Promenaderna gör mig pigg och energisk!

Margareta Ewald, 81 år, har alltid tyckt om att promenera, det får henne att må bra och gör att hon känner sig pigg och energisk.

– Många skaffar hund för att komma ut och röra på sig, men det behöver inte jag. Det finns ingen anledning att tänka att man ska ta det lugnare bara för att man blir äldre, säger Margareta, som bor söder om Guldheden i Göteborg och gärna tar en promenad på drygt tre kilometer när hon ska ta sig ner till centrum, istället för att åka spårvagn.

– Ja, mycket hellre än att stå och vänta vid en hållplats. Jag funderar inte så mycket på det och det är en vacker väg genom Botaniska Trädgården, tillägger hon.

Att vara mycket i naturen och skogen har Margareta tyckt om sedan hon var barn, och hon har haft lika stor behållning av det som vuxen.

– Jag tog ofta med min son ut i skogen när han var liten och vi gick på upptäcktsfärd och plockade bär och svamp, berättar hon.

Margaretas son, som idag är 45, växte upp ensam med sin mamma och de har fortfarande en nära relation.

– Han bor i Stockholm nu med sin familj, men jag brukar åka upp och hälsa på hos dem och de kommer till mig.

– Fast det börjar bli lite trångt nu när barnbarnen har blivit så stora, jag bor i en trea, berättar hon, och tillägger att barnbarnen, två flickor på sju och nio år, är en stor glädje i hennes liv.

Margareta Ewalds lägenhet ligger på 8,5:e våningen med utsikt över Vinga fyr. Här trivs hon bra och att gå de åtta och en halv trapporna upp och ner till sin lägenhet om det behövs, har hon heller inget problem med.

– Vi har haft en ombyggnation i huset under en tid och då har inte hissen fungerat, men jag tar gärna trapporna även i vanliga fall. Kommer det en barnfamilj så går jag ur hissen, så att de får ta den, säger hon.

Margareta kan skriva under på det forskning visat, att fysisk aktivitet förbättrar livskvaliteten och ger ökad energi. Att röra på sig minskar även risken för många sjukdomar, samtidigt som sömnen och koncentrationsförmågan förbättras. För att få effekt av sin motion räcker det med att ta motsvarande en 30-minuterspromenad om dagen i lite raskare tempo, och för den som inte gillar promenader går det lika bra att röra på sig på andra sätt.

– Det måste vara roligt, jag gillar till exempel varken stavgång eller boule, som några av mina bekanta spelar. Då går jag hellre i skogen eller på ett seniorpass på Friskis och Svettis, säger Margareta.

Att vara så aktiv i vardagen har gjort att Margareta känner sig stark och hon är övertygad om att hon även fått bättre balans.

– Det händer att någon på spårvagnen frågar om jag vill sitta, men jag brukar svara att jag gärna står, säger hon.

Håller hjärnan igång
Även innan hon blev pensionär såg Margareta till att röra på sig, framför allt genom att ha en aktiv vardag.

– Jag är farmaceut i grunden och arbetade som personalhandläggare på Apoteket, ett jobb jag tyckte mycket om eftersom jag hade så mycket kontakt med de andra i personalen. Gemenskap med andra är jätteviktigt för mig.

Genom jobbet fick Margareta Ewald även möjlighet att träna på Friskis och Svettis, vilket hon fortsatt att göra.

– Det kallas seniorgympa, men det är inte så att vi sitter på en stol, utan vi är nere på golvet och gör övningar. Det känns att det gör mig gott, förklarar hon.

Margareta sjunger dessutom i en kör och är med i en musikförening, och hon går gärna på teater och opera. Hon går även ofta till biblioteket och har läst flera kurser på äldre dagar, bland annat i historia och språk.

– På senioruniversitet, det är mycket givande, säger Margareta som tycker att hon även håller hjärnan igång genom att röra mycket på sig.

– Min tvillingsyster fick alzheimer och gick bort för några år sedan, så det kan finnas tendenser i släkten, men jag har inte märkt något ännu i alla fall, säger Margareta, som menar att umgänge med vänner, släkt och familj är andra viktiga sätt för henne att hålla sig frisk och välmående.

Sedan sonen var liten har Margareta haft ett sommarhus en bit utanför Göteborg, där hon varit mycket med familjen.

– Det har varit fantastiskt med naturen inpå knuten, men nu har jag bestämt mig för att göra mig av med det, eftersom det börjat bli lite av en börda. Även om det har varit väldigt roligt att vara där genom åren, så är det äventyret över nu. Och jag har ju så mycket annat att göra.

Artikeln är hämtad ur Hemmets Journal nr 33, 2015.