Glaukom: Min ögonsjukdom har drabbat många i släkten!

Att läsa bokstäverna på tavlan gick bra men när optikern mätte trycket i Ingrids ögon och skakade på huvudet, förstod hon att något var riktigt fel. Kunde hon ha drabbats av släktens "förbannelse"?

Läkare: Den enda behandlingen är att sänka trycket

Glaukom: Min ögonsjukdom har drabbat många i släkten!Glaukom är en ögonsjukdom, som obehandlad leder till blindhet. I Sverige finns 100 000 patienter med glaukom, men minst lika många har sjukdomen utan att veta om det. Margaretha Fridh är överläkare på ögonkliniken vid Centralsjukhuset i Kristianstad. Här svarar hon på våra frågor om glaukom.

Vad är glaukom?

– Glaukom är en ögonsjukdom med en långsamt fortskridande skada på synnervstrådarna, vilket gör att synfältet gradvis försvinner. Man kan inte återställa funktionen i de synnervstrådar, som gått under. De flesta patienter med glaukom har ett förhöjt tryck i ögonen, men det finns också fall med normalt tryck.

– Orsaken till sjukdomen är okänd, men risken att drabbas ökar med stigande ålder och ökat ögontryck. Glaukom kallades förr grön starr. Då trodde man att både grå och grön starr drabbade ögats lins och den gröna var ett slutstadium av sjukdomen, eftersom främre delen av ögat får en grönaktig ton.

Hur vet man om man har ett förhöjt tryck?

– Man märker inte själv ett måttligt förhöjt tryck. På ögonmottagningen mäter man tryck och undersöker synnerven på alla ögonpatienter. Också optikern mäter trycket och kan då hitta patienter med förhöjt tryck, som remitteras till ögonläkare.

Hur många är drabbade av glaukom i Sverige?

– Cirka 100 000 personer har diagnosen glaukom och man räknar med att lika många är oupptäckta. Ungefär lika många kvinnor som män drabbas. Sjukdomen blir vanligare med stigande ålder, två procent över 40 år har glaukom och för personer över 70 år är den siffran hela sex procent.

Är det en ärftlig sjukdom?

– Risken att drabbas ökar om man har nära släktingar, som föräldrar eller syskon, med glaukom. Därför rekommenderas kontroller efter 50 års ålder om man har sjukdomen i släkten.

Vad är ett normalt ögontryck?

– Det finns egentligen inget normalvärde, då olika ögon tål olika höga tryck. Grovt brukar man säga att ett normalt tryck ligger under 22. Trycket är aldrig exakt detsamma utan varierar med tiden och olika mycket hos olika människor.

Vilka är symptomen?

– Sjukdomen innebär en smygande förlust av synfältet, vilket ofta är svårt att märka för patienten. Man kan upptäcka bortfall i synfältet, men just eftersom det kommer smygande, vänjer man sig efterhand och märker ofta inte så mycket, förrän stora delar av synfältet är borta. Då kan synfältsskadan vara betydande i ett öga. Detta innebär många gånger att man kommer till ögonläkare sent i sjukdomsförloppet.

Hur påverkas livskvalitén för de drabbade?

– Många patienter känner stor oro när de får diagnosen. Drabbas man av synfältsförlust medför det förstås praktiska svårigheter och risken för bland annat fallolyckor och trafikolyckor ökar. I en del fall kan man förlora rätten att köra bil. Glaukom kan i värsta fall leda till blindhet.

Vilka är behandlingarna?

– Den enda behandling som finns är trycksänkande behandling. I allmänhet börjar man med trycksänkande ögondroppar. Behandlingen syftar till att sänka ögontrycket till en för patienten anpassad nivå, där sjukdomsförloppet kan bromsas eller i en del fall stoppas. Droppningen är livslång eftersom man måste sänka trycket varje dag, för att minska risken för ytterligare ögonskada, så mycket det går. Ögondropparna kan ha biverkningar och de är olika för olika sorters droppar. Man får hela tiden anpassa behandlingen efter den nivå på trycket som behövs och efter hur patienten tål dropparna.

– Andra behandlingar, som också är trycksänkande, är laserbehandling eller operation. De kan göras om man får otillräcklig trycksänkning med droppar, om patienten inte klarar av droppningen eller inte tål dropparna. Laserbehandlingen görs vid ett vanligt mottagningsbesök och är inte alls svår för patienten att gå igenom. Vi sätter en kontaktlins på ögat och ger laserbehandling med små ljusimpulser. Det kan sticka till litet men patienterna brukar oftast inte tycka att det är så besvärande.

– Operation av glaukom görs polikliniskt, det vill säga att man får gå hem samma dag. Vi gör då ett bättre avflöde för vätskan i ögat, för att få trycket att sjunka. Operationen görs i lokalbedövning. Efteråt kan det vara litet jobbigt med många kontroller och mycket droppning den första tiden.

– Behandlingarna med laser eller operation kan mestadels göras två gånger.

Hur kontrolleras sjukdomen?

– Vid undersökning och uppföljning av glaukom, gör vi upprepade synfältsundersökningar i en datorstyrd apparat. Vi tittar också på synnerven i ögat och mäter trycket. Med hjälp av dessa undersökningar kan vi avgöra hur svår sjukdomen är och i vilken takt försämringen sker.

Hur kan man hitta alla oupptäckta fall?

– Så kallade screeningundersökningar, där man undersöker stora delar av befolkningen, har diskuterats, men det är dyra och arbetskrävande insatser. Vi har brist på ögonläkare i Sverige och det gör att det ibland kan vara svårt att ens ta hand om kända glaukompatienter på bästa sätt. Det blir ofta förseningar av kontrollerna, då resurserna inte räcker till.

Finns det någon intressant forskning?

– Forskningen kring glaukom pågår ständigt. På senare år har stora framsteg gjorts när det gäller bedömning, uppföljning och behandling av sjukdomen.

 

 

Det var ett alldeles vanligt rutinbesök hos optikern som avslöjade den smygande, obotliga ögonsjukdomen.

– Inte kunde jag ana att det var något fel med mina ögon. Jag skulle ju bara kolla synen och läsa bokstäverna på tavlan, säger Ingrid Malmström.

Men besöket hos optikern avslöjade att Ingrids problem inte var något som kunde lösas med ett par glasögon. Det visade sig att hon lider av sjukdomen glaukom, också kallad grön starr.

Ingrid Malmström är en ståtlig, pigg dam på 77 år. Hon bor i det nordskånska samhället Hässleholm och det har hon alltid gjort. En gång flyttade hon från huset där hon bor nu, men inte längre än tvärs över gatan…

– Ja, detta är mitt föräldrahem, berättar Ingrid och visar runt i den stora, ljusa villan. Bokhyllorna är välfyllda, både uppe och nere och i fönsterkarmarna trängs de sirliga orkidéerna med mer robusta plantgrannar.

– Här är jag uppväxt, men då jag gifte mig flyttade min man och jag in i en villa i kvarteret bredvid. När jag blev änka, flyttade jag tillbaka till det här huset.

Överallt i de vackert möblerade rummen finns härliga foton av barn och barnbarn i varierande åldrar. Ingrid har fyra barn – och en son och en dotter bor i närheten. Hon har också sex barnbarn, som hon håller tät kontakt med.

Maken gick hastigt bort i en hjärnblödning under en Tysklandsresa med familjen för 33 år sedan.

Ingrid tog själv hand om de fyra små barnen. Men hon värjer sig bestämt mot att få höra hur stark och duktig hon måste ha varit, ensam mamma med fyra barn.

– Nej, jag skulle istället vilja säga att vilken fantastisk lycka det var att jag hade dem.

Aldrig ensam

Hon känner sig aldrig ensam. Barn och barnbarn hälsar ofta på.

– Och så kör jag runt med bilen och träffar mina vänner. Jag sitter också i kyrkofullmäktige och kyrkorådet här i Hässleholm för socialdemokraterna. Jag har alltid varit politiskt aktiv. Det är fullt upp!

Ännu går det bra med både bilkörning och bokläsning för Ingrid. Synfältet är inte påverkat av sjukdomen, men det finns ändå en del som oroar läkarna.

– Det är att trycket i speciellt vänster öga hoppar så mycket upp och ner. Det är visst inte något gott tecken. Men de vet tydligen inte varför det pendlar så.

Ingrid behandlas sedan en tid tillbaka med blodförtunnande medel, men hon tror inte att det har något samband med det hoppande ögontrycket.

– Jag drabbades plötsligt av en fruktansvärd hjärtklappning och trodde att jag skulle dö. Jag fick elchocker och så småningom också blodförtunnande medicin, Waran. Nu har jag fått en blödning i ena ögat, men det hänger nog mer ihop med den blodförtunnande medicinen än med min ögonsjukdom.

Det är cirka 15 år sedan hon var på det där optikerbesöket, som blev inledningen på hennes sjukdomshistoria.

– Jag minns inte längre hur högt trycket var den gången. Men optikern remitterade mig omedelbart till ögonkliniken på lasarettet. Jag hade inte alls ont och inga som helst symptom, men jag fick veta att det var viktigt att jag ändå fick behandling så fort som möjligt.

– Doktorn satte genast in ögondroppar för att sänka trycket i ögonen. Det är droppar som jag måste ta livet ut.

Glaukom är ärftligt, men man kan också drabbas utan att ha någon med sjukdomen i släkten. Ingrid visste dock sedan tidigare att grön starr drabbat många i hennes släkt, nu också henne själv.

Modersarv

– Fast det var ju ingenting jag gick och tänkte på innan jag fick diagnosen. Sjukdomen finns i släkten i minst fem generationer tillbaka, på min mors sida. Min mormors far blev helt blind, det fanns ju inte mycket man kunde göra på den tiden. Hans son ärvde sjukdomen och jag vet att han hade väldiga besvär med sina ögon.

– Min mors bror drabbades också av glaukom, men han fick i alla fall läkarhjälp. Min kusin har glaukom och hans dotter. Och så jag då. Men tack och lov har inget av mina barn visat sig ha för högt tryck i ögonen.

Under åren har Ingrid droppat med sina trycksänkande droppar. Hon tar Zalatan i båda ögonen varje kväll före sängdags och Azarga i vänster öga, morgon och kväll. Hon går också på regelbundna och täta kontroller, både hemma i Hässleholm och på ögonkliniken på det större sjukhuset i Kristianstad.

– Jag har blivit så van vid mätningarna att jag genast kan se på sköterskans min om trycket ligger för högt. Jaha, säger jag, idag var det inte så bra då… Men mina synfältsundersökningar, som visar hur god synen är, har varit helt okej hittills.

Men läkarna är som sagt bekymrade över att trycket, speciellt i vänster öga, hoppar. Vid senaste mätningen för några veckor sedan hade trycket i det ögat hoppat från 34 till 18, vilket i och för sig är åt rätt håll. Men någon gång har trycket legat närmare 40.

– Därför fick jag för tre veckor sedan genomgå en laseroperation, där läkaren sköt 15 skott i ögat. Det gjorde litet ont, men det var ändå inte så farligt, säger Ingrid och bjuder på påtår på kaffet, som står framdukat med goda bullar och kakor.

– Efter laseroperationen har jag nu fått litet dimsyn, men den ska försvinna helt och hållet, har doktorn sagt.

Nu hoppas Ingrid att laserbehandlingen ska leda till att det opålitliga trycket äntligen stabiliseras och att hon kommer att få fortsätta se så bra som hon gör idag.

– Ja, det är jag väldigt tacksam för. Och jag tar inte ut några bekymmer i förskott!

 

Scroll to Top