Jag tappade håret när mamma dog

Vi såg och hörde henne senast i Allsång på Skansen i somras, Annika "Mary Joe" Ljungberg med sin sprittande countrymusik. Men bakom Annikas sång, glada leende och pigga utstrålning bär hon på en stor, svårläkt sorg. Och det långa svallande blonda håret, en viktig del av hennes varumärke, är numera en peruk.

Jag tappade håret när mamma dog
Det långa blonda hårsvallet är ett varumärke viktigare än både kläder och smink för en countrysångerska anser Annika ”Mary Joe” Ljungberg. När hon drabbades av håravfall skaffade hon peruker.

Hon tycker att hennes eget hår inte riktigt räcker till i countryvärlden. Där är som bekant Dolly Parton symbol för det kvinnliga artisteriet, Dolly med sitt enormt uppuffade blonda hårsvall.

– För mig är håret viktigare än både kläder och smink, säger Annika som tillsammans med maken Jens ”Cotton Eye Joe” Sylsjö och Fredrik ”Pinball” Jernberg utgör trion Cotton Eye Joe Show. En grupp som går hem inte bara hos countrydiggare.

– Jag fylldes förstås av fasa när jag hittade stora hårtussar på kudden om morgnarna. Mitt redan tunna hår blev ännu tunnare för varje dag och självklart undrade jag hur detta skulle sluta.

Familjen Ljungberg-Sylsjö är mitt uppe i en flyttcirkus när HJ hälsar på i nya huset, som ligger i ett villaområde utanför Stockholm. Nu grävs det för fullt på tomten för en utomhuspool, till stor glädje för dottern, yrvädret Molly. Hon är nästan lika turnévan som sina föräldrar!

Intensivt med Rednex
– Jag har stått på scenen nästan varje helg i 16 år nu, berättar 41-åriga Annika. Som mest har jag haft närmare 300 turnédagar om året och allra mest med Rednex, countrybandet jag drog i gång på 90-talet.

Då gjorde Rednex succé världen runt och sålde så mycket skivor att det blev 35 guldplattor. I Cotton Eye Joe Show sjunger Annika med maken Jens, som hon har levt tillsammans med i 11 år, och de reser ofta i östeuropa. De ser sig som artister med ett viktigt, medmänskligt syfte och stöttar barnhem och handikappcentra med välgörenhetskonserter.

– Kanske beror mitt engagemang på att jag råkade ut för en allvarlig bilolycka i Kosovo. Och jag var en hårsmån från frontalkrock i Rumänien. Det har satt sina spår, berättar Annika.

– Stressen finns ju också alltid där. Jag har svårt för att varva ner och jag sover för lite. Tänk om jag bara kunde slå mig ner med en kopp te och ta det lilla lugna. Men jag måste alltid ha något att syssla med. Dessutom har jag haft magproblem i åratal och lidit av förstoppning och salt- och järnbrist.

Jag tappade håret när mamma dog
Annika Ljungberg i blont hårsvall som hon ser ut på scen i Cotton Eye Joe Show.

– Fast egentligen handlar det kanske i grunden mest om mitt stora kontrollbegär. Det stressar och tär på kroppen, både fysiskt och psykiskt. Jens och jag är våra egna managers till exempel och fixar och bokar allt själva. Vi har tre olika företag.

Bekräftelsebehov
Annika har drivits av ett behov av bekräftelse från pappa Ove, som var arbetsledare på Telia innan han gick i pension. Samtidigt är hon av naturen mycket företagsam av sig. Hon var bara 17 år när hon startade sitt eget produktionsbolag och 23 när hon öppnade konsultbyrå med 40 anställda för uthyrning av personal till olika arbetsplatser.

– Men musiken har jag alltid haft med mig. Den ligger i blodet. Morfarsfar ”Håva-Erik” var riksspelman från Dalarna och morfar byggde fioler. Själv gick jag på Adolf Fredriks musikskola och har sysslat med alla typer av musik från folkmusik och klassiskt till psalmer och country. Från 14 års ålder sjöng jag i dansband och var upptagen varje helg när mina jämnåriga började gå ut och roa sig…

Det är nog inte fel att gissa att en kombination av Annikas krämpor, hennes tempo och hennes läggning ligger bakom att hon plötsligt till sin stora förtvivlan började tappa hår för fem-sex år sedan. När sedan hennes hittills största personliga tragedi i livet inträffade för två år sen blev problemet akut. Det stora stödet och den fasta punkten i livet, mamma Anita, dog bara 65 år gammal.

Sorgen tar kraft
– Mamma var en god och hjärtevarm person som älskade djur och natur och inte unnade sig själv någonting. Hon fixade och donade och var hemma med mig och min storasyster Marie om dagarna under vår uppväxt i Tyresö. Sedan jobbade hon som städerska på nätterna. Hon klagade aldrig! Inte ens när hon fick hjärt- och lungproblem.

– När hon blev akut sjuk i januari 2008 lades hon in på sjukhus. Men hon infekterades av ett virus där och dog efter två månader.

Annika var med sin mamma hela tiden på sjukhuset och sedan hon mist sin mor tycker hon att varje dag varit en kamp.

– Det har varit som att gå i en tunnel och jag känner det som att sorgen äter mig inifrån. Jag har knappt sovit en hel natt på två år.

– Efter mammas bortgång började håret falla av i stora tussar. Jag hade en gång i tiden hår som räckte ända till rumpan. Kanske är det extra känsligt för kvinnor att bli av med håret, eftersom det anses utgöra en så stor del av kvinnligheten. Därför har jag burit hårförlängning på scen i många år, ända sen jag började bli tunnhårig. Och nu är peruken absolut nödvändig!

Annika lever mycket sunt. Hon dricker inte alkohol, hon röker inte och hon tar hellre till alternativa medikamenter än vanlig medicin. Det gjorde hon också när hårproblemet verkligen blivit akut.

Jag tappade håret när mamma dog
Annikas redan tunna hår blev ännu tunnare för varje dag och rädslan var stor för hur detta skulle sluta.

Viss återväxt
– För fyra månader sedan började jag ta ett näringstillskott som innehåller protein från skaldjur, åkerfräkenextrakt och C-vitamin bland annat. Jag tycker att det verkar ha fungerat på mig. Jag tappar inte hår längre och jag har till och med fått en viss återväxt. Men vad jag verkligen har lärt mig av allt det här är att när man mår dåligt är det håret som först av allt tar stryk. 

Nu kan Annika prata öppet om sitt håravfall. Hon ställde bland annat upp i direktsändning i TV4:s ”Förkväll”, lyfte på peruken och visade upp sitt eget naturliga hår.

– Problem med håravfall är ju så vanligt, men också ett tabubelagt ämne eftersom det handlar lika mycket om själen som kroppen!

Scroll to Top