Läkaren: Vänta inte – ring till ögonkliniken!
Näthinneavlossning drabbar ca 900 svenskar varje år. De flesta är medelålders eller äldre. Kristina Holm är överläkare och näthinnekirurg på Universitetssjukhuset i Lund. Hon och hennes kollegor behandlar varje år ca 200 patienter med näthinneavlossning. De kommer från hela Sydsverige. Här svarar Kristina Holm på frågor om näthinneavlossning.
Vad är näthinneavlossning?– Ögat kan beskrivas som ett runt rum. “Tapeterna” i rummet är näthinnan. Inne i rummet finns en geléartad massa som är glaskroppen. Den omsluts av en glaskroppshinna som fäster mot näthinnan. Glaskroppen kan lossna från näthinnan och ibland orsaka ett hål. Vätska från glaskroppen kan då rinna in bakom näthinnan och den kan lossna.
– Gula fläcken är den del av näthinna där vi har vårt skarpseende. Det området används när vi t ex läser eller handarbetar. Når avlossningen gula fläcken är risken större att synskärpan efter en operation blir kraftigt nedsatt.
Varför lossnar glaskroppen?
– Glaskroppsavlossning är ett naturligt tillstånd, en process hos alla. När man är ung är glaskroppen klar men när den åldras förändrar den struktur och grumlas. Förändringen innebär att den rör på sig och då kan den lossna från näthinnan, vilket i sig är helt ofarligt.
– En aktiv glaskropp kan lossna från näthinnan utan att det blir något hål. Men blir det ett hål kan det behöva behandlas.
– Du känner ingen smärta när glaskroppen rycker och eventuellt lossnar från näthinnan, men man kan se blixtar och “flugor”. Du kan också se ett sot-regn eller sotflagor.
– Upplever du de här symptomen ska du ringa direkt till närmaste ögonklinik för konsultation.
Hur vet man om det gått så långt som till näthinneavlossning?
– Du ser oftast en akut uppkommen skugga, en “rullgardin”. Sitter avlossningen upptill, vilket är vanligast, ser du en skugga, en “rullgardin”, i nederkanten av synfältet. Men avlossningen kan också sitta nertill och är då svårare att upptäcka själv. Ring närmaste ögonklinik om du misstänker att du har drabbats. Man ska inte gå och vänta!
Vilka riskfaktorer finns det?
– Hos yngre är det närsynthet. Hos äldre är det operation för grå starr. Slag mot ögat kan också leda till näthinneavlossning.
– Många patienter undrar om psykisk stress är en riskfaktor men det finns det inga belägg för.
Hur går undersökningen till?
– Läkaren vidgar pupillen med ögondroppar och tittar in i ögat med en förstoringslins.
Hur behandlas näthinneavlossning?
– Rör det sig om ett hål i näthinnan, utan avlossning, behandlar vi hålet med laser, i mikroskop.
– Har du en större avlossning måste du opereras. Det sker oftast i lokalbedövning. Det finns två olika huvudtyper av metoder, en yttre och en inre. Den yttre innebär att vi lägger ett silikonband runt fyra ögonmuskler på utsidan av ögat för att avlasta glaskroppsdragningen. Man kan också lägga en förstärkande silikonbit på utsidan av ögat, motsvarande den plats där hålet finns på insidan.
– Vid den inre metoden går vi in i ögat med små, fina instrument och tar bort glaskroppen som orsakar dragningen i näthinnan. Vi laserbehandlar och sprutar in en gas i ögat för att hålla näthinnan på plats fram till dess att lasereffekterna läkts in och hålet på så sätt blir tätt.
– Läkningen av såren efter operationen tar ca 2 veckor. Men slutresultatet, beträffande vad synskärpan blir, tar mellan ett halvår och ett år.
Får patienten några men?
– Hos 10–15 procent av de opererade patienterna lossnar näthinnan igen och man måste opereras ännu en gång.
– Du kan bli närsynt om du opererats med den yttre metoden. Man kan också drabbas av dubbelseende, men det är sällsynt.
– Med den inre metoden är det många som får grå starr och måste opereras mot det.
– Det är alltid svårt att förutspå vilken syn patienten kommer att få så småningom, efter operationen. Men har gula fläcken varit avlossad minskar sannolikheten för att man återfår den synskärpa man hade före näthinneavlossningen.
– Har du dessutom gått med näthinneavlossningen i mer än två veckor ökar risken drastiskt för att du inte får en god synskärpa till slut.
Hur bedrivs forskningen?
– Det forskas mycket om näthinnan här i Lund. Vi arbetar med nya metoder som gör att vi (objektivt) kan mäta syncellernas funktion och se hur näthinnan reagerar efter en operation.
Ring läkare direkt om …
Ring direkt till din närmaste ögonklinik för rådgivning om du:
Ser en skugga, en “rullgardin” i ögat.
Ser sotflagor eller ett “sotregn”.
Ser blixtar eller “flugor” i synfältet.
Ibland kan det vara bra att lita mer till sig själv och sin intuition än att lyssna på “goda” råd. Det vet Ingrid Sörensen i Landskrona. Tack vare att hon inte gav sig kunde synen på hennes öga räddas när hon drabbades en allvarlig ögonsjukdom.
Ingrid, 55 år, sitter på en bänk i solskenet utanför sin bostad i ett hyreshus i Landskrona. Det är en härlig sommardag och hon har tagit med sig ett lagom klurigt korsord som hon ska ta itu med när samtalet med Hemmets Journal är klart.
– Jag löser gärna kryss men för ett halvår sedan var det jättejobbigt. Då gick rutorna bara i kors för mig, säger hon.
Ingrids liv förändrades drastiskt i mitten av oktober förra året, då hon plötsligt drabbades av närhinneavlossning på höger öga. Ordet näthinneavlossning var Ingrid bekant med, hon har arbetat inom vården som undersköterska i många år.
Plötslig kant
– Fast det var ju ingenting jag trott att just jag skulle få. Jag hade inte slagit ögat eller märkt något konstigt. Synen hade inte heller försämrats men rätt som det var det satt en tunn svart kant nertill i synfältet. Den bara kom helt plötsligt och jag tänkte att den försvinner väl lika fort som den kom…
Men den obehagliga och konstiga svarta skuggan satt envist kvar. Det gick en vecka och Ingrid började misstänka att hon fått en blodpropp i ögat.
– Så jag ringde till vårdcentralen, berättade om mitt problem och frågade om jag behövde få en remiss till en ögonläkare. En sköterska lugnade mig med att det är sådant man får när man ligger och läser.
– Och hade jag lyssnat på henne hade jag förlorat synen på det ögat, konstaterar Ingrid sakligt så här efteråt.
Idag har Ingrid inga problem alls efter sin näthinneavlossningen, utom att hon kan se dubbelt ibland när hon är trött och tittar på TV. Men det är inte något som besvärar henne så mycket.
Envis som hon är lät Ingrid sig inte nöja med sköterskans snabba diagnos utan ringde istället genast till ögonkliniken i Landskrona och fick tid samma eftermiddag. Och där fick hon ett verkligt chockbesked. Doktorn konstaterade att Ingrid måste till ögonkliniken i Lund för omedelbar behandling. Här gällde det att försöka rädda synen!
– Han skrämde nästan slag på mig. Jag satt utanför undersökningsrummet och väntade på att de ögondroppar jag fått skulle verka och jag visste ingenting om framtiden. Skulle jag bli blind på ögat?
Nästa morgon
Ingrid fick åka taxi de få milen till Universitetssjukhuset i Lund. Där lugnade det ner sig litet. Paniken började lägga sig när läkarna förklarat vad som skulle hända härnäst.
– I Lund blev jag noga undersökt och sedan blev jag inlagd. Nästa morgon fick jag något lugnande och opererades med så kallad mikrokirurgi i lokalbedövning. Det tog inte mer än ungefär tre kvart.
– Avlossningen var så stor att det inte gick att operera med laser. Jag fick istället ett slags gummiband som håller samman ögat. Och så sprutade de in en gas som fyller ögat.
– Jag är normalt väldigt tålig men jag tycker nog det varit skönare om jag blivit sövd, för det här med operation i ögat kändes litet extra obehagligt, säger Ingrid med en lätt rysning.
Redan dagen efter operationen togs bandaget över ögat bort och Ingrid fick åka hem till Landskrona igen – en omtumlade upplevelse rikare. På sjukhuset hade hon fått veta att om avlossningen hade gått så långt att den nått gula fläcken, det område av ögat där vårt skarpseende sitter, hade läkarna inte kunnat rädda synen.
En metod att behandla näthinneavlossning är att spänna ett silikonband på utsidan av ögat för att avlasta glaskroppsdragningen
Nya rutiner
När Ingrid kom hem till lägenheten var allt väldigt dimmigt och det första dygnet gjorde det ont i det opererade ögat. Det var blågrönt och svullet. Halva synfältet var borta för Ingrid men på sjukhuset hade hon fått goda försäkringar om att synen skulle återvända så småningom.
– Och det gjorde den tack och lov och det började läka ganska fort. Fast det tog faktiskt nästan tre månader innan jag såg ordentligt med höger öga igen.
Det friska ögat drabbades i sin tur av överansträngning eftersom det fick bära hela lasset. Som ensamstående fick Ingrid också lägga om rutinerna för att klara vardagen på bästa möjliga sätt och hon höll sig mest hemma i lägenheten.
– Besvären blev värre än jag räknat med och jag kunde inte titta på TV eller handarbeta. Jag brukar också läsa mycket i perioder, mest kristen litteratur eftersom jag är med i en frikyrkoförsamling. Det gick ju inte heller.
– Nu fick jag lyssna på radion och på musik istället. Fast jag blev snabbt trött i huvudet och orken sinade.
Inga problem idag
Men trots allt gick läkningen som den skulle. Ingrid fick hoppfulla och glädjande besked på sina inplanerade återbesök hos ögonläkaren. Framåt jultid började allt bli som vanligt.
– Dag för dag märkte jag att jag tack och lov såg allt bättre och det dimmiga försvann.
Och det var en glädjens stund när ögat läkt färdigt och hon äntligen kunde byta ut sina gamla glasögon mot nya progressiva!
Ingrid har inga problem med sin näthinneavlossningen idag.
– Ingenting egentligen, utom att jag kan se dubbelt ibland när jag är trött och tittar på TV. Men det är inte något som besvärar mig så mycket, säger hon.
Vad som utlöste den plötsliga avlossningen av näthinnan vet inte Ingrid men hon är närsynt och har haft glasögon sedan hon var 18 år. Hon har fått besked om att närsynthet kan öka risken för avlossning.
Hon har haft gott om tid att tänka och fundera under sjukdomsperioden. Också över det så populära begreppet egenvård.
– Man pratar så mycket om egenvård idag. Jag tycker att det är jätteviktigt att det verkligen står i de här egenvårdshäftena att man ska kontakta ögonkliniken direkt om man märker något underligt med synen. Man ska söka genast!
Tankarna kommer
Annars är sjukdomen och det dramatiska förloppet ingenting som Ingrid går och grunnar på. Hon har fullt upp med annat. I hennes lägenhet står flyttkartongerna packade. Nu bär det av till Helsingborg och en fin, nyrenoverad marklägenhet.
I Helsingborg finns också den yngsta dottern.
– Jag har två döttrar till som bor i göteborgstrakten och dem hälsar jag på då och då, berättar Ingrid som förutom att gästa barnen tänker ägna resten av sommaren åt sköna bad, pyssel med pelargonerna hon ska skaffa till den nya balkongen och så handarbete förstås
Men ibland kommer ändå tankarna…
– Det kunde ha blivit en helt annan sommar för mig. Nu är jag bara så tacksam över att jag ser bra igen. Jag kom allt i väg i grevens tid!
