Var finns gluten?
Gluten finns i mat som innehåller vete, råg och korn. Du kan tex hitta gluten i pasta, bröd, kex, frukostflingor, skorpmjöl och mannagryn.
Gluten kan skapa näringsbrist
– Gluten kan skapa näringsbrist, förklarar Sanna Ehdin Anandala. Det beror på att gluten innehåller mycket fytinsyra, vilket hämmar upptaget av viktiga mineraler i våra kroppar, såsom magnesium, järn och kalcium.
Dessutom kan gluten trigga insulinresistens. Med det menas att effekten av insulinet i kroppen är kraftigt nersatt. Det är steget före typ 2-diabetes och har sin grund i att mat med gluten ger stora blodsockersvängningar.
Sedan Birgitta Höglund slutade med gluten slipper hon värken.
Birgitta Höglund vara bara 14 år när hon skadade sin rygg första gången. Då blev hon knuffad av en klasskamrat i skolan och landade illa på ett stengolv.
Under årens lopp blev det många besök hos kiropraktorn, naprapaten och sjukgymnasten. Men ryggen fortsatte att värka.
Nästa smäll kom år 2000. Birgitta arbetade som kock och skulle lyfta en tung låda på jobbet, då det small till i ryggen.
– Plikttroget fortsatte jag att jobba i tre månader trots stora problem med smärta och att röra mig, berättar Birgitta, 53 år. Jag fick andra arbetsuppgifter men blev bara sämre. Till slut sjukskrevs jag. Sedan dess har livet mestadels varit en plåga.
– Ja, om jag inte räknar de senaste fem åren!
För tillfället är Birgitta solbränd och barbent, trots att det är mitt i vintern. Vintrarna tillbringar nämligen hon och sambon Lennart på varmare breddgrader, i Alanya i Turkiet. Paret träffades just här i Alanya för 13 år sedan, då båda var på semester.
Under sommarhalvåret befinner sig dock Birgitta i bostaden hemma i Östersund.
– Jag har en tvårumslägenhet i ett seniorboende med utsikt över fjällen, berättar hon. Jag fick dispens att flytta in när jag bara var 45 år, eftersom jag var så svårt handikappad på grund av ryggen.
– Tidigare bodde jag i en lägenhet två trappor upp utan hiss och hade svårt att ta mig ut.
I Alanya har paret däremot utsikt över de 2 000 meter höga Taurusbergen och stora delar av staden. Vädret kan jämföras med en svensk sommar, men med betydligt mer sol än i Jämtland.
– Det är fullt upp om dagarna och vi har aldrig långtråkigt, berättar Birgitta. Efter frukosten kör jag ett en timmes träningspass som stärker min rygg. Programmet har jag fått utprovat av en sjukgymnast och en yogainstruktör.
– Sedan blir det en eller flera långpromenader vid havet, oftast går jag 1-2 timmar varje dag.
Steloperation enda alternativet
Birgittas liv har förändrats rejält jämfört med förut, då hon hade svårt att röra sig på grund av ihärdiga ryggsmärtor.
När hon skadade ryggen första gången fick hon kotkompressioner och en fraktur på bröstryggen. Andra gången var läkarens diagnos en sprucken disk.
Redan som tonåring tvingades Birgitta ta starka smärtstillande mediciner och under årens lopp blev det allt fler av den sorten. Sjukgymnastik och behandlingar med korsett, smärtblockader och TENS, elektrisk nervstimulering, hjälpte bara för stunden. Slutligen var en steloperation av ländryggen det enda alternativet.
– Jag stelopererades 2002, då kirurgen tog bort den skadade disken som ersattes med kolfiberstavar och plattor av titan. Operationen var lyckad, förutom att jag fick en nervskada i höger ben och fot som gjorde det lite besvärligt att gå.
– Men inom ett år ökade smärtan igen. Jag fick också ont i leder och muskler, var ständigt trött och hade svårt att koncentrera mig.
– Magen, som jag har haft besvär med hela livet, blev även sämre, liksom min migrän.
Birgitta träffade många läkare och fick till slut diagnosen fibromyalgi.
Med tanke på hennes långa sjukdomshistoria var diagnosen enkel att ställa, menar hon.
– Nervsystemet blir lätt överretat om man går länge med värk. Varenda en av mina triggerpunkter, som används för att ställa diagnos vid fibromyalgi, smärtade rejält vid tryck.
– Läkaren berättade att fibromyalgi är en sjukdom som inte går att bota. Träning hjälper inte, utan jag fick lära mig att leva med smärtan.
– Jag fick sjukpension och såg framför mig ett liv med allt mer värk.
Men Birgitta är en nyfiken person som trots alla nedslående besked inte gav upp kampen om ett smärtfritt liv. Hon började söka information på internet och kom i kontakt med LCHF-dieten.
– Jag gick på en föreläsning med dr Annika Dahlqvist om dieten och bestämde mig för att lägga om min kost. Jag drog ner på kolhydrater och ökade på protein och naturligt fett i maten. Tidigare åt jag alldeles för lite protein och för mycket pasta och smörgåsar. Nu valde jag oftare grönsaker och hade rejält med smör och grädde i matlagningen.
– Redan efter en vecka blev jag piggare. Förr hade jag jobbiga svackor flera gånger om dagen och ville bara lägga mig och sova. Senare förstod jag att det var blodsockersvängningar som ledde till formsvackorna. När mitt blodsocker håller sig på en jämn nivå, slipper jag detta.
– Tidigare åt jag för att bli pigg. Men det resulterade i att jag blev trött och åt ännu mer. Då det var som värst vägde jag drygt 95 kilo.
När Birgitta ändrade sin kost, tappade hon automatiskt 20 av sina överflödskilon. Samtidigt byggde hon på med starkare muskler, på grund av ett högre proteinintag och träning, och stärkte dessutom rygg och ben.
Slängde kryckorna
Efter ett halvår med den nya dieten, år 2009, beslöt hon sig för att helt sluta med gluten. Då kom den största förbättringen.
– Jag hade läst allt mer om de skadliga effekterna som gluten har på hälsan och bestämde mig för att leva ett liv utan mjöl. Bland annat kopplas fibromyalgi ihop med glutenintolerans på flera amerikanska läkarsidor.
– Nu minskade värken snabbt. Förstoppningen försvann och även min migrän och eftermiddagströttheten.
– Vilken lättnad! Jag hade aldrig trott att jag skulle kunna må så bra.
Birgitta testades för glutenintolerans hos doktorn, men provet var negativt. Läkaren menade dock att hon ändå inte tål gluten; det är tydligt eftersom det leder till att hon blir dålig.
– Ja, äter jag gluten av misstag får jag en värkande och svullen mage. Jag är övertygad om att det är mitt beslut att ta bort gluten, samt att utesluta socker och att öka på fettet, som har gett mig min goda hälsa tillbaka.
– Numera känner jag bara av min värk om jag stressar, anstränger mig för mycket eller om vädret slår om. Kosten har kanske inte botat mina krämpor, men den underlättar verkligen mitt liv.
– Förr tvingades jag gå med käpp eller kryckor. Idag kan jag promenera obehindrat i timmar, även i backar och trappor.
Under flera år har Birgitta drivit en populär mat- och hälsoblogg – Birgitta Höglunds mat. Den är en av de största hälsobloggarna i landet och innehåller drygt 1000 nyttiga matrecept. Att blogga och svara på läsarfrågor tar en stor del av Birgittas tid.
– Det är en njutning för mig att skapa nya rätter till bloggen och det hjälper mig också att hålla fast vid min nya kost. Det känns fantastiskt roligt att få vara med och förbättra folks hälsa.
– Mina år med värk och ryggproblem har fört mycket gott med sig. Jag är så glad att jag inte gav upp!
Birgitta Höglund tillbringar vintrarna i Alanya i Turkiet, tillsammans med sambon Lennart.
Immunologen: “Vi behöver inte äta gluten”
Sanna Ehdin Anandala är immunolog och forskar kring hur man stärker den självläkande kraften och immunförsvaret. Sanna ägnar sig åt systemhälsa, vilket innebär att hon ser till helheten och sambandet mellan kropp, själ och hälsa.
Vad är gluten?
– Gluten är proteiner som finns i vete, korn och råg. Har du en glutenintolerans, celiaki, tål du inte gluten. Men du kan ha en känslighet mot gluten utan att ha en intolerans. Båda tillstånden kan ge liknande besvär, till exempel med mage och tarm.
– Idag beräknas hälften av Sveriges befolkning ha problem med matsmältningen och var fjärde kvinna har ständiga problem med magen. Detta är inte bra med tanke på att tarmfloran är central för immunförsvarets utveckling och hälsan som helhet.
Vilka är symtomen vid en överkänslighet mot gluten?
– En överkänslighet kan uppstå när som helst i livet och ge trötthet, koncentrationssvårigheter, uppblåst mage, oregelbundna tömningar, svullna slemhinnor och ledbesvär. Forskning har visat att gluten kan vara inblandat både vid inflammatoriska tarmsjukdomar och reumatism. Erfarenhet visar att reumatism kan bromsas när man tar bort vetemjöl ur kosten, lägger till fiskolja (med hög andel omega 3-fettsyror) samt äter antiinflammatorisk mat.
– Vid en föreläsning kom en äldre och strålande lycklig kvinna gående mot mig och sa: “Ser du att jag kan gå!” Det visade sig att hon året innan suttit i rullstol på grund av svår reumatism. Genom att ta bort gluten och lägga till kosttillskott, naturliga fetter och mer grönsaker, rörde hon sig nu obehindrat. Jag känner även flera som har blivit av med sin kroniska trötthet genom att utesluta gluten, så det visar att proteinet dessutom kan ha en påverkan på sköldkörteln.
Behöver vi äta gluten för att må bra?
– Nej, det finns inget näringsvärde i gluten för oss människor.
Varför är plötsligt så många känsliga mot gluten?
– I början av 1900-talet startade ett omfattande förädlingsarbete som gav nya och härdiga vetesorter. Ett tiotal år senare kunde man se sjukdomarna öka. Manipulationen och förädlingen av vete och annat spannmål har pågått oavbrutet fram till våra dagar. Det har gett ett allt ohälsosammare mjöl med mer gluten, som fungerar bättre i industribakningen. Vi kan nu se en explosion av glutenrelaterade åkommor.
Är det något särskilt man bör tänka på vid värk?
– Vid värk är det mycket viktigt att även dra ner på sockret och göra kroppen mer basisk. Många är försurade av kost och stress och det kan skapa smärta, huvudvärk och migrän. Nya dieter som raw food och juicing har just som syfte att göra kroppen mer basisk. Du kan enkelt basa kroppen med natriumbikarbonat, som finns i bakpulver. Blanda en tesked bikarbonat i ett glas vatten varje morgon i två veckor. Ta det dock inte i samband med måltid. Bikarbonat har en rad läkande effekter och kan köpas i välsorterade mataffärer.