Bo Norrving, professor vid neurologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund, är en av landets främsta specialister på stroke. Här svarar han på frågor om stroke:
Vilka är det som drabbas av stroke?
– De flesta är äldre, men stroke drabbar också många under 65 år. Om man har högt blodtryck, röker, har höga blodfetter eller är överviktig ökar risken för blodpropp. En annan riskgrupp är diabetiker. P-piller kan också bidra till att det bildas blodproppar.
– Orsaken till hjärnblödning bland yngre kan bland annat vara brustet pulsåderbråck, ett aneurysm, i hjärnan eller missbildningar i något av hjärnans blodkärl. Stor konsumtion av alkohol ökar också risken för blödning.
Varifrån kommer blodproppen?
– Många kommer från hjärtat. Vid förmaksflimmer, en form av oregelbunden hjärtrytm, kan det bildas hjärtblodproppar som sedan följer med cirkulationen och fastnar i hjärnans blodkärl. I andra fall kan en blodpropp lossna från förkalkningar i pulsådrorna till hjärnan.
Vad händer när en blodpropp fastnar i hjärnan?
– Syretillförseln till hjärnan stryps eftersom blodet inte kan cirkulera. Då är det bråttom att komma under behandling för att begränsa skadan, livskvalitet är ju beroende av att hjärnan fungerar. Vid akut stroke dör två miljoner nervceller i minuten. Tiden rinner ut fruktansvärt fort.
Vilka är symtomen vid stroke?
– Symtomen kommer plötsligt. Vanligast vid stroke i storhjärnan är halvsidig kraftlöshet i skadans motsatta kroppshalva, känselnedsättning, språksvårigheter och halvsidigt bortfall av synen
Förr innebar ju stroke nästan alltid livslång invaliditet. Är förhållandet detsamma idag?
– Nej, det har hänt väldigt mycket under de senaste åren. På varje sjukhus i Sverige finns numera stroke-enheter, dit alla med akut stroke kommer. Där finns personal som är specialiserad på behandling av stroke. Viktigast är att lösa upp proppen med så kallad trombolys så snabbt som möjligt. Det propplösande läkemedlet ges som intravenöst dropp under en timme. Om patienten kommer in i tid, inom fyra och en halv timme, har han eller hon stora chanser att hjärnvävnad ska kunna räddas, så att patienten kan återvända till normal vardag. Ju tidigare behandlingen ges desto större är effekten.
Johannas blodpropp togs bort med “korkskruv”. Vad är det för något?
– Det är en metod som kan användas vid svår stroke och där man avlägsnar proppen med hjälp av något som kan liknas vid en liten korkskruv, bara två millimeter i diameter. Den förs upp i hjärnan via ljumsken och halspulsådern med hjälp av en kateter. Skruven fästs sedan i proppen som försiktigt dras ut. Det finns också andra liknande sätt att fånga och avlägsna proppen där man istället för den här “korkskruven” använder en slynga eller en slags säck. Det här ingreppet utförs alltid av specialiserade neuroröntgenläkare och tar cirka en timme.
– Effekten är ofta dramatisk, när proppen är borta kan blodet åter börja cirkulera. Den här metoden ger resultat ända upp till sex timmar efter strokeanfallet. Metoden används här i Lund, på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset.
Vad kan man göra själv för att minska risken att drabbas av stroke?
– Det är sällsynt att man får stroke om man inte har några riskfaktorer. Så det viktigaste är livsstilsförändring, att man lever sunt, kollar blodtryck och blodfetter och slutar röka. Det minskar inte bara risken för stroke utan kan också förebygga andra hjärt-kärlsjukdomar och vissa typer av cancer.
