväg och näsa.

     

    3. Vagel

    Varför: En körtel i ögonlocket har blivit inflammerad och tilltäppt. Det är ofarligt, men inte ovanligt att problemet kommer tillbaka.

    Symtom: Ömhet, eventuellt kosmetiska besvär.

    Vem drabbas: Alla, det är vanligt hos både barn och vuxna.

    Förebygg: Vissa verkar vara känsligare och drabbas oftare. Varför vet man inte.

    Behandling: En vagel läker i regel ut av sig själv på en till två veckor. Lite mjukgörande salva på ögonlocket kan hjälpa. Du kan påskynda förloppet genom att ha en våtvarm handduk på ögat och sedan massera vageln, för att se om den går att tömma. Men kläm försiktigt, för det kan göra rejält ont. Vissa vaglar går inte tillbaka, men kan tas bort kirurgiskt. Vänta minst ett halvår innan du söker hjälp.

    Bild 1291304

    4. Röda ögon

    Varför: Röda ögon kan orsakas av mycket, till exempel en lindrig ögonsjukdom som är självläkande, men det kan också vara tecken på en allvarligare ögonsjukdom som kräver läkarbedömning. Allergier och infektioner på ögats yta kan ge röda ögon. Orsaken kan också vara en ofarlig blödning under ögats bindehinna. Det ser värre ut än det är! Även regnbågsinflammation och akut glaukom och kan ge röda ögon, liksom ögonskador och då är det viktigt att söka hjälp. ETT rött öga är ofta mer allvarligt än två röda ögon.

    Symtom: Beroende på vad som orsakat besvären kan du även ha värk eller ont i ögat, det kan klia, vara svullet, kladdigt, rinnande och du kan också se sämre.

    Vem drabbas: I princip alla någon gång i livet.

    Förebygg: Det går inte att direkt förebygga.

    Behandling: Lindriga besvär kan du själv behandla. Röda, irriterade och kladdiga ögon tvättar du rent med en bomullstuss doppad i ljummet vatten. Apoteken har receptfria ögondroppar, tårersättningsmedel, som hjälper torra ögon. Skölj ögat med vatten i minst en kvart om du fått någon främmande ämne i ögat. Kontakta sedan vårdcentral eller sjukvårdsrådgivningen.

     

    5. Glaukom (tidigare grön starr)

    Varför: Vanligen orsakat av för högt tryck i ögat som leder till en skada på synnerven, vilket i sin tur kan leda till synförlust och försämrat synfält.

    Symtom: Det finns två typer, akut respektive kronisk glaukom. Akut glaukom ger svåra smärtor, synnedsättning och ofta även huvudvärk och illamående. Kroniskt glaukom är betydligt vanligare och kan pågå
    i det tysta i flera år utan några egentliga symtom. Den här typen är förrädisk, eftersom symtomen kommer smygande.

    Vem drabbas: Främst äldre personer, ovanligt under 50 år. Det finns också en ärftlighetsfaktor.

    Förebygg: Om du har en förälder som drabbats av glaukom bör du kontrollera ögonen regelbundet när du fyllt 40 år, oavsett om du har besvär eller inte. Ögonläkare eller optiker kan kontrollera ögontrycket.

    Behandling: Oavsett om sjukdomsförloppet är smygande eller plötsligt är det viktigt att snabbt behandla det, eftersom ett obehandlat glaukom kan leda till blindhet. Behandlingen inriktar sig på att sänka trycket och på så vis undvika ytterligare skador. Trycket kan minskas med hjälp av ögondroppar, laser eller kirurgi.

     

    6. Kladdiga ögon

    Varför: Infektioner och inflammationer kan drabba ögat på lite olika ställen och orsakas av bland annat virus, bakterier, allergier och torra ögon.

    Symtom: Olika för olika typer av tillstånd. Den vanliga bindhinneinflammationen är oftast dubbelsidig och ger upphov till skav, röda och kladdiga ögon. Kladdigheten brukar ofta tyda på bakterier, men kan även innebära virus. Du kan också bli extra ljuskänslig.

    Vem drabbas: Eftersom det kan bero på en mängd olika skäl är det svårt att ange någon specifik grupp, men bland annat personer med allergi och/eller kroniska inflammationer i ögonlockskanterna kan drabbas.

    Förebygg: God hygien är A och O. En ögoninflammation är mycket smittsamt (om den orsakats av virus). Det räcker med att du gnuggat dig i ena ögat och sedan tar i det andra för att det ska smitta. Ha gärna en egen handduk under sjukdomstiden. I de flesta fall tar våra normala försvarsmekanismer hand om infektionen. I enstaka fall kan antibiotika behövas. Var extra uppmärksam om du har kontaktlinser. Kontakta din optiker om du haft besvär i mer än ett dygn.

    Behandling: Tvätta bort kladdigheten med ljummet vatten eller saltlösning på en bomullstuss, eventuellt flera gånger under dagen. Kontakta läkare om besvären inte går över, då kan antibiotika behövas. Det finns ögondroppar och/eller tabletter om inflammationen orsakats av allergi. Det finns även receptfria, smörjande ögondroppar som lindrar besvären.

    Bild 1291305

    7. Grå starr (tidigare katarakt)

    Varför: Ju äldre du blir, desto mer grumlas ögats lins och synförmågan försämras.

    Symtom: Det första tecknet är ofta att man blir bländad, exempelvis när man kör bil i mörker. Mörkerseendet försämras. Om du måste byta glasögon flera gånger på kort tid kan det också vara ett tecken. Så småningom blir synen sämre på både långt och nära håll och går inte att få upp med glasögon. För en del blir synen sämre på några månader, medan det kan ta flera år för andra.

    Vem drabbas: Så gott som alla med stigande ålder, eftersom grå starr är en del av åldrandet. Grå starr uppträder vanligen efter 65 år. De flesta efter 60 år har små grumlingar i linsen.

    Förebygg: Grå starr går inte att förebygga idag, men använd solglasögon vid starkt solljus. En sund livsstil minskar antagligen risken, liksom att sluta röka och kontrollera ögonen vid diabetes.

    Behandling: En del kan leva med synförsämringen beroende på hur den påverkar det dagliga livet. Om man behöver åtgärda grå starr finns det inget anna alternativ än operation då en konstgjord lins sätts in. Från och med årsskiftet utökar en ny patientlag möjligheten att få bidrag till speciallinser. Oavsett var man bor i landet ska man kunna åka till vårdgivare i annat landsting, som tillåter medfinansiering, även om det inte erbjuds i det egna
    landstinget.

     

    8. Åldersförändringar i gula fläcken (även makuladegeneration och AMD)

    Varför: Celler i gula fläcken (området i ögat där synen är som skarpast) drabbas av skadliga ålders­­­­­­­­­­-
    för­­­ändringar. Dessa kan komma snabbt eller gradvis och leder sällan till blindhet, men kan leda till kraftigt försämrad syn.

    Symtom: Det finns en torr och en våt variant. Ett av de tidigaste symtomen vid torr makuladegeneration är försämrad lässyn. Ofta är symtomen lindriga eller måttliga. Vid den våta varianten upplever man ofta att raka linjer ser krokiga ut. Vid den våta formen kommer ofta synnedsättningen i ett tidigt stadium, och vid en snabbt uppkommen svullnad i gula fläcken kan synnedsättningen komma tämligen akut
     
    Vem drabbas: Hög ålder är den viktigaste riskfaktorn, rökning en annan och sannolikt även högt blodtryck. Det finns även en viss ärftlighetsrisk. Ungefär var tionde person mellan 65 och 75 år, och var femte över 75, drabbas i Sverige.

    Förebygg: Att inte röka och att skydda sig mot starkt solljus (solglasögon) verkar minska risken, liksom att äta mycket frukt och grönt. Det är viktigt att söka hjälp så fort eventuella symtom uppträder.

    Behandling: Intensiv forskning pågår när det gäller såväl våt som torr makuladegeneration. I dagsläget fin­­ns det ingen effektiv behandling av den torra typen. Den  våta typen av förändringar behandlas idag med olika typer läkemedel som hämmar kärltillväxten i näthinnan och resulterar van­­­­­­­­­­ligen
    i en förbättrad synskärpa för många personer.

     

    9. Diabetesförändringar i ögat (diabetesretinopati)

    Varför: Diabetes – både typ 1 och 2 – kan påverka kroppens blodkärl, bland annat i ögats näthinna.

    Symtom: Näthinneförändringar vid diabetes, diabetesretinopati, är en kronisk sjukdom i blodkärlen i näthinnan. Så länge som din diabetes befinner sig under kontroll behöver du inte ha några ögonsymtom. Förändringar som annars kan uppkomma är gradvis försämrad synskärpa.

    Vem drabbas: En tredjedel av personer med diabetes 1 eller 2 drabbas av förändringar på näthinnan. Av dem ligger ungefär 10–35 procent i riskzonen för synskador.

    Förebygg: Det är mycket viktigt att gå på de kontroller som föreskrivs, eftersom förloppet är smygande och till en början symtomfritt. Diabetespatienter måste också se till att hålla blodsockret i schack, liksom blodtrycket och blodfetterna.

    Behandling: Syftet är att behålla den befintliga synförmågan och det sker med hjälp av medicinsk behandling, laserbehandling, traditionell kirurgi eller genom en kombination.

    Källa: St Eriks ögonsjukhus

    Sök hjälp! Många ögonbesvär går över av sig själva. Men vänta inte med att söka hjälp vid följande: Om du fått något frätande ämne eller vasst föremål i ögat, hårt slag mot ögat, om du har sårskador i ögat eller på ögonlocket, om synen plötsligt försvinner (helt eller delvis – särskilt på ett öga), om du får akut värk i ett rött öga tillsammans med synnedsättning, ljuskänslighet eller om du har en ögonsjukdom som hastigt försämras.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!