• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Ligg inte sömnlös – det finns alltid hjälp att få!

    En god sömn är en gudagåva! Men de allra flesta av oss har problem med vår sömn åtminstone någon gång i livet. Vi har träffat överläkare Marianne Ors, som kan det mesta om sömn och sömnsvårigheter, och du kan också få chatta med henne på nätet!

    Bild 1289922

    Överläkare Marianne Ors är sömnforskare och arbetar på Neurofysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund.  Hon är också vice ordförande i Svensk förening för sömnforskning och sömnmedicin.

      

    Vilka olika typer av sömnproblem finns det?
    – Det finns, grovt indelat, sömnsvårigheter och olika sjukdomar som bara uppträder under sömnen.

    – När det gäller sömnsvårigheter kan det röra sig om att det tar för lång tid att somna eller att du somnar men vaknar igen, vilket drabbar fler äldre. Du kan få för många uppvaknanden under natten och ha svårt för att somna om eller du har ett ökat sömnbehov som ibland kan vara ärftligt eller sjukligt.

    – En av de sjukdomar som förknippas med sömnen är restless legs som ger obehagskänsla, oro och ibland smärta i benen och gör att det blir svårt att sova. Obehagen släpper om du går upp och går. Så kallade periodiska benrörelser är närbesläktade med restless legs.

    – Problem som har att göra med sömnen hos barn kan vara nattskräck med attacker av rädsla och oro, tandgnissel eller att de går i sömnen. Problemen kan kvarstå i vuxen ålder.

    – Narkolepsi är en kronisk sjukdom som innebär impulsiva sömnattacker på dagen och det är vanligare än man tror. Attackerna kan komma vid starka känsloyttringar och man kan somna mitt i en konversation. Sjukdomen beror på en störning i de delar av hjärnan som reglerar sömn och vakenhet. 

     

    Vilka är de vanligaste orsakerna till dålig sömn?
    – Vanliga orsaker är stress och oro inför morgondagen. Alla människor har perioder då de sover dåligt men de flesta kommer ur det. Men vissa personer har inte verktygen för att kunna hantera oro och är mer grubblande än andra. De kan drabbas av kronisk sömnstörning och behöver hjälp för att komma ur den.

     

    – Det finns också en rad läkemedel som kan ge problem med sömnen, till exempel kolesterolhämmare som kan ge mardrömmar. Tar du läkemedel och sover dåligt ska du diskutera det med din doktor.

     

    Vad händer i kroppen om vi inte får sova ordentligt?
    – Om du inte får tillräckligt med sömn kan du bli irriterad och få koncentrationsproblem. Du kan också få ett nedsatt immunförsvar som i sin tur ökar risken för att du ska drabbas av olika sjukdomar, som till exempel infektionssjukdomar. Livskvaliteten blir dålig om man lider av sömnstörningar.

     

    Sover kvinnor sämre än män?
    – Under och efter klimakteriet har kvinnor sämre sömn än män. Man tror att detta har samband med de hormonförändringar som inträffar under klimakteriet. Det finns också andra faktorer, till exempel stress med större ansvar för hus och hem, som påverkar kvinnors sömn mer än männens.

     

    Vad kan man själv göra för att förbättra sömnen?
    – Det finns massor som man kan göra själv! Det är viktigt med fysisk aktivitet på dagen, regelbundna måltider och att stärka kroppens inre klocka. Du ska följa sin biologiska rytm och helst gå och lägga dig samma tid varje kväll och stiga upp samma tid varje morgon. Det kan också vara bra med en tupplur strax efter lunch.

     

    – Tänk på att minska på ljuset och släcka ner innan du går och lägger sig. Blanda inte arbete och sömn i samma rum och skaffa en mörk rullgardin. Temperaturen i sovrummet bör ligga på 16–18 grader men det ska inte vara så kallt att man fryser.

     

    – Du behöver skämma bort sig. Satsa gärna på litet lyxiga lakan. Och tänk på att det är du själv som bestämmer. Du kan ändra dina vanor om du vill!

     

    När ska man gå till doktorn?
    – Om man märker att man inte får bukt med sina sömnproblem på egen hand ska man söka vård. Och det finns bra hjälp att få. Sök en doktorn som du känner förtroende för. Kan inte den doktorn hjälpa dig så be om en remiss till någon som kan.

     

    Vilka behandlingar finns det?
    – Det finns olika typer av behandlingar mot sömnstörningar. Både läkemedel och terapi med sömninriktning.

     

    – Melatonin är ett hormon, ett sömnhormon, som bildas i tallkottkörteln. Halten melatonin varierar under dygnet och är som störst på natten. Många äldre lider brist på melatonin och då kan det vara motiverat med ett tillskott som oftast har god effekt. Det är ett nytt medel, som är receptbelagt.

     

    – Har patienten värk kan vi sätta in smärtstillande och handlar det om restless legs kan injektioner med järn hjälpa.

     

    – Men det gäller också att lära patienten bra sovstrategier och att uppmuntra till nya vanor.

     

    När behövs sömnmediciner?

    – De behövs ibland i kriser. Men de ska bara användas under kortare tid för att man ska komma i rätt rytm med sovandet.

     

    Pågår det någon intressant forskning om sömn?

    – Det finns mycket intressant forskning både i Sverige och utomlands. Det handlar till exempel om hur sjukdomar som epilepsi påverkar sömnen. Vad betyder de olika sömnstadierna och hur påverkar sömnkvaliteten vår inlärningsförmåga och minneskapacitet? Det finns mycket forskning om vad som händer i hjärnan när vi somnar och sover.

    – Vägverket har också börjat intressera sig för hur mycket vi sover, för att försöka minska sömnrelaterade trafikolyckor.

     

    Fotnot: Denna intervju är del av en 8-sidig sömnspecial i Hemmets Journal nr 9/2009. Övrigt material är inte publicerat här på hemsidan. 

    Bild 1289923

    Bild 1289924Chatta med sömnforskaren!

    Torsdagen den 26 februari kl 16-17 kan du chatta med överläkare Marianne Ors. Du kan fråga om allt som har med sömn och sömnproblem att göra.

    Gå till chatten här!

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!