En god munhälsa förlänger livet!

Katarina Hellqvist är specialist i oral protetik hos Specialisttandläkarna på Sophiahemmet i Stockholm. Hon menar att det allra bästa vore om man aldrig någonsin behövde laga en tand.

– När man börjar laga tänder så försvagas de, berättar hon.

Men det är få förunnat att gå genom livet utan att stifta bekantskap med tandläkarborren. Däremot kan man med ganska enkla medel själv förebygga både karies, tandsten och tandlossning. Det viktigaste är att borsta tänderna rätt, tillföra fluor och att gå på regelbundna kontroller. Hur ofta som är regelbundet kan dock variera.

– Om du är i 20-årsåldern, har bra rengöringsrutiner och inte har några lagningar i dina tänder, så räcker det att gå till en tandhygienist vartannat år. De sköter det profylaktiska, som att se efter karies, ta bort tandsten och mäta tandfickor för att se om det finns någon begynnande tandlossning. Är du lite äldre, har en del lagningar och har haft besvär rekommenderar jag att gå på tandläkarkontroller en gång om året, säger Katarina.

Ett ökat problem inom tandvården är tandslitage orsakat av läskedrycker.

– Vet du med dig att du dricker mycket läsk, be din tandläkare att titta extra efter tandslitage, så kallade erosioner, som ofta börjar som små gropar i kindtänderna. Man kan nämligen ha de här groparna utan att känna av dem själv, men de är tydliga tecken på att emaljen håller på att ta skada. – Går man för länge med sina skador kan stora delar av emaljen försvinna. På sikt kan det leda till att tänderna nöts ner så mycket att man behöver kronförse alla tänder, vilket är väldigt kostsamt, berättar Katarina, som ofta träffar patienterna när behandlingsbehovet har blivit omfattande.

Oavsett vad du äter sänks munnens pH-värde tillfälligt och ett syreangrepp på tänderna startar. Genom att låta tänderna vila efter en måltid, får munnens egen reningsprocess jobba.

– Man ska inte borsta tänderna direkt efter att man har ätit, utan vänta i minst en halvtimme. Då är det mycket mer effektivt att skölja tänderna med fluor, om du till exempel har ätit något sött, tipsar Katarina. 

God munhälsa ökar livskvaliteten

Det sägs att en god munhälsa kan förlänga livet och rent teoretiskt tror Katarina att det kan stämma. Åtminstone vet man av studier att god munhälsa påverkar vår livskvalitet positivt.

– Ju äldre man blir desto viktigare är det att man får i sig en allsidig kost. Och har du dåliga tänder och svårt att tugga, blir det svårare att klara nutritionen. Vi förlorar inte våra tänder på grund av ålder, men olika sjukdomstillstånd kan göra att vi får svårt att klara av vår munhygien. En person som exempelvis drabbats av en stroke kan få försämrad motorik och därmed också svårigheter att upprätthålla en god munhygien.

Att vita tänder skulle vara tecken på god munhälsa stämmer inte, men många vill ändå bleka sina tänder för att få ett vitare leende. Katarina varnar för tandblekningsprodukterna på internet.

– De medel som säljs på nätet har man inte kontroll över, vad gäller styrka och innehåll. Börja alltid hos din tandläkare för att få en undersökning, så att du vet att dina tänder är redo att blekas. Du bör inte bleka dina tänder om du har trasiga lagningar, karies, syraskador eller slitage. Även om det är ett ganska ofarligt ingrepp så finns risken att man överbleker.

– Och har du tagit bort allt pigment från en tand blir den genomskinlig och upplevs som blå eller grå. Sedan om du väljer att bleka hemma med medel från tandläkaren, med laser eller ljusbehandling spelar ingen roll. Det viktiga är att du gör det på ett sätt så att du under tiden kan ha kontroll över hur mycket tänderna bleks.

Tandsten drabbas de flesta av någon gång i livet. Tandsten bildas när man inte får helt rent mellan tänderna och det blir kvar beläggningar som förkalkas. Vanligast är att få tandsten bakom underkäkens framtänder.

– En tandhygienist tar bort tandsten med en skrapa eller med ultraljud. För att motverka tandsten gäller det att lära sig att rengöra rätt och med rätt hjälpmedel. Kort sagt, en god rengöring är grunden till god tandhälsa!

 

Svetlana 58:

Äntligen vågar jag le bland människor!

Svetlana drabbades av tandlossning och tappade ett tiotal tänder. Med implantat och bro blev resultatet bättre än hon vågat hoppas på.

Svetlana Cajic, 58, började få problem med tänderna i början på nittiotalet, när hon bodde i forna Jugoslavien och kriget bröt ut. Då var tandvård av förklarliga själ inte av högsta prioritet. Dessutom hade hon tandläkarskräck.

– Jag blev jätterädd när tänderna, en efter en, började trilla ut. Men det var krig, vi hade andra saker att oroa oss för och jag var fruktansvärt rädd för att gå till tandläkaren och hade inte gått på många år, berättar hon.

När hon flyttade till Sverige fortsatte hon att tappa tänder och de tänder som var kvar var inte friska.

– Jag kunde inte tugga ordentligt och hade värk dagligen.

Svetlana mådde allt sämre på grund av sina tänder. Hon hade vid det här laget tappat ett tiotal tänder. Hon slutade att le och började undvika människor, för att slippa visa sin mun.

– Så fort jag träffade någon så tänkte jag på mina tänder. Det påverkade min självkänsla mer och mer, säger hon.

Av sin syster fick hon höra talas om Dagnelidkliniken i Göteborg, som är specialiserade på estetisk tandvård, och tog kontakt med dem.

– Så fort jag gick på konsultationen kändes det helt rätt. Vi diskuterade olika alternativ för mig och jag kände mig trygg direkt och tandläkarskräcken var som bortblåst, säger hon.

Under våren 2011 började Svetlana behandlingen och förundrades över hur smidigt allting gick.

– Jag hade hört att det skulle göra jätteont, att man skulle vara svullen och ha blåmärken i veckor. Men jag kände knappt någonting! Jag blev verkligen förvånad över den moderna teknik som finns nuförtiden. Och jag kände mig hoppfull.

Behandlingen tog sammanlagt fem månader. Svetlana fick titanskruvar fastsatta i käkbenet och ersättningar i båda käkarna. Tack vare stor hjälp från Försäkringskassan behövde hon själv bara betala runt 30 000 kronor.

Dagen då allt var klart och hon fick se sig själv i spegeln kommer hon aldrig att glömma. 

– Resultatet blev bättre än jag hade vågat drömma om! Det tog mig faktiskt flera dagar att förstå att det var mig själv jag såg i spegeln! Och tänderna känns som mina egna. Jag kan prata och äta utan det minsta problem, vilket är en stor lättnad.

– Idag ler och skrattar jag mycket mer. Det är en fantastisk känsla!

 

Namn: Svetlana Cajic.

Ålder: 58 år.

Familj: Make och två barn.

Bor i: Göteborg.

 

Experten: “Går att stoppa med rätt behandling”

1.Vad innebär tandlossning?

När benet runt tanden drar sig undan och tanden förlorar fästet och lossnar. Tandlossning är en sjukdom där bakterier är inblandade och denna åkomma ska behandlas.

 

2.Varför får man tandlossning?

– Man är mer eller mindre benägen att förlora tänder. Tandlossning kan vara ärftligt. Även rökning och obehandlad tandsten kan leda till att man tappar tänder.

 

3.Hur behandlar man tandlossning?

– Om man ser en begynnande tandlossning i form av en tandköttsinflammation eller djupa tandfickor, görs behandlingen mekaniskt genom rengöring, ofta hos en tandhygienist. Man kan ha förlorat mycket ben under tanden men ändå stoppa tandlossningsprocessen om man rengör på rätt sätt och med passande verktyg, som tandtråd eller mellanrumsborste. Om tandlossningsprocessen fortsätter ska man alltid träffa en specialist på tandlossningssjukdomar, en så kallad parodontolog. 

 

4.Hur fäster man implantat om man har tappat tänder och inte har kvar något ben i käken?

– I överkäken kan man bygga ben av konstgjort benmjöl. Då bygger man benet på höjden och efter 6-8 månader kan man sätta in implantat i benet. Saknar man alla tänder i överkäken sätter man sex stycken implantatskurvar och gör en bro, som skruvas fast i implantaten som ger 10-12 tänder. I underkäken är det svårare att bygga på höjden, men där kan man ändå sätta implantat i hakpartiet. Då sätter man fyra implantatskruvar och med en bro får man 10-12 tänder också.

– Det är väldigt viktigt att tandlossningen är under kontroll och behandlad innan man kan sätta in implantat, annars kan implantaten bli smittade av tandlossningsbakterier.

 

5.Hur sköter man sina implantat?

– Man sköter dem precis som sina egna tänder. Alla som får implantat hos oss, får komma till tandhygienist för att få hjälp med hur man ska sköta rengöringen. Och sen får man gå på årliga kontroller där man tittar på hur tandköttet mår och hur implantaten sitter i tandbenet.

 

6.Vad kostar sådana här behandlingar

– Ett helt överkäksimplantat med bro och operation kostar mellan 55 000 – 60 000 kronor. Både över- och underkäksimplantat hamnar på strax under 100 000 kr. Ett enstaka implantat kostar runt 25 000 kr. Ju fler tänder man saknar, desto mer subvention ger försäkringskassan.

 

 

Karin 60:

Nu slipper jag huvudvärk och spända käkar

Karin har gnisslat tänder så länge hon kan minnas. Efter många turer i tandläkarstolen och en sprucken bettskena har hon fått hjälp av en snarkskena.

Karin Backström har gnisslat tänder sedan tonåren. Men det var i 30-årsåldern som den svåra huvudvärken och problemen med nacken kom.

– Så fort jag la mig ner och skulle sova kände jag hur jag bet ihop käkarna och på morgnarna hade jag ont i huvudet och kände mig inte utvilad, berättar hon.

Karin hade tur som träffade en tandläkare som var specialiserad på tandgnissel.

– Att jag gnisslade tänder var tydligt, eftersom mina tänder var väldigt slitna. De drabbade kindtänderna slipades ner så att trycket släppte och en tid kändes det faktiskt bättre.

Men besvären kom så småningom tillbaka. Karin fick återigen ont i käkarna och huvudvärk. Hon fick en bettskena som skulle skydda tänderna och avlasta käkarna.

– Känslan av att alltid vara sammanbiten gick över, mimiken blev mindre ansträngd och käkarna fick vila. I några år. Sedan var jag igång igen med gnisslandet, minns Karin.

Det fortsatte med att en kindtand började värka. Det visade sig att tanden hade en spricka och behövde rotfyllas. Ytterligare två kindtänder sprack och rotfylldes en tid efteråt.

– Det var ett himla projekt med de där tänderna. Dessutom höll de inte, så jag var tvungen att till slut dra ut alla tre. Mina kindtänder höll inte för den extrema kraft jag fick i käkarna när jag bet ihop på nätterna. Jag malde liksom sönder allting.

Karin utreddes till sist på ett sömnlaboratorium och en ny variant av bettskena skulle undersökas.

– Jag fick en snarkskena istället för en bettskena och den fungerar mycket bättre. Det händer någonting med hela käkvinkeln, så käkarna får vila bättre och bettet blir inte alls lika kraftigt. Nu har jag varken huvudvärk eller ont i tänderna längre, men det tog sin tid innan vi hittade hit och det har varit smärtsamt och emellanåt hopplöst längs vägen.

Karin säger att man ska ta sitt tandgnisslande på allvar och söka hjälp så fort som möjligt.

– Jag gick i flera år utan att ta tag i problemen och förlorade flera tänder. Det kan man undvika om man får en bettskena i tid.

Nu efteråt har Karin fått veta att hennes bett varit snett från första början.

– Men förr i tiden, när jag var barn, gjorde man inte korrigeringar av tänder eller bett om det inte var väldigt gravt. Jag har alltså bitit snett hela tiden, och så lite stress på det då. Nu har jag varit fri från värk och stelhet i över ett år, vilket är helt underbart.

 

Namn: Karin Backström.

Ålder: 60.

Familj: Pojkvän och två vuxna söner.

Yrke: Administratör och författare.

Bor i: Dalarna.

 

Experten: “Beror ofta på stress”

 

Varför gnisslar man tänder?

– Oftast beror det på stress i vardagen som gör att man spänner käkarna och antingen pressar ihop tänderna eller gnuggar dem mot varandra under natten när man sover. Det kan även bero på att man har någon förändring i munnen, som nya lagningar, implantat eller broar.

 

Vilka symptom får man?

– Vanligaste symptomen är huvudvärk och spända, trötta käkar när man vaknar på morgonen. På tänderna kan man märka av det om lagningar plötsligt går sönder och tänder spricker. Man kan också få besvär i nacken och axlarna av spänningarna.

 

Vad kan man få för hjälp?

– En bettskena, som görs av en tandtekniker, är det bästa hjälpmedlet. Det finns både hårda och mjuka bettskenor och man har skenan på natten när man sover. Syftet med skenan är att avlasta käkarna och skydda tänderna.

 

Hur länge ska man ha bettskena?

– En del har den för alltid, för att de vänjer sig vid den och sover bättre. Andra har den under vissa perioder när man märker av mer stress och spänningar, eller kanske under småbarnsåren när man är trött och jäktad allmänt. Så hur man väljer att använda den varierar. Man kan bli helt fri från tandgnisslande också och då behöver man inte använda skenan mer.

 

Vad kostar en bettskena?

– Runt 3000 kronor.

 

Kommer det i framtiden att finnas andra behandlingsmetoder?

– För de allra svåraste tandgnisslarna tror jag att man i framtiden kommer att använda Botox, som man sprutar in i tuggmuskulaturen, så att man inte kan bita ihop så hårt. Men än så länge är det fortfarande på forskningsstadiet. Har man stora problem ska man be om en remiss till en specialist i bettfysiologi.